Motivering

Inom det internationella samarbetet förekommer det handlingar som innehåller sekretessbelagd information. Om den röjs obehörigen kan det leda till betydande och omfattande skada för viktiga allmänna intressen. Av hävd innefattar skyddet av det icke offentliga informationsutbytet den diplomatiska verksamheten och samarbetet mellan försvars- och polisväsendet. Internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet håller emellertid på att bli allt viktigare för det ekonomiska, industriella och teknologiska samarbetet. Allt fler företagsprojekt kräver tillgång till klassificerad information.

Goda ambitioner till trots har det inte gått att få till stånd en multilateral konvention inom området för informationssäkerhet. Följaktligen har man stannat för att ingå bilaterala överenskommelser. Syftet med överenskommelsen mellan Finland och Polen är att skydda förmedlingen av säkerhetsklassificerad information mellan länderna i utrikes-, försvars-, säkerhets-, polis-, industri-, forsknings- och teknologiärenden. Det handlar om informationsmaterial som i den utlämnande fördragsstaten särskilt har klassificerats på en nivå som kräver hög informationssäkerhet.

Det är viktigt att överenskommelsen godkänns, inte minst för att den öppnar möjligheter för finska företag att få beställningar och delta i projekt som kräver tillgång till säkerhetsklassificerad information i Polen. Överenskommelsen gör det lättare för finska företag att hävda sig i konkurrensen.

Enligt information till utskottet är bestämmelserna i överenskommelsen förenliga med bestämmelserna i lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (). Lagen stiftades i anknytning till att överenskommelsen mellan Finland och Tyskland om ömsesidigt skydd för säkerhetsklassificerad information och överenskommelsen mellan Finland och Europeiska rymdorganet (ESA) om skydd för och utbyte av säkerhetsklassificerad information sattes i kraft. I lagen finns en särskild bestämmelse om att handlingar, och den information de innehåller, som hos den andra fördragsparten är sekretessbelagda eller säkerhetsklassificerade också ska vara sekretessbelagda i Finland. Sekretesskyldigheten är alltså mer omfattande än i den generella offentlighetslagen (). Förslaget till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftning minskar dock i sak inte medborgarnas tillgång till information i förhållande till hur informationstillgången är ordnad enligt den allmänna lagstiftningen.

Enligt huvudregeln i överenskommelsen ska mottagarparten sekretessbelägga säkerhetsklassificerad information. Förpliktelserna i överenskommelsen får främst konsekvenser för hur myndigheterna och de privata aktörer som förpliktelserna gäller ska hantera dokument och för hur lokal- och personsäkerheten ska ordnas.