Motivering

Den kommunala ekonomin

Den kommunala ekonomin blev klart starkare ända fram till 2007. Dels berodde det på den långvariga ekonomiska tillväxten, som ledde till ökade skatteintäkter. Dels ökade statsandelarna kraftigt på grund av att förluster som berodde på grunderna för skatteavdrag kompenserades till fullt belopp och att statsandelarna indexjusterades till fullt belopp och höjdes för fyra år i taget. Året 2008 var ett positivt år i vår samhällsekonomi, vilket återspeglades i kommunernas ekonomi. Samtidigt ökade kommunernas utgifter mycket kraftigt, med ca 7,7 procent. Därför räknade kommunerna med att skatteinkomsterna skulle öka med ca 2 procent när de lade upp sin budget för innevarande år.

Sedan dess har det inträffat en oförutsedd och snabb förändring i kommunernas ekonomiska läge i och med att ekonomin över lag har stramats åt. Nu hotas kommunerna av ett massivt underskott mellan inkomster och beräknade utgifter. Regeringen bistår med sammanlagt ungefär 720 miljoner euro 2009 och 2010.

Kommunernas skatteintäkter väntas 2010 ytterligare minska något jämfört med 2009 på grund av skattelösningar och en ökad arbetslöshet, fastän kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten tillfälligt höjs och de nedre och övre gränserna för fastighetsskatten höjs. Den snabba nedgången i skatteinkomsterna betyder att kommunernas årsbidrag försvagas. Att arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas innebär visserligen ett lindrat utgiftstryck, men kommunerna tvingas att dämpa utgiftsökningen för att återställa balansen i sin ekonomi. Recessionen försämrar kommunernas möjligheter att bereda sig på ett ökat servicebehov till följd av förändringen i åldersstrukturen. Den kommunala ekonomin hotas av ett bestående underskott och en fortsatt skuldspiral om verksamheten inte kan effektiviseras och utgiftsökningen inte avmattas betydligt.

Kommunerna beräknas få in ungefär 16,8 miljarder euro i skatteintäkter nästa år. Staten finansierar den kommunala basservicen med sammanlagt 9,6 miljarder euro via statsandelar. Kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas stiga till sammanlagt ungefär 33,7 miljarder euro 2010. Det betyder att utgiftsökningen går ner till 3,6 procent. Nettoinvesteringarna väntas sjunka med 0,4 miljarder euro till ungefär 2,5 miljarder euro. Kommunernas lånestock väntas öka med 16 procent till 12,2 miljarder euro medan de likvida medlen kommer att ligga på 3,8 miljarder euro. Med tanke på de här nyckeltalen för den kommunala ekonomin noterar utskottet att det kommer att bildas en obalans mellan utgifter och inkomster i flera års tid till följd av recessionen, även om det ekonomiska läget över lag just nu ser ut att långsamt börja förbättras nästa år. Läget i den kommunala ekonomin kommer också att variera betydligt i olika regioner och grupper av kommuner och måste därför bevakas noga och åtgärdas om det behövs. Det är också värt att nämna att årsbidraget 2009 inte verkar räcka till för att täcka avskrivningarna i en enda kommungrupp.

Här finns det dessutom skäl att notera att statsandelssystemet ska ändras på så sätt att statsandelarna för basservice kan slås samman under ett enda moment inom finansministeriets förvaltningsområde. På det sammanslagna momentet föreslås en ökning med totalt 566 miljoner euro jämfört med 2009. Samtidigt görs en extra höjning i statsandelarna för basservice. Exceptionellt glest bebyggda kommuner, skärgårdskommuner och kommuner med särskilda ekonomiska svårigheter tilldelas medel inom statsandelssystemet. Dessutom dirigeras 114 miljoner euro till kommunsammanslagningar. Med tanke på sysselsättningen prioriterar de statliga stödåtgärderna också investeringar i basservice.

Med beaktande av kommunernas egna och statens olika insatser kan man sammanfattningsvis konstatera att inkomstunderlaget måste stärkas för att täcka kommunernas utgifter. Kommunerna tvingas ta lån och också höja kommunalskatten i stor utsträckning. Utskottet ser det som viktigt att kommunernas inkomstunderlag stärks mer via statsandelssystemet än vad som föreslås i budgetpropositionen, även om statens egen skuld väntas stiga med 13 miljarder euro till 78 miljarder euro 2010.

