Motivering
Allmänt
Förvaltningsutskottet har tidigare under vårsessionen
lämnat sitt betänkande om verkställigheten
av nödcentralsreformen (FvUB 3/2008 rd).
I betänkandet tas också behovet av att utveckla datasystem
inom nödcentralsverksamhet upp.
Nödcentralerna har till uppgift att ta emot brådskande
anmälningar och förmedla hjälp inom ramen
för polisväsendet, räddningsväsendet
och social- och hälsovårdsväsendet. I
akuta sjukdomsfall då det ofta gäller att rädda
människoliv skickar nödcentralen ut
en ambulans.
Bakgrunden till den utredning som utskottet tagit initiativ
till är exceptionellt en tidningstext, där skribenten
hävdar att integritetsskyddet hindrar överföringen
av larmuppgifter från nödcentraler till hälsovårdens
verksamhetsenheter via MerlotMedi-servern i Helsingfors ("Ambulanssien
tietokoneet juuttuivat byrokratiaan", Ambulansdatorerna fastnade
i byråkratin, Helsingin Sanomat 24.4.2008). Artikeln handlade om
att larmuppgifter från nödcentralen förs över till
servern för akutvårdens datasystem (MerlotMedi)
via räddningsväsendets myndighetsradionät
och att uppgifterna från servern för akutvårdens
datasystem förs över elektroniskt till larmenhetens
(ambulansens) bärbara dator. I den sistnämnda
datorn fogas larmuppgifterna till den elektroniska akutvårdsjournalen,
som skickas (tillbaka) till akutvårdens datasystem på en
hälsovårdsenhets server för att användas
vid akutvården. Meningen är att utvidga det nya
systemet till HUCS Jorvs sjukvårdsområde.
Utskottet begärde utredning för att få veta
om ambulanserna har sådana problem med att förmedla
larmuppgifter som begränsar möjligheterna att
ta fram ett effektivare akutvårdssystem och som därmed
kräver omedelbar översyn av lagstiftningen. Samtidigt
har man velat bedöma behovet av att utveckla lagstiftningen
om databehandling inom social- och hälsovården även
i ett vidare perspektiv än vad som har varit möjligt
i samband med behandlingen av redogörelsen. Utskottets
utlåtande i det aktuella ärendet baserar sig inte
enbart på ministeriernas utredningar, som har kompletterats
genom utfrågningen av sakkunniga, utan på allt
tillgängligt material, däribland informationen
från de sakkunniga.
De registeransvariga
Enligt utredning består akutvårdssystemet
i Helsingfors av Helsingfors stad (stadens hälsovårdscentral
som ansvarig för att ordna verksamheten), Helsingfors och
Nylands sjukvårdsdistrikt (som ansvarig för den
medicinska övervakningen och ledningen), Helsingfors stads räddningsverk
(som producent av akutvårdstjänster) och Helsingfors
nödcentral (som producent av nödcentralstjänster).
Syftet med det nya elektroniska lednings- och rapporteringssystemet är
att göra akutvården effektivare och säkrare
för patienterna. Därför är datasystemet
uppbyggt så att det täcker in varje fas i akutvårdsprocessen.
Detta betyder att Helsingfors stad upphandlar akutvårds-
och sjuktransporttjänster från Helsingfors räddningsverk.
Enligt folkhälsolagen är kommunen skyldig att
ordna akutvård och anknytande sjuktransport. Dataombudsmannen
anser att uppgifterna utgör en del av hälsovården. Således är
kommunen den registeransvariga för akutvårdens
personuppgifter. Sett ur denna synvinkel är Helsingfors
stad registeransvarig för personuppgifter som uppkommer
inom den akutvård som ges av Helsingfors räddningsverk.
Däremot är Helsingfors räddningsverk
i enlighet med 3 § 1 mom. 4 punkten i personuppgiftslagen
den registeransvariga för sin egen administrativa information,
som fakturering, som uppkommer inom akutvård och sjuktransport. Registret
bildas nämligen för Helsingfors räddningsverk
(register för administrativa uppgifter).
Utlämnande av uppgifter
I 9 § i lagen om nödcentraler föreskrivs
om utlämnande av larmuppgifter som nödcentralen fått.
Nödcentralens larmmeddelande innefattar uppgifter om hur
brådskande uppdraget är, uppdragskoden, adressen
och eventuella särskilda uppgifter. Larmuppgifter kan oberoende
av sekretesskyldigheten lämnas ut till en polis- eller räddningsenhet
eller någon annan enhet som nödcentralen har larmat
eller som uppgiften på enhetens begäran har skaffats
för.
