Allmänt

Utskottet konstaterar att projektet Skogsdata och elektroniska tjänster är ett led i spetsprojektet "Fram för trä och nya skogsprodukter" i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet med projektet är att effektivisera utnyttjandet av informationen om skogstillgångar genom att förbättra informationens kvalitet och tillgänglighet samt genom att utveckla de elektroniska tjänsterna. Ytterst viktigt för såväl skogsägarna som aktörerna inom skogssektorn när det gäller en hållbar användning av naturresurserna är att tillgången till information om skogarna blir bättre och att denna information kan utnyttjas i större utsträckning än tidigare. Lagförslaget är en av åtgärderna inom ramen för spetsprojektet. 

Utskottet noterar att ett av syftena med Nationella skogsstrategin 2025 är att effektivisera användningen av information om skogstillgångar. Genom att underlätta användningen av skoglig information kan man öka värdet av den offentligt producerade informationen, skapa möjligheter för ny affärsverksamhet, utveckla bättre tjänster och förbättra beslutsprocesserna i skogsfrågor samt öka transparensen i förvaltningen. När utnyttjandet av skogarna ökar är det viktigt att samtidigt förbättra tillgången till information som behövs för verksamhetsstyrningen och uppföljningen. Med hjälp av denna information kan vi såväl effektivisera skogsbruket som stärka acceptabiliteten för ett hållbart skogsbruk. 

Det bör noteras att en öppnare delning av skoglig information, som kan betraktas som miljöinformation, samtidigt möjliggör en bredare digitalisering inom skogssektorn, drivning och transport samt förvaltning. I ett globalt perspektiv är Finland redan i dag en föregångare när det gäller att utnyttja och förädla skoglig information till nytta för näringen och skogsägaren. Lagförslaget bör därför stärka den inhemska skogssektorns ställning som expert på hållbart skogsbruk. Utifrån öppen och aktuell information är det dessutom lättare att beakta biodiversiteten och miljöaspekterna på hyggena och minska avverkningsskadorna och skogsbrukets konsekvenser för vattendragen. 

Utskottet noterar att propositionen också anknyter till den formella underrättelse 2015/2125 som kommissionen gav Finland den 25 september 2015 med stöd av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Den 25 juli 2016 gav kommissionen Finland ett motiverat yttrande i samma ärende. Kommissionen ansåg att Finland inte hade uppfyllt alla sina skyldigheter enligt artiklarna 3.1 och 4.2 i direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Miljöinformation i systemet för skoglig information bör överlåtas öppet utan att den som begär informationen måste motivera sin förfrågan. Skyddet för personuppgifter ska dock säkras. Om Finland inte ändrar sin lagstiftning så att den i fråga om systemet för skoglig information motsvarar direktivet, kan kommissionen väcka talan mot Finland vid Europeiska unionens domstol. Utskottet konstaterar därför att ett av syftena med propositionen är att i fråga om systemet för skoglig information harmonisera lagstiftningen med direktivet. 

Av propositionen framgår att syftet med den inte har varit att göra de ändringar som följer av EU:s allmänna dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG). Förordningen tillämpas inte ännu. Avsikten är att de ändringar av lagen om skoglig information som föranleds av den allmänna dataskyddsförordningen ska göras i samband med ändringarna i annan lagstiftning som faller inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. En proposition i ärendet har skickats ut på remiss. 

De viktigaste förslagen

Utskottet konstaterar att regeringen på grunder som redan anförts föreslår att det till lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011), nedan kallad lagen om skoglig information, fogas en bestämmelse enligt vilken utlämnande av sådana offentliga uppgifter i skogscentralens system för skoglig information som betraktas som miljöinformation inte längre ska förutsätta att den som begär uppgifter motiverar varför han eller hon ska få behandla uppgifterna. I fortsättningen tillämpas inte heller det förfaranden för utlämnade av uppgifter som föreskrivs i lagen om skoglig information och förutsätter en skriftlig ansökan om uppgifter och ett förvaltningsbeslut, eftersom skoglig information lämnas ut utan namn, personbeteckning och kontaktuppgifter för fysiska personer. I praktiken är skoglig information utan personuppgifter som identifierar en fysisk person tillgänglig för vem som helst. Ändringen hänför sig till genomförandet av direktivet om miljöinformation på det sätt som kommissionen förutsätter. Den nya bestämmelsen gäller inte utlämnande av markägarnas namn, adress, övriga kontaktuppgifter och personbeteckning. De aktuella uppgifterna särskiljs från den offentliga miljöinformationen. Vad som hänförs till offentlig miljöinformation anges i 13 d § 1 mom. 

