Motivering
Allmänt
Berättelserna har huvudsakligen samma uppläggning
som under tidigare år. De innehåller inlägg
av justitieombudsmannen och biträdande justitieombudsmannen
om aktuella teman inom laglighetsövervakningen, en överblick över verksamheten
under de aktuella åren, uppdagade problem beträffande
de grundläggande fri- och rättigheterna och de
mänskliga rättigheterna, avsnitt om användningen
av teletvångsmedel och beskrivningar av justitieombudsmannens
laglighetsövervakning inom olika områden. Utskottet
har tidigare framhållit att uppläggningen av berättelsen
ger en god helhetsbild av justitieombudsmannens verksamhet.
Merparten av de ärenden som behandlas vid justitieombudsmannens
kansli består av klagomål. Exempel på andra
uppdrag inom laglighetsövervakningen är begäran
om yttranden och utfrågningar (också från
riksdagens utskott) samt frågor som justitieombudsmannen
tar upp på eget initiativ. Sedan 2001 har kansliet tillämpat en
reform som innebär att s.k. diverse skrivelser, t.ex. förfrågningar
från medborgarna, eller uppenbart ogrundade klagomål
som inte ingår i justitieombudsmannens övervaknings
befogenhet och bristfälliga klagomål inte längre
räknas som vanliga klagomål. De går i
stället till den rådgivande juristen på kansliet
som sedan besvarar skrivelserna omedelbart. Genom reformen skall
kundtjänsten bli effektivare och snabbare samtidigt som
resurser kan lyftas över på de delar av laglighetsövervakningen
som är viktiga med avseende på medborgarnas rättssäkerhet.
På grund av reformen är statistiken över
klagomål 2001 inte jämförbara med tidigare år. År 2001
registrerades 2 473 nya klagomål och 497 s.k. diverse skrivelser,
medan 2 701 klagomål registrerades som inkomna året
innan. År 2001 avgjordes 2 319 klagomål, och rådgivande
juristen lämnade 489 snabbsvar på diverse ärenden. År 2000
avgjorde 2 677 klagomål. De s.k. åtgärdsavgörandena
var cirka 15 % av alla avgjorda ärenden 2001. Året
innan utgjorde de 12 %. Båda åren var
den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden
inom ramen för laglighetsövervakningen 8,7 månader. År
1999 var handläggningstiden 8,8 månader. Handläggningstiden
har således inte förkortats i nämnvärd
grad.
Utskottet går inte närmare in på de
enskilda avgörandena och ståndpunkterna från
justitieombudsmannens sida.
De grundläggande fri- och rättigheterna och de
mänskliga rättigheterna
I samband med reformen av de grundläggande fri- och
rättigheterna 1995 fick regeringsformen en ny bestämmelse
som innebar att riksdagens justitieombudsman i sin laglighetsövervakning också övervakar
hur de grundläggande fri- och rättigheterna samt
de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Uppgiften
ingår nu i 109 § 1 mom. i grundlagen.
Grundlagsutskottet har ansett att andan i reformen från
1995 förutsätter att justitieombudsmannens årliga
berättelse innefattar ett avsnitt om hur de grundläggande
fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna
tillgodoses (GrUB 25/1994 rd, s.7, första
spalten). Inrikesministeriet skall årligen lämna
en berättelse till riksdagens justitieombudsman om användningen
av teleavlyssning, teleövervakning och teknisk avlyssning
med stöd av tvångsmedelslagen och om teknisk avlyssning
med stöd av polislagen. Enligt en ändring i polislagen
som trädde i kraft den 1 mars 2001 skall inrikesministeriet lämna
en berättelse till riksdagens justitieombudsman om polisens
täckoperationer. Dessutom skall försvarsministeriet
lämna en berättelse till justitieombudsmannen
om teknisk avlyssning.
I berättelserna för 2000 och 2001 redogörs som
tidigare för de grundläggande fri- och rät-tigheterna
samt de mänskliga rättigheterna och för
användningen av teletvångsmedel i särskilda huvudavsnitt.
I berättelsen för 2001 behandlas också täckoperationer.
Av berättelsen framgår det att polisen inte tillämpat
täckoperationer en enda gång.
I fråga om berättelsen för 2000 hörde
utskottet författningsexperter, men på grund av
den pressade tidsramen kunde inga författningsexperter
höras i fråga om berättelsen om 2001.
Utskottet understryker dock att det är viktigt att de grundläggande
fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna
samt teletvångsmedel och täckoperationer behandlas
sammanhängande i berättelsen. Detta är
angeläget för att utskottet skall kunna höra
sakkunniga om avsnittet och att justitieombudsmannen har möjligheter
att kommentera de frågor som kommer upp vid utfrågningen.
Utskottet har för avsikt att fortsatt tillämpa
samma metod.