Utskottet vill också peka på vikten av tillräckliga landskapsutvecklingspengar med hänsyn till landskapsförbundens starkare roll till följd av den regionala utvecklingen. Utskottet tar närmare ställning till frågan vid behandlingen av lagförslaget om utveckling av regionerna, som är kopplat till regionförvaltningsreformen (RP 146/2009 rd).

Inre säkerhet

Polisen.

Utskottet välkomnar förslaget att höja anslaget för arbete till polismän med 3 miljoner euro. Det betyder fler ordinarie tjänsteförhållanden och arbete för polismän som har utbildat sig till det krävande yrket. Antalet poliser väntas minska 2011 jämfört med 2010 på grund av pensioneringar. Det kommer alltså att behövas fler utbildade poliser. Redan i år har anslag disponerats i den andra tilläggsbudgeten för att sysselsätta arbetslösa poliser. Medlen ska till största delen användas för effektivare asylprövning.

Däremot menar utskottet att läget inom polisens tillståndsförvaltning är ett akut och allvarligt problem. Produktivitetsprogrammet har drabbat den här viktiga sektorn när man till största delen har undvikit att dra ner på resurserna för polismän. Samtidigt har arbetsbördan och kravnivån inom tillståndsförvaltningen ökat och problem med arbetsmotivation blivit vanligare.

Budgetpropositionen ger dock i detta avseende i princip en positivare signal än tidigare. Tillståndsförvaltningens villkor ska säkras och årsverkena förbli på dagens nivå. Men det här räcker inte till, utan det behövs betydligt mer satsningar på personalstyrkan. Om det inte är möjligt med fasta anställningar måste man i alla fall anställa personal för viss tid, så att det blir lättare att orka med arbetet och hålla en tillbörlig servicestandard.

Utskottet lyfter fram vikten av utredning av ekonomiska brott. Resurserna för ändamålet omsätts i flerdubbla produktivitetsvinster för samhället. Enligt utredning förbereds nu ett program mot ekonomiska brott 2010 och 2011, som inom kort kommer att föreläggas regeringen.

Utskottet upprepar här vad det tidigare sagt om att de matematiska personalneddragningarna enligt produktivitetsprogrammet inte alls ska gälla uppgifter inom polisen. Budgetförslagen för nästa år ser ut att innebära att produktivitetsnedskärningarna måste göras bland väktare och stödpersonal. Men det är praktiskt taget omöjligt. På vissa håll har man som nödlösning tvingats anlita säkerhetstjänster som tillhandahålls av privata företag för bevakningsuppgifter som samhället ska svara för.

Hela tillståndsförvaltningens verksamhetsområde måste granskas separat, likaså möjligheterna att utveckla det. De pågående förbättringarna, bland annat tillståndstjänster på nätet, kommer att underlätta arbetet. Men det behövs också andra typer av förbättringar; de kommande åren måste man satsa betydligt mer på personalstyrkan.

Översynen av polisens informationssystem, som har fått pengar för att komma igång, är ett viktigt projekt för polisens verksamhet, möjlighet att klara av sina uppgifter och kapacitet att tillhandahålla tjänster och också med avseende på produktiviteten. Det kommer att kräva stora satsningar de närmaste åren. Kostnaderna 2010 kommer att stanna inom ramen för budgeten.

Den lokala polisförvaltningen omorganiserades vid ingången av 2009. Centralförvaltningen kommer att läggas om i början av nästa år. Åtgärderna för att starta Polisstyrelsens arbete har gått bra framåt. Tack vare reformen kan polisen nu reagera bättre på krav och förändringar i sin omvärld i hela landet.

Gränsbevakningsväsendet.

  I den strategi för gränsbevakningen, som fastställdes i år, ingår en betydande överföring av resurser, sammanlagt 200 årsverken, för att stärka gränskontrollen i huvudstadsregionen och vid den sydöstra gränsen och för att genomföra nedskärningsförpliktelsen enligt det andra produktivitetsprogrammet.

