Förslagets huvudsakliga innehåll
Europeiska kommissionen lämnade den 10 februari 2004
ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om de politiska
utmaningarna och budgetmedlen i ett utvidgat EU 2007—2013 (meddelande
om budgetramarna).
I meddelandet ingår kommissionens förslag till
prioriteringar för den nya budgetperioden 2007—2013
och en översikt över de årliga budgetramarna
enligt huvudtitel till 2004 års priser. Nu föreslår
kommissionen en sjuårsperiod i stället för
normala fem år för att utbetalningen av jordbruksstöd
(EU-25) och genomförandet av de nuvarande strukturfondsprogrammen
ska kunna vägas in.
För den utvidgade unionens budgetplan anges tre prioriteringar.
Utgångspunkten för "hållbar utveckling" är
att agendan från Europeiska råden i Lissabon och
i Göteborg ska genomföras. I "hållbar
utveckling" ingår konkurrenskraft för tillväxt
och sysselsättning, ökad sammanhållning
för tillväxt och sysselsättning och långsiktigt
utnyttjande och bevarande av naturresurser. "EU-medborgarskap" omfattar
området med frihet, säkerhet och rättvisa,
tillgång till grundläggande varor och tjänster
samt att främja europeisk kultur och mångfald.
"EU som global partner" omfattar först och främst
EU och grannskapspolitiken och program för yttre förbindelser.
I den nya budgetplanen för 2007—2013 har budgetanslagen
indelats i fem huvudtitlar. För jämförelsens
skull anges utgifterna 2006 enligt de nya huduvtitelrubrikerna.
De totala åtagandebemyndigandena 2007 är 133 560
miljoner euro mot 158 450 miljoner euro 2013 (120 688
miljoner euro 2006). Till exempel under huvudtiteln Hållbar
tillväxt reserveras 12 105 miljoner euro 2007
för konkurrenskraftspolitiken mot 25 825 miljoner
euro 2013 (8 791 miljoner euro 2006) och för sammahållningspolitiken
47 570 miljoner euro 2007 mot 50 960 miljoner
euro 2013 (38 791 miljoner euro 2006). De totala betalningsbemyndigandena
i hela budgeten är 124 600 miljoner euro 2007
mot 143 100 miljoner euro 2013 (114 740 miljoner
euro 2006).
Regeringens ståndpunkt
I statsrådets utredning ingår regeringens
ställningstagande som antagits i EU-ministerutskottet den
11 februari 2004. Den nya budgetplanens olika områden tas
upp i ställningstagandet.
Regeringen anser att den nya budgetplanen ska stödja
unionens politiska målsättning. Den ska stödja
den allmänna ambitionen att bibehålla en sammanhållen
union och bygga på lösningar som tillfredsställer
alla medlemsstater. Enligt regeringen är det viktigt att
följa en disciplinerad budgetpolitik både i medlemsstaterna
och i unionen. Det ligger i unionens intresse att de nya medlemsstaterna
snarast integreras, men det bör också gå att
fortsatt stödja de svagaste områdena i de nuvarande
medlemsstaterna.
Kommissionens förslag tas till praktisk utgångspunkt
för förhandlingarna. För att EU ska uppnå konkurrenskraftsmålet
för 2010 måste unionens tillväxtpotential
utnyttjas genom att sysselsättningen och produktiviteten
höjs och genom omstruktureringar. Av EU-budgetmedlen bör
en allt större del inriktas på mål som är viktiga
för unionens framtid. Finland stöder särskilt
kommissionens analys av konkurrenskraften och Lissabonstrategin.
Finland anser att den regionala sammanhållningspolitiken
och insatserna för bättre konkurrenskraft bör
utgöra hörnstenar för innehållet och
resurserna i den nya budgetplanen 2007—2013. För
en tillväxtframdrivande ekonomisk politik behövs
det enligt Finlands mening en tydligare och ansvarsfullare strategi.
I detta syfte bör Lissabonstrategin ses över och
informationssamhällets möjligheter nyttjas fullt
ut genom förlängning av programmet eEurope. Sysselsättningsstrategin
bör ges en viktigare roll i genomförandet av Lissabonmålen.
