Motivering

Det nuvarande systemet för avträdelse grundar sig på lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) som trädde i kraft den 1 januari 2007. Den tillämpas på avträdelse som genomförs 2007—2014. Ursprungligen gällde lagen avträdelse 2007—2010, men tiden förlängdes till de 31 december 2014 genom lag 1787/2009. Samtidigt ändrades stödvillkoren. Efter 2014 går det inte längre att sluta med jordbruk med hjälp av stödet om inte lagen ändras och tiden förlängs.

Utskottet påpekar att syftet med stödet för avträdelse har varit att främja generationsväxling för att det i god tid ska finnas någon som tar över ansvaret för jordbruket. Ett annat syfte har varit att omstrukturera jordbruket. Dessutom har tanken varit att trygga försörjningen för dem som avstår från jordbruket för att det över huvud taget ska vara möjligt att sluta med jordbruket för ålderspension.

För närvarande förbereder sig EU för en ny fonsperiod som sannolikt kommer att gälla 2014—2020. I oktober 2011 fick medlemsstaterna ett utkast till lagstiftning från EU-kommissionen. Den gäller dels den gemensamma jordbrukspolitiken och finansieringen av den, dels landsbygdsutveckling plus EU:s strukturfonder. Än så länge har utkastet till förordning inga bestämmelser om förtidspension för lantbruksföretagare. Dessutom kommer kommissionen att se över bestämmelserna om statligt stöd eftersom tillämpningstiden i de flesta fall går ut i slutet av 2013. Medlemsstaterna har ännu inte fått något utkast till nya bestämmelser om statligt stöd.

Målet med propositionen är att balansera upp statens inkomster och utgifter genom att minska kostnaderna för systemet med avträdelsestöd. Det är enligt utskottet viktigt att kostnadsminskningen tillåter att systemet också i avskalad form så långt som möjligt medverkar till att målen ovan, som ursprungligen lades fast för systemet, kan uppfyllas.

Regeringen föreslår att 16 § i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk upphävs från och med 2013. Den föreskriver om överlåtelse som tillskottsmark. För närvarande genomförs generationsväxlingar som inletts med att den som ska fortsätta med hemgården har förvärvat en lantgård som han eller hon har kunnat få startstöd till unga jordbrukare för. Då kan hemgården eller en nära släktings lantgård inte längre förvärvas så att den som avstår får avträdelsestöd på grundval av generationsväxling. I stället görs det genom att tillskottsmark överlåts till en annan lantgård. Det är enligt utskottet viktigt att generationsväxlingarna kan slutföras enligt planerna trots den föreslagna lagändringen. Därför är det bra att propositionen innehåller en ny 77 a § som föreskriver om denna möjlighet.

Från och med 2014 ska den som avstår från jordbruk vid generationsväxling vara minst 59 år om förvärvaren är dennes barn eller någon annan nära släkting. Minimiåldern är oförändrad, det vill säga 60 år, om förvärvaren är någon annan. Också åldersgränsen 56 år för den som bedriver renhushållning ska vara oförändrad. Utskottet påpekar att syftet fortfarande är att generationsväxling ska kunna genomföras tidigare tack vare avträdelsestöd. Redan nu är den genomsnittliga pensioneringsåldern utan avträdelsestöd 61,3 år och med avträdelsestöd 60,7 år. Men ju äldre överlåtaren är desto äldre är också den som övertar jordbruket om generationsväxlingen sker inom familjen. Utskottet påpekar att det kommer att vara betydligt svårare att få en lämplig övertagare för lantgårdarna, när man ser till osäkerhetsfaktorerna inom jordbruket och attraktionsfaktorerna inom andra näringar.

För att den som överlåter sitt jordbruk ska kunna ordna med generationsväxling trots de ändrade åldersgränserna föreslår regeringen att avträdelsestöd ska kunna sökas två år före uppnådd avträdelseålder i stället för ett år innan som nu. Följaktligen bör generationsväxling tidsmässigt genomföras med hänsyn till effekterna av den förlängda ansökningstiden. Den höjda åldersgränsen för överlåtaren avser den ålder från och med vilken han eller hon börjar få avträdelsestöd. Däremot kan själva generationsväxlingen genomföras redan när ansökan har lämnats in eftersom avträdelsestöd kan sökas redan två år innan åldersgränsen är nådd. I sådana fall är den som fortsätter med jordbruket oftast inte mer än ett äldre. I många fall kommer lagändringen inte att påverka övertagarens ålder eftersom överlåtarna redan nu är betydligt äldre än den nuvarande minimiåldern.

I propositionen skärps villkoren för generationsväxling bland annat med att det krävs högre företagarinkomst från jordbruket. I dag krävs det att övertagaren har en företagarinkomst på minst 10 000 euro om året. Från och med 2013 är kravet 15 000 euro och det kommer att påverka generationsväxlingarna. För låga inkomstkrav kan leda till att generationsväxling också genomförs på gårdar som i själva verket inte har tillräckligt goda förutsättningar för att långsiktigt bedriva jordbruk. Övertagaren ska förbinda sig att fortsätta med jordbruket under den tid som stödet betalas ut, men i minst fem år. Pensionsanstalten tar ut kapitalvärdet på stödet av övertagaren om han eller hon slutar bedriva jordbruk mot sitt åtagande och utan laglig orsak. För att undvika sådana fall måste det finnas krav på ett tillräckligt stort inkomstunderlag.

De föreslagna ändringarna i stödsystemet tar hänsyn till att systemet kommer att fortsätta efter 2014 trots att EU av allt att döma inte kommer att fortsätta med förtidspensionssystemet, åtminstone inte genom medfinansiering från EU. Enligt information som utskottet fått kommer stödvillkoren inte att ändras om stödsystemet eventuellt fortsätter.

Det är viktigt att informera om de kommande ändringarna i stödsystemet för att de jordbrukare som planerar avträdelse ska ha så exakt och uppdaterad information som möjligt om stödsystemet, stödvillkoren och ansökningsförfarandet.

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.