Motivering
Allmänt
Målet för kommissionens förslag till
rambeslut är skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen
för polissamarbete och straffrättsligt samarbete
inom tredje pelaren. Förslaget bör framför
allt bedömas utifrån bestämmelserna om skydd
för personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen.
Enligt grundlagen utfärdas närmare bestämmelser
om skydd för personuppgifter genom lag. Hänvisningen
till lag i grundlagen förutsätter att lagstiftaren
bestämmer om den berörda rättigheten
men att detaljerna i regleringen är beroende av lagstiftarens
prövning (GrUB 25/1994 rd). En sådan
bestämmelse om de grundläggande fri- och rättigheterna
binder lagstiftarens prövningsrätt visavi innehållet
i mindre grad än en bestämmelse med ett sådant
regleringsförbehåll, där den grundläggande
fri- och rättigheten konstateras föreligga i enlighet
med vad som bestäms i lag (t.ex. GrUU 51/2002
rd, GrUU 35/2004 rd).
I enlighet grundlagsutskottets tolkningspraxis (t.ex. GrUU 14/2002
rd) begränsas lagstiftarens spelrum dock av att skyddet
för personuppgifter utgör en del av skyddet för
privatlivet i samma moment. Det är alltså fråga
om att lagstiftaren ska trygga denna rättighet på ett
sätt som kan anses godtagbart med hänsyn till
de grundläggande fri- och rättigheterna. Lagstiftaren är
i sin prövning bunden av att det med tanke på skyddet
för personuppgifter vid en registrering är viktigt
att reglera åtminstone registreringens syfte, innehållet
i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål,
inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden
för uppgifterna i personregistren samt den registrerades
rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska
dessutom vara omfattande och detaljerad (t.ex. GrUU 51/2002
rd och GrUU 35/2004 rd).
Skydd av personuppgifter behandlas också i artikel
8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna innehåller likaså bestämmelser
enligt vilka var och en har rätt till skydd för
sitt privat- och familjeliv. I fråga om skyddet av personuppgifter ska
också Europarådets konvention av 1981 om skydd
för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter
beaktas.
Exakta och tillförlitliga uppgifter
Enligt artikel 4.1 d får medlemsstaterna föreskriva
att behandlingen av uppgifter kan ske utifrån olika krav
med avseende på graden av uppgifternas exakthet och tillförlitlighet,
men då måste de se till att uppgifterna kategoriseras
efter hur exakta och tillförlitliga de är, och
särskilt att sådana uppgifter som grundar sig
på fakta skiljs från uppgifter som baserar sig
på åsikter eller personliga bedömningar.
Bestämmelsen förefaller att ge medlemsstaterna
möjligheten att också föreskriva om registrering
av uppgifter som grundar sig på annat än konstaterbara
fakta och som därför innebär att risken
för felaktigheter är stor. Utskottet understryker
att bestämmelser av denna typ kan bli problematiska med
avseende på skyddet för den registrerades privatliv
och rättssäkerhet när man beaktar att
polisens och andra rättsmyndigheters uppgifter ofta är
känsliga. Detta gäller särskilt när
en myndighet i samband med en utredning har fått tillgång
till dessa uppgifter. Till följd av att uppgifterna överförs
kan de behandlas långt ifrån den ursprungliga
källan. Det är skäl att ställa
särskilt stora krav på uppgifternas exakthet och
tillförlitlighet i dessa fall. Enligt utskottet bör
det tydligare framgå av bestämmelsen att registrering
av uppgifter som grundar sig på personliga bedömningar är
exceptionella och på ett avgörande sätt
skiljer sig från uppgifter som baserar sig på fakta.
Tidsfrister för lagringen av personuppgifter
Enligt artikel 7 ska medlemsstaterna se till att personuppgifter
inte lagras längre än som är nödvändigt
med hänsyn till syftet bakom insamlingen av uppgifterna,
om inte annat föreskrivs i den nationella lagstiftningen.
Bestämmelsen lämnar i sig utrymme för
tolkningar. Den har emellertid inte setts som ett konstitutionellt
problem eftersom medlemsstaterna enligt bestämmelsen kan
beakta de grundläggande rättigheterna när
de verkställer rambeslutet.
Den registrerades rättigheter
Enligt artikel 21.1 ska medlemsstaterna se till att varje registrerad
har rätt att begära att den registeransvarige
lämnar besked om huruvida uppgifter som rör honom
behandlas och rättar, raderar eller blockerar uppgifter,
särskilt om uppgifterna är ofullständiga
eller felaktiga. Enligt artikel 21.2 kan varje åtgärd
som den registrerade är berättigad till vägras,
om det är nödvändigt för att den
registeransvarige ska kunna fullgöra sina åligganden
enligt lag på ett korrekt sätt eller för att
skydda allmän ordning och säkerhet i en medlemsstat.
Den registeransvarige tycks enligt artikel 21.2 ha omfattande
prövningsrätt i fråga om att vägra åtgärder
som den registrerade är berättigad till. Med tanke
på den registrerades skydd för privatlivet och
rättsskydd är det synnerligen problematiskt att
formuleringen av undantagsbestämmelsen förefaller
att tillåta att den registeransvarige vägrar att
korrigera sådana uppgifter som är bristfälliga
eller inkorrekta och står i strid med rambeslutet. Formuleringen
av artikeln bör ändras för att förhindra
denna möjlighet. Bestämmelserna bör också preciseras
till den del som gäller den registeransvariges synnerligen
omfattande prövningsrätt som gör det
möjligt att vägra varje åtgärd
som den registrerade är berättigad till “för
att den registeransvarige skall kunna fullgöra sina åligganden
enligt lag på ett korrekt sätt”. Detta
gäller också artikel 19.2 och artikel 20.2. De
undantagsbestämmelser som gäller artiklarna bör
kompletteras med en hänvisning till att medlemsstaterna
kan bestämma om den registeransvariges rätt att
vägra, varvid verkställigheten av de begränsningar
som gäller den registrerades rättigheter och deras
omfattning bestäms i medlemsstatens nationella lagstiftning.
Överföring av uppgifter
Artikel 15 i förslaget till rambeslut gäller överföring
av personuppgifter till behöriga myndigheter i tredjeländer
eller till internationella organ. Dessa bestämmelser är
med tanke på skydd av personuppgifter i huvudsak ändamålsenliga. Utskottet
fäster emellertid uppmärksamheten vid artikel
15.6 enligt vilken personuppgifter som mottagits från den
behöriga myndigheten i en annan medlemsstat undantagsvis
får överföras vidare till behöriga
myndigheter i tredjeländer eller till internationella organ
som saknar uppgiftsskydd på en tillräcklig nivå,
om det är absolut nödvändigt för
att säkerställa en medlemsstats väsentliga
intressen eller för att förebygga en omedelbart
förestående allvarlig fara som hotar den allmänna
säkerheten eller en eller flera specifika personer. Bestämmelser
som möjliggör denna typ av överföring
av uppgifter bör preciseras med kravet att överföringen
bör uppfylla villkoren i artikel 15.1 a—c.