Motivering
Avgiftsfri undervisning
Enligt 11 § 1 mom. antas till skolan i första
hand barn till anställda i Finland vid en myndighet inom
Europeiska unionen som är placerad här och barn
till anställda vid skolan (s.k. elevkategori 1). I mån
av möjlighet kan också andra barn antas (s.k.
elevkategori 2). Den undervisning som skolan meddelar enligt läroplanen är
avgiftsfri för eleverna i kategori 1, sägs det
i 15 § 1 mom. Av eleverna i kategori 2 tas en terminsavgift
ut med stöd av 15 § 2 mom. Dessutom kan skolan
ta ut en avgift för material av alla elever.
Bestämmelserna är av relevans för
16 § 1 mom. i grundlagen. Enligt den första meningen
i momentet har alla rätt till avgiftsfri grundläggande
utbildning. Denna grundlagsfästa subjektiva rätt
att få avgiftsfri grundläggande utbildning innebär
att eleverna måste kunna få undervisning utan
kostnader. Vid sidan av undervisning ska också nödvändiga
läromedel, till exempel läroböcker, vara
gratis (RP 309/1993 rd, s. 68). Dessutom ingår
nödvändig skolskjuts och adekvat kost i den avgiftsfria
undervisningen (GrUB 25/1994 rd).
Enligt den andra meningen i 16 § 1 mom. i grundlagen
ska bestämmelser om läroplikten utfärdas
genom lag. I förarbetena till momentet sägs det
att meningarna är tänkta att höra ihop
i den meningen att den grundläggande utbildningen avser
den undervisning som ingår i läroplikten. Därmed
utvidgar man också skyldigheten att ge avgiftsfri undervisning
när man utvidgar läroplikten. (RP 309/1993
rd, s. 68).
På grund av 25 § 1 mom. i lagen om grundläggande
utbildning är alla barn som är fast bosatta i Finland
läropliktiga. Läroplikten börjar det år
då barnet fyller sju år och den upphör
när den grundläggande utbildningens lärokurs
har fullgjorts eller det har förflutit tio år
sedan läroplikten började. Elever som antas till
Europeiska skolan i Helsingfors kan alltså vara läropliktiga oavsett
om de ingår i elevkategori 1 eller 2. Barn som är
läropliktiga i Finland anses fullgöra sin läroplikt
om de studerar i Europeiska skolan i Helsingfors, enligt 39 § 1
mom. i lagförslaget.
Europeiska skolan får enligt lagförslaget
ta ut en avgift för material av alla elever som rörs
av läroplikten i Finland. Om eleverna ingår i
kategori 2 tas också terminsavgifter ut. Avgiftsbelagd
undervisning och avgiftsbelagt undervisningsmaterial är
problematiska med avseende på 16 § 1 mom. i grundlagen.
Det bör dock noteras att skolan inrättas för
ett särskilt syfte, för barnen till personalen
vid EU:s kemikaliemyndighet i Finland. Skolan ska i första
hand ge den gruppen av barn utbildning enligt läroplanerna för
Europaskolorna. Utbildningen skiljer sig från de rikstäckande
grunderna för den undervisning som avses i lagen om grundläggande
utbildning. Dessutom är skolan uppdelad i språkavdelningar
och undervisningen sker på andra språk än
de som nämns i 10 § 1 mom. i lagen om grundläggande
utbildning. Strukturen, undervisningen och förvaltningen är
fastlagda i konventionen om Europaskolorna. Det faktum att Europeiska
skolan kan anta elever med läroplikt i Finland till sin
avgiftsbelagda undervisning är i det här speciella
fallet inget ingrepp i rätten att få avgiftsfri
grundläggande utbildning, anser grundlagsutskottet.
I motiven till propositionen sägs det att exempelvis
måltider inte ingår i den avgiftsfria undervisningen
för elever i kategori 1. Däremot sägs det
ingenting om skolskjuts eller avgifter för måltider
i elevkategori 2. Det finns inga bestämmelser om avgifter
för skolskjuts eller måltider i någondera
elevkategorin. I ett konstitutionellt perspektiv innebär
det att skolmåltider och nödvändig skolskjuts är
avgiftsfria åtminstone för elever som är
läropliktiga i Finland, förusatt att ingenting
annat föreskrivs.
Normgivningsbemyndigande
Grunderna för terminsavgifterna och materialavgifterna
utfärdas med stöd av 15 § 4 mom. i lagförslaget
av undervisningsministeriet genom förordning, i tillämpliga
delar med beaktande av bestämmelserna om avgifter för
offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för
avgifter till staten. Bestämmelser om avgifter och om de allmänna
grunderna för storleken på avgifter för de
statliga myndigheternas tjänsteåtgärder, tjänster
och övriga verksamhet utfärdas genom lag, sägs
det i 81 § 2 mom. i grundlagen. Den föreslagna
bemyndigandebestämmelsen är inte särskilt
väl formulerad med avseende på grundlagen i det
här fallet. Den bör ses över till exempel
så att passusen om grunderna för avgifterna hänvisar
till bestämmelsen om avgifter för offentligrättsliga
prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten.
Dessutom kan undervisningsministeriet bemyndigas att utfärda
närmare bestämmelser genom förordning.
Enligt 33 § utfärdas bestämmelser
om rektors behörighetsvillkor genom förordning
av statsrådet. Bestämmelsen bör lämpligen
ge en närmare beskrivning av villoren (GrUU 74/2002
rd).
Övrigt
Barn som är läropliktiga i Finland anses enligt 39 § 1
mom. ha fullgjort sin läroplikt när de har fått
betyg efter fjärde årskursen på sekundärnivån.
Bestämmelsen säger ingenting om läroplikten
också upphör när det har gått
tio år sedan läroplikten började, som
det sägs i 25 § 1 mom. i lagen om grundläggande
utbildning. Dessutom är det oklart om den grundläggande
utbildningen Europeiska skolan ger eleverna behörighet för
fortsatta studier på samma sätt som den grundläggande
utbildningen. Med avseende på 16 § 2 mom. i grundlagen
vore det befogat att eleverna blir behöriga för
fortsatta studier eftersom momentet föreskriver att det
allmänna ska säkerställa lika möjligheter
för var och en att oavsett medellöshet enligt
sin förmåga och sina särskilda behov
också få annan utbildning än grundläggande
utbildning. Kulturutskottet bör ta ställning till
om lagförslaget bör kompletteras med bestämmelse
om det.
På finska heter lagen laki Helsingin eurooppalaisesta
koulusta och i 1 § i lagtexten sägs det "Tässä laissa
säädetään eurooppalaisen koulun perustamisesta
Helsinkiin". På svenska står det i båda
fallen Europeiska skolan i Helsingfors. Meningarna rimmar illa med
2 § där det föreskrivs att undervisningsministeriet
har rätt att besluta i vilken kommun skolan ska förläggas.