Allmän motivering
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen behövs
och är lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Enligt EU-lagstiftningen är varje medlemsstat skyldig
att föra ett register över de fiskefartyg och
vattenbruksfartyg som för medlemsstatens flagg på havsområden.
Reglering och administration av fiskekapaciteten ingår
i EU:s gemensamma fiskeripolitik och den spelar en viktig roll för
yrkesfisket till havs och utvecklingen av den.
Däremot regleras inte yrkesfisket på insjöar av
EU:s gemensamma fiskeripolitik, påpekar utskottet. På lokal
nivå för närings-, trafik- och miljöcentralerna
ett register över fiskefartyg på insjöarna
men det är frivilligt att registrera sig. I motiven till
propositionen säger regeringen att fiskefartygsregistren
för havsfiske respektive insjöfiske bör
differentieras eftersom de har olika rättslig grund och
förs på olika sätt. Lagförslaget
gäller bara fiskefartyg och vattenbruksfartyg som arbetar
på Finlands havsområde. Utskottet anser det viktigt
att också författningarna om registrering av fiskefartyg
på insjöar revideras i fortsättningen.
Fiskeriregistret brukar utnyttjas för övervakningen
av fartyg, men numera regleras också antalet fiskefartyg
och deras fångsteffektivitet i EU genom registrering av
fiskefartygen. Medlemsstaternas nationella fiskeriregister ingår
i EU:s gemensamma register över fiskefartyg och EU försöker
reglera fiskerikapaciteten utifrån uppgifterna i registret.
Registret används i första hand för
EU:s gemensamma fiskepolitik och i andra hand för nationella
behov. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utnyttjar registret
för officiell nationell statistik och EU-reglerad statistik över
yrkesfisket.
Det finns ett tak för den sammanlagda fiskekapaciteten
för fiskebåtar i medlemsstaterna och EU-lagstiftningen
har exakta regler för hur fiskekapaciteten ska beräknas.
Trots försöken att begränsa kapaciteten
har det varit stora problem i EU:s gemensamma fiskeripolitik, och
fiskstammarna i oceanerna överexploateras för
tillfället och de mår mycket dåligt.
På Finlands havsområde är det bättre
beställt med fiskstammarna och det förekommer
inget överfiske utom på några få undantag
när.
Registrering är ett generellt villkor för
att ett fiskefartyg ska få användas för
kommersiellt fiske. Registreringen kan på sätt
och vis jämföras med näringstillstånd.
Därför spelar systemets uppbyggnad och funktion
en viktig roll för fiskerinäringen. Den nuvarande
nationella författningsnivån för registrering
av fiskefartyg uppfyller inte kraven i grundlagen eftersom grunderna
för individens rättigheter och skyldigheter ska
föreskrivas i lag.
I Finland är jord- och skogsbruksministeriet den behöriga
myndighet som ska genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik
nationellt. Utöver ministeriet ska också de
närings-, trafik- och miljöcentraler som finns
vid kusten föra fartygsregister, enligt förslaget.
Målet med lagförslaget är att föreskriva
om procedurerna för registrering av fiskefartyg och att
ge enskilda ägare av fiskefartyg och utövare av
fiskerinäring tryggade villkor genom att möjligheterna
att utöva näringen inte begränsas onödigt
mycket. Syftet är bra, anser utskottet men påpekar
samtidigt att det för en hållbar användning
av fiskeresurserna är av största vikt att fiskekapaciteten är i
balans med avseende på fisktillgången.
I motiven till lagstiftningsordningen i propositionen bedöms
lagförslaget mot rätten att fritt välja
näring i 18 § 1 mom. och yttrandefriheten i 10 § 1
mom. i grundlagen. Dessutom är normgivningsbemyndigandet
i lagförslaget betydelsefullt med avseende på 80 § i
grundlagen. De nationella registren över fiskefartyg ingår
alltså i EU:s register över fiskefartyg som är
ett medel för EU att styra fiskekapaciteten. Det handlar om
en generell ambition att nå ett hållbart fiske och
balans i fisktillgången.
