Allmän motivering

Utskottet konstaterar att det föreskrivs om de allmänna villkoren för nationella stöd i artiklarna 87—89 i EG-fördraget. Bestämmelserna begränsar genomförandet av statliga stöd i medlemsstaterna. Den viktigaste rättsliga grunden för Finland när det gäller jordbruksstöd är artiklarna 141 och 142 i fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen. Det kan också föreskrivas om rätten att bevilja nationella stöd genom förordning av rådet, men för det krävs det ett lagstiftningsförslag från kommissionen. Som ett exempel på sådant nationellt stöd nämner propositionen den möjlighet som Finland fick i samband med reformen av marknadsordningen för socker att betala nationellt stöd på högst 350 euro per hektar för odling av sockerbetor. I propositionens motivering framhålls likaså att det nationella stödet 2006 består av fyra huvudsakliga stödformer. De är det nationella stödet till södra Finland, det nordliga stödet och de nationella tilläggsdelarna till miljöstödet för jordbruket och kompensationsbidraget. Därtill betalas en del andra nationella stöd, som studiepenning till lantbruksföretagare och nationellt stöd för potatisodling, utsädesproduktion av gräs- och spannmålsväxter och sockerbetor.

Regeringen föreslår att lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen ändras så att de ändringar som skett i nationella och andra stödsystem beaktas i den, typ den nationella tillläggsdelen till kompensationsbidraget och EU:s system för samlat gårdsstöd. I vissa delar ska villkoren för nationellt stöd också samordnas med andra stödsystem.

Efter den föreslagna ändringen i lagens räckvidd ska lagen inte längre tillämpas på helt EG-finansierat direkt stöd eller stöd som betalas på grundval av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) eller skoltlagen (253/1995). Lagen ska inte heller tillämpas på förslaget till lag om stöd för utveckling av landsbygden (RP 192/2006 rd) som är under behandling i riksdagen eller förslaget till lag om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av landsbygdens tillstånd (RP 217/2006 rd), som också är under behandling i riksdagen.

Utskottet uppmärksammar att de föreslagna ändringarna i lagen på detta stadium begränsar sig till nödvändiga ändringar. Men i en utredning till utskottet har det påpekats att där finns en del bestämmelser som är problematiska i relation till grundlagen. Dessutom grundar sig en väsentlig del av de tillämpliga bestämmelserna i den gällande lagen (1559/2001) på en annan lag, dvs. lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (), som i många stycken är föråldrad och problematisk. Därför anser utskottet att en samlad översyn och modernisering av lagen så snart som möjligt är på sin plats.

Lagen föreslås bli kompletterad med definitioner på växthus, kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket och på jordbruk och gårdsbruksenhet. Definitionerna på jordbruk och gårdsbruksenhet behövs för att genomföra stöden och för de fall när enhetsstödet eller det totala stödbeloppet graderas enligt propositionen utifrån omfattningen av gårdsbruksenhetens produktion. Ett förslag med samma innehåll ingår också i regeringens proposition med förslag till lag om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av landsbygdens tillstånd (RP 217/2006 rd) och regeringens proposition med förslag till lag om stöd för utveckling av landsbygden och lag om ändring av lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (RP 192/2006 rd). Det är viktigt att definitionerna är samstämmiga i olika lagar. Utskottet noterar också att det ska föreskrivas närmare genom förordning av statsrådet om vad som kännetecknar en funktionellt och ekonomiskt självständig gårdsbruksenhet. Enligt propositionens motivering är det en avgörande faktor vid bedömningen av om villkoren för en gårdsbruksenhet uppfylls att produktionen drivs som en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet under jordbrukarens ledning. Bedömningen görs utifrån olika faktorer men ingen av dem är avgörande.

Bestämmelserna om gradering av stödet föreslås bli intagna som 5 mom. i lagens 7 §. Utskottet fäster sig vid att en gradering av stödet kan få avsevärda effekter för olika produktionsriktningars och gårdsbruksenheters lönsamhet och för jordbrukarnas inkomstbildning. Därför bör en eventuell gradering av stödet förberedas noggrant i samråd med producentorganisationerna.

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.