Bland kommissionens förslag till anslag för tillväxt
och konkurrenskraft vill Finland lyfta fram ökade resurser
för forskning och innovationer. Medlen kan gärna
utökas om det tillför medlemsstaternas aktiviteter
ett mervärde. I det sammanhanget gäller det emellertid
att ta hänsyn till bl.a. prioriteringarna, strukturerna
och metoderna visavi det kommande ramprogrammet för forskning.
Forskningsanslagen bör också i fortsättningen
främja europeisk spetsforskning och bereda väg
för en kunskapsbaserad utveckling av ett konkurrenskraftigt
samhälle och näringsliv.
Regional- och strukturpolitiska lösningar bör ta
fasta på en balanserad, innovativ strukturpolitisk finansiering
som tillfredsställer både de nya och de gamla
medlemsstaterna. Omläggningen av strukturpolitiken bör
kopplas till genomförandet av Lissabonstrategin. Bidragen
till sysselsättnings- och kunskapsmålen måste åtminstone proportionellt
sett bibehållas på nuvarande nivå.
Finland har fortsatt som mål att våra nordliga och östliga
områden ska omfattas av den högsta kategorin för
regionalt stöd under den kommande budgetperioden. Den finansiella
situationen i dessa områden och deras strukturellt svagare
utgångsläge jämfört med andra
områden erkändes redan i Finlands anslutningsfördrag.
För Finland är det en nyckelfråga att
denna ställning fortsatt erkänns.
Landsbygdsutvecklingen får inte särskild stor plats
i kommissionens meddelande. Finland ställer sig bakom kommissionens
förslag om samlad finansiering för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
Beslut om anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken
fattades i oktober 2002 och juni 2003. Jordbrukspolitiken måste
stödjas genom en aktiv politik för landsbygdsutveckling
i hela unionen. Flerbranschföretag och uppkomsten av nya
arbetstillfällen på landsbygden måste
backas upp effektivare genom gemensamma unionsåtgärder.
För det måste anslagen för landsbygdsutvecklingsåtgärder
höjas mer än kommissionen föreslår,
med omkring 20 procent mot nuvarande nivå (1b).
Kommissionens förslag till hur yttre förbindelser
ska finansieras och tydliggöras tjänar som diskussionsunderlag.
Programmen för yttre förbindelser bör
finansieras utifrån en säker reell anslagstillväxt,
bl.a. i anslag för civil krishantering.
Ett grannskapsinstrument för gränsöverskridande
och regionalt samarbete spelar en väsentlig roll för
utvecklingen av EU:s närområdespolitik. Det förutsätter
att finansieringen i allt högre grad riktas enligt denna
prioritering. Finland utgår från att finansieringen
av handlingsprogrammet för den nordliga dimensionen bör
garanteras bl.a. genom lämpliga finansiella instrument
för yttre förbindelser.
Budgetplanen bör ge rättsliga och inrikes
frågor större vikt i budgetplanen. Finland tillstyrker
kommissionens förslag om en särskild utgiftspost
för dem.
Utifrån dessa sektorpolitiska beräkningar
anser Finland att EU:s budgetplan (åtaganden) under den
kommande perioden bör ligga kring högst 1,1 procent
av bni i EU. Denna samlade beräkning ska säkerställa
att extra resurser kan anvisas för de politiska prioriteringar
som är viktiga för Finland och får störst
effekt i EU. Denna ståndpunkt kommer att preciseras när kommissionen
lägger fram sina lagstiftningsförslag sommaren
2004.
Resultatansvar och öppenhet är honnörsord
i hela EU-finansieringen. Förfaranden för redovisningsskyldighet
bör utvecklas. Det måste skäras i programmen
och förvaltnings- och beslutsprocesserna måste
strömlinjeformas. Det finansiella systemet i EU måste
förenklas betydligt. Finland ställer sig entydigt
negativt till kommissionens förslag till s.k. korrigeringskoefficient.
Finland tillstyrker inte en EU-skatt. EU:s nya budgetplan och
reformen av det finansiella systemet bör i stället
utformas som en helhet som tillfredsställer alla medlemsstater
och som klart utstakar tiden efter 2013.