Utskottet noterar att de nya bestämmelserna inte betyder att markägarens namn, adress och andra personuppgifter är fritt tillgängliga för allmänt bruk. För att få tillgång till personuppgifter krävs också i fortsättningen en motivering enligt personuppgiftslagen eller någon annan lag samt en skriftlig begäran om uppgifter och ett beslut av skogscentralen på basis av begäran. 

Utskottet konstaterar att det föreslås att den bestämmelse i lagen om skoglig information som gäller utlämnande av personuppgifter genom en teknisk anslutning också ska ändras. I skogscentralens tjänst MinSkog.fi utnyttjas detta sätt för utlämnande av uppgifter. Med utlämnande av personuppgifter avses i det här sammanhanget att utlämnandet av information gäller såväl markägarens namn- och kontaktuppgifter som uppgifter om skogstillgångar. För närvarande är huvudregeln den att utlämnandet av personuppgifter i tjänsten MinSkog.fi förutsätter samtycke. I fortsättningen kan också någon annan grund som anges i personuppgiftslagen eller i någon annan lag, såsom till exempel genomförandet av ett avtal eller skötseln av ett uppdrag, utgöra en grund för utlämnande av information. Av propositionsmotiven framgår det att en förutsättning för utlämnande av uppgifter är att mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I praktiken innebär detta att grunden för att få behandla personuppgifterna föreskrivs antingen i lagstiftningen om skydd för personuppgifter eller i en speciallag. Personuppgifter lämnas endast ut i den utsträckning som de är nödvändiga för det användningsändamål som angetts. Ändringen behövs med tanke på exempelvis det att virkeshandel för markägarens räkning kan göras med fullmakt eller på annat sätt enligt uppdrag. Ändringen underlättar användningen av kundens uppgifter i aktörens egna system. 

Genom propositionen utökas också urvalskriterierna för när markägares kontaktuppgifter får lämnas ut för direktmarknadsföring som anknyter till skogsbruk. För närvarande är de flesta urvalskriterierna för markägares kontaktuppgifter kopplade till personen (till exempel ny skogsägare eller kvinnlig skogsägare). Till lagen fogas några nya urvalskriterier för markägares kontaktuppgifter, såsom fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag och trädbeståndets genomsnittliga volym. Utskottet ser det som nödvändigt att urvalskriterierna preciseras i enlighet med propositionen, eftersom de nuvarande urvalskriterierna just inte har att göra med informationen om skogstillgångar. Urvalskriterierna ska vara relevanta och behövliga i direktmarknadsföring som gäller främjande av skogsbruket. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att skogsägaren också i fortsättningen har rätt att förbjuda användning av uppgifter för direktmarknadsföring. 

Utskottet konstaterar att skogscentralen enligt lagförslaget i fortsättningen får ta emot skoglig information som tagits fram av andra. Skogscentralen ska dock kontrollera att informationen är korrekt och centralen svarar för innehållet först när en tjänsteman kontrollerat riktigheten. Enligt propositionsmotiven ska det i informationssystemet registreras uppgifter om vilken datainsamlingsmetod eller uppgiftskälla som använts samt uppgiftens datum. Utskottet anser att externt producerad information eller så kallad massinsamling av data i sig är ett bra tillskott för att hålla den skogliga informationen uppdaterad. Tack vare extern information kan man snabbt få information om fenomen i skogen som det kunde ta åratal för skogscentralen att få fram. Fördelarna med massinsamling av data kan accentueras särskilt i samband med stormskador eller andra motsvarande händelser. Utskottet framhåller att det finns anledning att lära sig utnyttja material av olika grad och från olika aktörer och att bedöma deras användbarhet med avseende på olika skogsbruksåtgärder. 

Skogscentralen bör planera och införa öppna och transparenta kvalitetskriterier för insamlingen av information. Det bör dock noteras att också kvalitativ information från tillförlitliga källor kan innehålla felaktigheter eller vara av sämre kvalitet än den befintliga information. Det finns därför anledning att följa kvaliteten också inom organisationen. Skogscentralen måste därför utveckla metoder för kvalitetssäkring av den interna informationen. Vidare ser utskottet det som nödvändigt att Skogscentralen uppdaterar den information om skogstillgångar som baserar sig på beståndsfigurer endast med uppgifter som bedöms vara tillförlitliga. 

Med hänvisning till propositionsmotiven framhåller utskottet att det inte får finnas några väsentliga brister, fel eller feltolkningar i informationen om skogstillgångar. Utskottet förutsätter därför att det före utgången av 2020 föreläggs en utredning om konsekvenserna av den lagstiftning som nu införs. (Förslag till uttalande)