Motivering
Kommunalekonomi.
Under 2001 blev den kommunala ekonomin bättre i hela
landet. Årsbidraget förbättrades i alla
kommungrupper utom i grupperna med färre än 2 000
och fler än 100 000 invånare. I år är
det finansiella läget sammantaget sett gott.
Staten och Finlands Kommunförbund har bedömt
att kommunernas finansiella läge kommer att försämras
avsevärt 2003. Samtidigt har allt färre kommuner
ett negativt årsbidrag. Det försämrade
finansiella läget beror framför allt på minskande
skatteinkomster, men också på att kommunerna har
fått fler uppgifter och på att kostnadernahar
stigit. Att döma av kalkylerna från delegationen
för den kommunala ekonomin och förvaltningen sjunker
kommunernas årsbidrag från 1,78 till 0,98 miljarder
euro. Den samlade kommunala ekonomin kommer att uppvisa ett underskott
eftersom årsbidraget inte räcker till att täcka
avskrivningar eller nettoinvesteringar. Kommunernas ekonomi beräknas
bli ännu sämre under perioden 2004—2006.
Även om en stor del av kommunerna har en balanserad
ekonomi finns det kommuner med allvarliga ekonomiska problem över
allt i landet och inom flera olika kommungrupper. Det är
uppenbart att en stor del av dessa kommuner inte förmår
sätta in tillräckligt effektiva åtgärder
för att balansera upp sin ekonomi och täcka underskottet.
Inte alla kommuner har möjlighet att stå för
sina lagfästa uppgifter på behörigt sätt.
Med hänvisning till att många kommuner befinner
sig i ekonomiskt trångmål och att den kommunala
ekonomin snabbt försämras anser förvaltningsutskottet
att staten måste vidta åtgärder för
att trygga kommunernas förutsättningar att ha
kvar adekvat basservice. Vi får inte glömma att
staten tidigare balanserat upp sin egen ekonomi delvis på bekostnad
av den kommunala sektorn (FvUU 25/2002 rd).
Högre statsandelsprocent till social- och hälsovården.
Sett i ett kommunalekonomiskt perspektiv har också propositionen
med förslag till lagar om ändring av 12 § lagen
om skatteredovisning och 124 § inkomstskattelagen (RP 123/2002
rd) och propositionen med förslag till lag om ändring
av 11 och 43 § lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet (RP 140/2002 rd)
samband med budgetpropositionen för 2003.
I den aktuella proposition föreslår regeringen att
statens andel av statsandelen till social- och hälsovården
höjs med 1,51 procentenheter till 26,87 % av de
kalkylerade kostanderna. Höjningen består av tre
olika delar.
Enligt en överenskommelse mellan regeringspartiernas
riksdagsgrupper föreslår regeringen att statsandelen
för driftskostnaderna inom social- och hälsovården
höjs med 104 280 000 euro nästa år.
Efter vissa poster med begränsat användningssyfte
finns det kvar 0,92 procentenheter som kan användas till
att höja statsandelarna till kommunerna.
Med hänvisning till det nationella hälsovårdsprojektet
och de ökande behoven inom socialt arbete och barnskydd
föreslår regeringen att statsandelen höjs
med 0,54 procentenheter. Dessutom medför vissa rättelseposter
av engångsnatur en höjning med 0,05 procentenheter.
Utskottet finner propositionen behövlig och lämplig
och ställer sig bakom förslaget att höja procentsatsen
för statsandelen till kommunerna.
Samtidigt påpekar utskottet att den bärande principen
med statsandelarna till kommunerna är att kostnadsansvaret
relativt sett skall vara oförändrat mellan stat
och kommuner. Men avsteg kan göras och har också gjorts
i form av indexjusteringar som varit lägre än
höjningen i kostnadsnivån. Följaktligen
har den kommunala sektorn påförts en större
ekonomisk börda för statsandelsuppgifterna. Utskottet
ställer som mål att indexjusteringarna av statsandelarna
skall göras fullt ut för 2003. Om indexjusteringarna
också 2003 följer budgetpropositionen ökar
kommunernas kostnadsansvar med cirka 200 miljoner euro perioden
2000—2003 på grund av de ökade kostanderna.