I sitt ramutlåtande FvUU 4/2009 rd under vårsessionen noterade utskottet utifrån en utredning att anslaget på gränsbevakningens omkostnadsmoment i genomsnitt är 13 miljoner euro för litet per år.

Gränsbevakningsväsendet har vidtagit åtgärder med anledning av anslagsbristen. Verksamheten effektiviseras genom att hierarkin i ledningen minskas, små gränsbevakningsstationer slås samman till operativt bättre enheter, processerna inom förvaltningen och stödfunktionerna ses över och gränsbevakningen minskar i Lappland, Kajanaland, Norra Karelen och Bottniska viken. Enligt en utredning framlagd av Gränsbevakningsväsendet kan resurserna överföras utan att gränssäkerheten riskeras, om läget vid gränsen inte förändras betydligt. Utskottet menar att gränsbevakningskapaciteten i varje fall försämras i de här områdena, likaså kapaciteten att tillhandahålla säkerhetstjänster för människorna i gränsområdet och skärgården.

Till följd av ändringar på omkostnadsmomentet i budgetpropositionen för 2010 kommer Gränsbevakningsväsendet att ha ungefär 4 miljoner euro mindre ekonomiskt spelrum än i år, om man beaktar bara de anslagsändringar som de facto ökar eller minskar det disponibla anslaget. De planerade resursöverföringarna kommer att frigöra resurser i större utsträckning först mot slutet av ramperioden och därför ser utskottet det som påkallat att de behövliga anslagen under den pågående övergångsperioden anvisas under omkostnadsmomentet för att ersätta de allra viktigaste tekniska systemen. Budgetpropositionen garanterar att Gränsbevakningsväsendet kan börja ersätta de föråldrade sensorerna i det tekniska bevakningssystemet i havsområdet. Däremot går det inte att starta de planerade investeringarna för att kompensera nedgången i gränsbevakningskapaciteten, som beror på att gränsbevakningssektioner slås samman och personalen minskar, inom gränssäkerhetsuppgifter och andra säkerhetsuppgifter i glesbygden i Lappland, Kajanaland och Norra Karelen.

Utskottet har i olika sammanhang pekat på behovet att förnya Gränsbevakningsväsendets utrustning. I det här avseendet är utvecklingen positiv i budgetpropositionen. Arbetet för att förnya den uttjänta bevakningstekniken i Dornierplanen kom igång i år och kan fortsätta nästa år. Flygplanen används främst för gränssäkerhetsuppgifter och övervakning av miljön i våra havsområden, men också i större utsträckning på Östersjön och i internationella gränssäkerhetsoperationer. Deras prestanda i havsområden bygger uttryckligen på kompetent drift av modern bevakningsteknik.

I den andra tilläggsbudgeten för 2009 beviljades Gränsbevakningsväsendet fullmakt att beställa ett utsjöbevakningsfartyg, vilket kommer att kosta 10 miljoner euro 2010 och därefter 44 miljoner euro 2011—2013. Fartyget är avsett att förbättra landets direkta kapacitet för oljebekämpning på öppet hav och i andra multiprofessionella sjösäkerhetsuppgifter. Dessutom har Gränsbevakningsväsendet redan tidigare förbundit sig att upphandla 13 nya patrullbåtar med bättre prestanda. Projektet finansieras fortsatt med anslag i budgeten för nästa år.

Den viktigaste materielinvesteringen, som ännu inte är avgjord, kommer den närmaste framtiden att vara att ersätta den tvåmotoriga helikoptertypen AB/B 412 med ny utrustning för att vidmakthålla kapaciteten för gränssäkerhetsuppgifter, sjöräddning och krävande handräckning till polisen och räddningsmyndigheterna.

Tullen.

Tullen hör i centrala delar samman med utskottets ansvarsområde till den del det är fråga om tullen som intern säkerhetsmyndighet. Dessutom har tullen en särskilt viktig fiskal uppgift att samla in skatter och avgifter till staten.

I sitt budgetförslag för 2010 föreslog tullen att anslaget skulle höjas med 3 miljoner euro för ökade lokalutgifter och med 1,2 miljoner euro för de resurser som bilbeskattningen tar i anspråk. Men budgetramarna är 185 000 euro mindre än i år.

