I propositionen föreslår regeringen att kommunallagen kompletteras med en bestämmelse om produktion och lämnande av uppgifter om kommunens verksamhet, ekonomi och tjänsteproduktion till Statskontoret. Genom förslaget vill man göra det möjligt att få tillförlitlig, aktuell och jämförbar information om kommunernas ekonomi till stöd för kommunernas och statens beslutsfattande. Målet är också att bland annat förenkla praxis kring kommunernas produktion och rapportering av ekonomisk information. 

Enligt propositionen (s. 34) medför förslaget om rapporteringsskyldighet kostnader av engångsnatur för kommunerna på kort sikt, men det möjliggör också kostnadsbesparingar på längre sikt. Enligt propositionsmotiven (s. 37) föreslås det på basis av nyttan av det föreslagna verksamhetssättet att statsandelen till kommunerna för ordnande av basservicen minskas med sammanlagt 600 000 euro 2022—2024. Regeringen utgår i propositionen från att den bestående kostnadsnyttan för kommunerna och samkommunerna blir större än minskningen. 

Enligt 121 § 2 mom. i grundlagen ska bestämmelser om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas genom lag. Grundlagsutskottet har i sin praxis betonat att när kommunerna åläggs uppgifter ska det i enlighet med finansieringsprincipen också ses till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av dem (se t.ex. GrUU 34/2013 rd, s.2/I, GrUU 30/2013 rd, s. 5/I, och GrUU 12/2011 rd, s. 2/I). Finansieringsprincipen ingår också i artikel 9.2 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse, där det sägs att de lokala myndigheternas ekonomiska resurser ska motsvara de uppgifter som tilldelats dem i grundlag och annan lag. Grundlagsutskottet har inte i sig några kommentarer till utgångspunkterna för propositionen när det gäller finansieringsprincipen. Men utskottet betonar att man noga måste följa kostnadseffekterna av den föreslagna reformen med avseende på både kostnader av engångsnatur och bestående kostnadsbesparingar, och vid behov vidta de åtgärder som finansieringsprincipen förutsätter.