Motivering
Allmänt
Genom den föreslagna lagen vill man lyfta över kostnaderna
för undersökningar av misstanke om sexuellt utnyttjande
av barn från kommunerna till staten. Propositionen har
samband med lagen om en kommun- och servicestrukturreform ().
Enligt den lagens 8 § tar staten över finansieringen
av de kostnader som åsamkas kommunerna som en del av uppgifterna
enligt folkhälsolagen (),
lagen om specialiserad sjukvård ()
eller mentalvårdslagen ().
Till sådana uppgifter räknas bland annat undersökningar
av sexuellt utnyttjande av barn och rättspsykiatriska undersökningar.
Syftet med det aktuella lagförslaget är inte att
föra över enheter som specialiserat sig på undersökning
av sexuellt utnyttjande av barn inom den kommunala social- och hälsovårdens verksamhetsenheter
till staten. Samkommuner för sjukvårdsdistrikt
som avses i 24 § lagen om specialiserad sjukvård
() ska fortsatt har ansvaret
för att ordna undersökningar.
För att kostnaderna ska kunna föras över
från kommunerna till staten ska det vara polisen, åklagaren
eller domstolen som begär de undersökningar som
utförs inom hälso- och sjukvården och
det ska handla om utredning om misstanke om sexuellt utnyttjande
av barn. Ett annat villkor är att länsstyrelsen
och samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt har
ingått ett avtal om tillhandahållande av servicen.
Avtalet ska ingås senast den 15 februari 2009.
Begreppet barn
Om sexuellt utnyttjande av barn föreskrivs i 20 kap.
6 och 7 § i strafflagen ().
Brotten i de här paragraferna riktar sig i regel mot barn
under 16 år. Offret kan också vara en 16- eller
17-åring, om gärningsmannen är barnets
förälder eller någon som kan jämställas
med en förälder. I 1 § 1 mom. i den föreslagna
lagen föreskrivs att undersökningar ska ordnas
"för att utreda misstanke om sexuellt utnyttjande av barn och
bedöma skador till följd av sådant sexuellt utnyttjande".
Enligt paragrafens 2 mom. tillämpas lagen "på barn
som när undersökningen inleds är under
16 år eller, om det finns särskilda skäl
med hänsyn till barnets hälsotillstånd
och utveckling, under 18 år". För att den föreslagna 1 § inte
ska ha en annan räckvidd i fråga om barnets ålder än
vad som föreskrivs om sexuellt utnyttjande av barn i strafflagen,
föreslår förvaltningsutskottet att uttrycket
"för att utreda misstanke om sexuellt utnyttjande av barn"
i 1 § 1 mom. ersätts med "för
att utreda brottsligt utnyttjande enligt 20 kap. 6 eller 7 § i
strafflagen (39/1889)". I så fall måste
formuleringen också i 1 § 2 mom. övervägas
på nytt.
Finansiellt ansvar
Kostnaderna för undersökningar av sexuellt
utnyttjande av barn och för rättspsykiatriska
undersökningar flyttas enligt 8 § i lagen om en kommun-
och servicestrukturreform på staten senast den 1 januari
2009. För ändamålet har ett förslagsanslag
på 4 miljoner euro tagits in under moment 33.60.34 i budgetpropositionen
för 2009. Staten betalar årligen till sjukvårdsdistrikten
före utgången av april en kalkylerad ersättning
för varje år och i gengäld ska samkommunerna
för sjukvårdsdistrikt lämna in sina utredningar
av de faktiska kostnaderna enligt avtalet för utbetalning
av de slutliga ersättningarna före utgången
av mars året därefter.
Åren 2006 och 2007 har staten ersatt sjukvårdsdistrikten
för 80 procent av kostnaderna för undersökning
av misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel av barn under
16 år. Enligt 6 § ersätts emellertid
bara kostnader "som med avseende på en ändamålsenlig
skötsel av verksamheten kan anses behövliga" av
statsmedel. Utskottet anser att de faktiska kostnaderna bör
ersättas fullt ut med beaktande av 8 § i lagen om
en kommun- och servicestrukturreform.
Avtalsparter
Länsstyrelsen och ett universitetssjukvårdsdistrikt
enligt 24 § i lagen om specialiserad sjukvård
ska utifrån 5 § i den föreslagna lagen
ingå ett avtal om tillhandahållande av service.
För att servicen ska ersättas måste den
omfattas av avtalet. När länsstyrelserna ingår
avtal med sjukvårdsdistrikten är de beställare
och kan försäkra sig om att servicen motsvarar
behovet, är högkvalitativ och produceras effektivt.
Förvaltningsutskottet understryker hur viktigt det är
att polisen hörs när avtalet bereds. Då kan
förundersökningsmyndighetens praktiska behov beaktas.
Staten svarar för utredningen av brott och huvudsakligen
för polisens intervjuer av barn eller unga. Det bästa
sättet att se till att polisen får säga
sitt om avtalet är att polisen är avtalspart.
Också åklagarnas behov bör beaktas i avtalen.
Ett sätt är att höra dem.
Undersökningsenhetens rätt att ta del av
och lämna upplysningar
Om rätt för undersökningsenheten
att få handlingar föreskrivs i 4 §. Där
sägs att den enhet som utför undersökningen
utan hinder av sekretessbestämmelserna har rätt
att av polisen, åklagaren och domstolen få de
handlingar som gäller fallet till den del som de "behövs"
för undersökningen. Enligt detaljmotiven till
paragrafen gäller rätten endast sådana
handlingar som är "nödvändiga" med tanke
på undersökningen.
Förvaltningsutskottet noterar att rätten för
en enhet som undersöker misstanke om sexuellt utnyttjande
av barn att ta del av och lämna upplysningar utvidgas till
uppgifter som annars ska hållas hemliga. Grundlagsutskottet
har ansett att myndigheternas rätt till upplysningar i
samband med detta slag av lagstiftning lämpligen inte bör utsträckas
längre än till upplysningar som är "nödvändiga"
för myndighetens uppgifter (till exempel GrUU 45/2004
rd, GrUU 4/2005 rd, GrUU 37/2005 rd och GrUU 42/2005
rd). Utskottet föreslår därför
att uttrycket "till den del som behövs" i 4 § preciseras
till "till den del som de är nödvändiga".