I sin verksamhetsplanering har tullen berett sig på att enligt det tidigare produktivitetsprogrammet skära ner sin personal med 52 årsverken 2010 och 65 årsverken 2011. Budgetpropositionen för 2010 innebär att tullen är tvungen att kraftigt anpassa sin verksamhet på grund av att dess tilläggsutgifter inte kompenseras och ramnedskärningar görs. I det här läget finns risken att tullen tvingas att åtminstone på kort sikt skära ner sin personal mer än vad produktivitetsprogrammet kräver. Det kan bland annat leda till att grundutbildade ungas visstidsanställningar upphör och att personal permitteras och rentav sägs upp. Budgetpropositionen tvingar tullen till kraftiga prioriteringar. Enligt utredning kommer detta att innebära att också en del av de lagfästa uppgifterna inte kan utföras eller att kvaliteten försämras. Likaså måste man gallra i nätverket av tjänster och då är det inte behovet som avgör servicestandarden, utan tjänster måste gallras ut också där det finns efterfrågan på dem.

Utskottet ser det som påkallat att tullens omkostnadsmoment ökas för att tullen på behörigt sätt ska klara av sina uppgifter. En brist på övervakning leder lätt till ökad brottslighet. Myndigheternas möjligheter att klara av sina uppgifter i fråga om export och import, i hamnar och på annat håll, måste vidmakthållas och garanteras för att bidra till den spirande ekonomiska tillväxten. De resurser som tullen behöver för sin fiskala uppgift medger en hög produktivitet på bästa sätt.

Nödcentralerna.

Enligt budgetpropositionen ska nödcentralernas verksamhet bli effektivare och produktiviteten öka genom att Nödcentralsverkets uppbyggnad utvecklas. Verksamheten hos de myndigheter som anlitar nödcentralerna och deras tjänster samordnas på riksplanet i fråga om larmtjänster. Särskilt prioriteras en reform av nödcentralsverksamheten och informationssystemen fram till 2015 så att nödcentralerna kan nätverka och stödja varandra vid arbetstoppar och undantagsförhållanden. Åtgärderna enligt de strategiska riktlinjerna för nödcentralernas verksamhet ska komma i gång under 2010 och den reviderade lagstiftningen om nödcentraler ska träda i kraft. Det preliminära anslaget för Nödcentralsverket 2010 är ungefär 55,9 miljoner euro. Som tillskott beaktas att 1,6 miljoner euro flyttats över från finansministeriets moment för att utveckla nödcentralernas informationssystem. Personaltillskottet på 40 årsverken, som anvisades i budgeten för 2008, fortsätter 2010—2011.

Utskottet har tidigare gått närmare in på behovet av att utveckla Nödcentralsverket i sitt betänkande om genomförandet av nödcentralsreformen (FvUB 3/2008 rd — SRR 3/2007 rd). Det är angeläget att utskottet redan i höst föreläggs riktlinjer för att utveckla Nödcentralsverket.

Planeringen på lång sikt hos de myndigheter som arbetar med inre säkerhet.

I år har en utredning om polisens personalbehov på sikt utifrån regeringsprogrammet blivit klar (utredningen Poliisi 2020, inrikesministeriets publikation 5/2009). Utskottet uppmärksammar vägvalet i statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2010—2013 (SRR 3/2009 rd) att polisens verksamhet ska utvecklas enligt den här planen för personalbehov på lång sikt. För samhället är det nödvändigt med ett politiskt åtagande att efterleva den ingående, långsiktiga resursplanen som gäller flera valperioder. Den årliga budgetplaneringen och ramförfarandet för fyra år i sänder är en alltför kort tidsram med tanke på systematisk verksamhet och planmässigt arbete.

Utskottet förutsätter också att det utarbetas långsiktiga uppgifts-, resurs- och finansieringsplaner för andra myndigheter som arbetar med inre säkerhet — åtminstone Gränsbevakningsväsendet, tullen och Nödcentralsverket — och att det görs ett politiskt åtagande att efterleva dem. Detta kan genomföras till exempel med hjälp av ett förfarande med redogörelse till riksdagen efter försvarsmaktens modell. Uppgifterna, resurskartläggningen, antalet tjänster och utbildningen ska bilda en konsekvent helhet.

