Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 7 oktober 2003 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (RP 83/2003 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.
Utskottet har hört
äldre regeringssekreterare Susanna Paakkola, jord- och skogsbruksministeriet
sakkunnig Marietta Keravuori, justitieministeriet
jurist Marica Twerin, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter rf
Dessutom har utskottet fått skriftligt utlåtande från
I propositionen föreslås att bestämmelserna om återkrav i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar ändras så att den ränta som betalas på det belopp som skall återkrävas beräknas från dagen för delgivning av beslutet om återkrav. Det föreslås också att lagen preciseras i fråga om stöd som beviljats med anledning av ändringssökande så att det av lagen entydigt framgår skyldigheten att betala ränta i de fall där sökanden beviljas stöd eller tilläggsstöd med anledning av att ändring sökts. Dessutom föreslås bestämmelser om sökandenas skyldighet att upprätta ansökan skriftligen samt att underteckna den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst.
Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning anser utskottet att propositionen behövs och är angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande ändringar och anmärkningar.
Utskottet konstaterar att i paragrafen finns bestämmelser om att en ansökan ska anhängiggöras skriftligen och att sökanden är skyldig att underteckna den. Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet behandlades frågan om huruvida sökanden ska underteckna ansökan. Det framgår av en utredning till utskottet (EUGFJ:s garantisektions sammandrag av resultaten av granskning och godkännande av räkenskaperna för budgetåret 1995; Bryssel 12.01.1999) i fråga om Frankrike att en sökande inte hade undertecknat en 1994 inlämnad ansökan om bidrag, men ansökan hade ändå klarat sig igenom den administrativa kontrollen. Enligt berättelsen kan sådana ansökningar inte godkännas. Det är fråga om otillräcklig administrativ övervakning av ansökningarna om bidrag. Med hänvisning till berättelsen finner utskottet propositionen till denna del behövlig. Samtidigt framhåller utskottet emellertid att kravet på en skriftlig ansökan kan ses som en naturlig utgångspunkt för kravet på underskrift. När det blir möjligt att övergå till att lämna in ansökan i elektronisk form ska lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas. Enligt 8 § uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form och kravet på underskrift uppfylls genom en sådan elektronisk signatur som avses i lagen om elektroniska signaturer (14/2003). Enligt en utredning till utskottet hindrar den föreslagna bestämmelsen således inte en övergång till elektronisk kommunikation.
Moment 3 i paragrafen föreslås ändrad så att ett belopp som utan ränta uppgår till högst 50 euro per stödtagare och stödansökan som lett till återkrav inte behöver återkrävas. I den gällande lagen är beloppet 300 mark. Utskottet konstaterar att i 7 § 3 mom. i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) föreskrivs att stöd inte betalas om det beviljade beloppet för ett stödår är mindre än 84 euro per sökande och stödform eller stödtyp. Om man dessutom beaktar kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 och att återkravet förorsakar kostnader finner utskottet det förnuftigt ur ekonomisk synvinkel att föreslå att det i paragrafen avsedda beloppet är 100 euro.
På grundval av det ovanstående föreslår jord- och skogsbruksutskottet
att lagförslaget i övrigt godkänns enligt propositionen, men 7 § 3 mom. med ändringar (Utskottets ändringsförslag),
Återkrav
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ett belopp som med stöd av 1 mom. beviljats utan grund eller till ett för högt belopp återkrävs av den som har mottagit stödet, kan det bestämmas att på det belopp som återkrävs skall betalas ränta enligt en årlig ränta på sex procent. Räntan skall beräknas på grundval av den tid som förflyter mellan delgivningen av beslutet om återkrav och den faktiska återbetalningen eller, om det belopp som återkrävs har dragits av från en post som skall betalas senare, mellan delgivningen och avdraget. Ett belopp som utan ränta uppgår till högst 100 euro per stödtagare och per stödansökan som lett till återkrav behöver dock inte återkrävas
_______________
Helsingfors den 4 december 2003
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Carl Selenius