Enligt 4 § i lagen om nödcentraler ska en
nödcentral bl.a. ta emot nödmeddelanden och förmedla
dem vidare till de enheter som uppgiften enligt gällande
lagstiftning hör till.
Enligt vad utskottet har erfarit kan lagstifningen om nödcentraler
här tolkas så att den larmenhet som
avses i 4 § i lagen om nödcentraler uppfattas
i ett brett perspektiv så att den till exempel kan vara
ett centralsjukhus eller ett ledande organ inom akutvården
eller något annat ledande organ, om de anses ha lagfästa
uppgifter i anknytning till larmuppgifter inom sjuktransport
eller akutvård.
Upplysningsvis kan det nämnas att det enligt 12 § i
personuppgiftslagen är tillåtet att lämna
ut känsliga personuppgifter bl.a. med den registrerades
uttryckliga samtycke, för att skydda den registrerades
eller någon annan persons vitala intressen, om den registrerade är
förhindrad att ge sitt samtycke (till exempel på grund
av medvetslöshet) och för sådan behandling
av uppgifter som regleras i lag eller som föranleds av
en uppgift som direkt har ålagts den registeransvarige
i lag.
När det gäller Helsingfors har datasystemet för
akutvården (MerlotMedi) i början av 2007 kopplats
ihop med nödcentralens datasystem genom räddningsväsendets
myndighetsradionät. Lagen om dataskydd för elektronisk
kommunikation tillämpas inte på myndighetsradionätet. Larmuppgifterna
förmedlas inom ett skyddat kommunikationssystem där
det inte har förekommit några problem med informationssäkerheten.
Sammanfattning
Dataombudsmannen anser i sitt utlåtande till utskottet
att dataskyddslagstiftningen inte orsakar problem i Helsingfors
för förmedlingen av nödcentralsuppgifter
med den nya metod som tagits fram för akutvårdens
behov. Dataombudsmannen ska dock få en preciserad verksamhetsanmälan
i enlighet med 36 § i personuppgiftslagen. Dataombudsmannens
syn motsvarar den åsikt som utskottet bildat sig utifrån
information i saken. Med motsvarande principer finns det inga legislativa
hinder för att införa systemet i större omfattning.
Men utskottet ser gärna att lagen om nödcentraler
förtydligas genom en explicit bestämmelse om att
uppgifter som uppkommit i anknytning till nödcentralsverksamhet
får lämnas ut till registeransvariga inom hälsovårdsväsendet
via en teknisk anslutning.
I 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter
inom social- och hälsovården ()
förordnas det om riksomfattande informationssystemtjänster
för att arkivera patientuppgifter inom den offentliga sektorn
och patientuppgifter som uppkommer hos privata tillhandahållare
av hälso- och sjukvårdstjänster. De ska
dessutom omfatta utlämnande av uppgifter från
en registeransvarig till en annan. I lagen föreskrivs om
en övergångsperiod, som betyder att den träder
i kraft i början av april 2011. Systemet kommer också att
involvera aktörer inom akutvård och sjuktransport.
Enligt erhållen utredning pågår arbetet
med att ta fram och genomföra en riksomfattande arkiveringstjänst
och andra centraliserade informationssystemtjänster.
Utskottet efterlyser en fortgående dialog och ett friktionsfritt
samarbete mellan ministeriet och alla övriga parter för
att utveckla bättre elektronisk förmedling av
de nödcentralsuppgifter som behövs inom akutvården.
Dialog och samarbete är nödvändiga också för
effektivare lednings- och rapporteringssystem inom hela akutvården.
Det måste gå att skapa informationssystem som
täcker in varje fas av akutvårdsprocessen. Det
förutsätter att ministerierna kommer med samordnade,
heltäckande och aktuella allmänna råd.
Utskottet poängterar att det är en krävande uppgift
att utveckla akutvårdens informationssystem. Även
patientsäkerheten har diskuterats under arbetet. Patientsäkerheten
har inte äventyrats på något sätt
i sammanhanget, erfar utskottet.
Med hänvisning till 47 § 2 mom. i grundlagen begär
förvaltningsutskottet både inrikesministeriet
och social- och hälsovårdsministeriet om skriftliga
utredningar före utgången av oktober 2008 om de åtgärder
som genomförts och vidtagits med anledning av detta utlåtande.
Utredningarna ska omfatta bl.a. åtgärder som berör elektronisk
förmedling av nödcentralsuppgifter till enheterna
inom akutvården, hela det elektroniska lednings- och rapporteringssystemet
inom akutvården, allmänna råd och samarbete,
den elektroniska sjukjournalen, lagstiftningsreformen inom social-
och hälsovården och översynen av lagen
om nödcentraler.