Invandring

Anslagen under momenten i kapitlet om invandring innehåller de anslag som beräknas vara behövliga för att täcka de lagstadgade utgifterna. Anslagen är avvägda efter behovet till följd av det ökade antalet flyktingar och asylsökande.

Utskottet ser det som viktigt att regeringen satsar på hela asylprocessen genom ökade anslag till polisen, Migrationsverket och domstolarna. En möjligast kort asylprocess är den bästa lösningen både för de sökande och samhället. Ekonomiska satsningar på ett snabbare asylförfarande för med sig tredubbla inbesparingar i form av mindre mottagningskostnader.

Avsiktsförklaringen för huvudstadsregionen kan äntligen börja tillämpas, eftersom budgetpropositionen innehåller 2 miljoner euro för att genomföra den. Det här är en viktig satsning på att förbättra integrationen. Ersättningarna för kommunernas kostnader för att ta emot flyktingar höjs, vilket avses resultera i fler platser för flyktingar i kommunerna. Ersättningarna höjs med 10 procent och således stiger budgetanslaget med 2,5 miljoner euro. Utskottet lyfter fram behovet av fortsatt finansiering av pilotprojekt som gäller integration.

Produktivitet och personalpolitik

En hållbar offentlig ekonomi och ett ökande servicebehov som beror på att befolkningen åldras kräver högre produktivitet och effektivitet inom offentlig förvaltning och offentliga tjänster. Syftet med produktivitetsprogrammet är att höja produktiviteten inom statsförvaltningen genom att omstrukturera förvaltningen och processerna, lansera elektroniska processer och e-tjänster, slå samman funktioner och öka nätverkandet och partnerskapen. Avsikten är att garantera servicestandarden och kvaliteten med mindre resurser. En stor förändring möjliggörs genom allt fler pensioneringar och övrig naturlig avgång bland statsanställda, även om det blir vanligare att man stannar längre kvar i arbetslivet.

Vissa produktivitetsprojekt har gett goda resultat, till exempel utvecklingen av upphandlingsverksamheten och översynen av ekonomi- och personalförvaltningen. Dessutom ska exceptionellt många omorganiseringar genomföras inom olika förvaltningsområden 2010 för att förbättra verksamheten och produktiviteten. Utöver de stora, tvärsektoriella utvecklingsprojekten (regionförvaltningsreformen och sammanslagningen av servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning) pågår flera reformer inom de enskilda förvaltningsområdena.

Problemet med produktivitetsarbetet är att det fortfarande visar sig som ett saneringsprojekt som i alltför hög grad bygger på matematiska personalneddragningar. Den makroekonomiska aspekten verkar också prioriteras ner. Frågan om antalet anställda måste kopplas ihop med själva arbetsuppgifterna, men också med projekt och processer som verkligen höjer produktiviteten. I annat fall är det lätt hänt att servicen urholkas och att förvaltningens produktivitet de facto minskar. I det här ekonomiska läget och med tanke på sysselsättningen intar utskottet ståndpunkten att man inom budgetekonomin tillfälligt bör upphöra med att sätta bindande matematiska ramar för årsverken. Ramarna har på olika håll i statsförvaltningen styrt verksamheten måhända i alltför stor utsträckning och bland annat lett till att man anlitar köpta tjänster i stället för eget arbete. Just nu lider staten brist på pengar men däremot inte på kompetent arbetskraft. Om man frångår de bindande målen för årsverken skapar man en viss flexibilitet, eftersom fast anställda kan få jobba kvar och ny personal kan anställas för viss tid. På så sätt möjliggörs också kostnadsbesparingar.

Dessutom är utskottet oroat över den otillräckliga budgeteringen för statens arbetskraftskostnader. De personalnedskärningar som regeringen föreslår för nästa år och de åtföljande kostnadsminskningarna försvårar läget för många ämbetsverk. Omkostnaderna, som oftast till största delen består av arbetskraftskostnader, föreslås minska med 56 miljoner euro. Ämbetsverken bör enligt utskottets uppfattning verkligen få ta del av produktivitetsvinsterna.