Det föreslagna fiskefartygsregistret kommer att vara
ett personregister. Följaktligen är målet att
införa sekretessbestämmelser som balanserar upp
sekretessen för enskilda å ena sidan och myndigheternas
och externa intressenters behov av information å andra
sidan. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen ska närmare
bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas
genom lag. I 17—25 § ingår det heltäckande
och detaljerade bestämmelser om uppgifter som ska ingå i
registret, hur de ska anmälas, rätten att få information,
rätten att lämna ut uppgifter och vem som beslutar
om det och hur länge uppgifter måste finnas kvar
i registret. Utskottet hänvisar till utlåtandet
från grundlagsutskottet och framhåller att bestämmelserna
till största delen uppfyller de krav som ställs
på ett personregister. Också beträffande
bestämmelserna om utlämnande av uppgifter och
bevaringstiden för personuppgifter hänvisar utskottet
till utlåtandet och påpekar att de måste
kompletteras och preciseras.
I lagförslaget är fiskefartygen uppdelade
på tre grupper: kustfartyg, högsjöfartyg
och vattenbruksfartyg. För kustfartyg och högsjöfartyg läggs
det största tillåtna registerutrymmet, eftersom
EU:s gemensamma fiskeripolitik kräver att medlemsstaterna
beaktar kraven på hållbart fiske och ser till
att det råder balans mellan fiskeresurserna och fiskekapaciteten.
Skyldigheten att registrera vattenbruksfartyg ingår i EU-reglerna för
att fartyg som fiskar och odlar levande naturresurser till sjöss
ska finnas i ett gemensamt myndighetsregister.
Det största möjliga registerutrymme för
fartygsgrupperna ska föreskrivas genom förordning
av statsrådet angivet i dräktighet och maskineffekt.
I förordningen av statsrådet får det enligt
motiven till propositionen tas hänsyn till fiskebegränsningarna
i EU och nationellt i medlemsstaterna och till om de högsta
tillåtna fångstkvoterna för Finland för
strömmings- och vassbuksbestånden räcker
till för hela året. Utskottet anser att normgivningsbemyndigandet är korrekt.
Enligt 7 § ska ett fiskefartyg registreras innan det
får användas för kommersiellt fiske.
Registreringsvillkoren har att göra med fartyget, det fiske
som bedrivs och tillgängligt fritt registerutrymme. Enligt
9 § måste fartyget vara finskt och registret ha
tillräckligt med registerutrymme. Fartygens nationalitet
anges som regel med stöd av 1 kap. 1 § i sjölagen.
Där sägs det att ett fartyg är finskt
och berättigat att föra finsk flagg, om det till
mer än sex tiondedelar ägs av finska medborgare
eller finska juridiska personer.
I 9 § ingår särskilda villkor för
registrering och de avser att medverka till att fisket ska gynna
vår finländska fiskerinäring. Om ett
fiskefartyg fiskar EU-kvoterade fiskarter, måste fisket ha
tillräckligt stor ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring
för att bli registrerat. Enligt detaljmotiven i propositionen är
syftet med detta att stärka förhållandet
mellan yrkesmässigt fiske och finsk fiskerinäring
när fångsten gäller fiskarter där
fiskemöjligheterna är begränsade genom
kvoter i EU-rättsakter.
Den föreslagna 9 § har samma innehåll
som 4 a § som lades till lagen om verkställighet
av Europeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik 2002. Den gällande
bestämmelsen har funnits i flera år utan att man
har kunnat stärka eller över huvud taget upprätthålla
yrkesfisket eller fiskerinäringen i vårt land,
särskilt inte vad gäller fångsten av
strömming och vassbuk (skarpsill). På senare år
har man däremot kunnat skönja ett växande
utländskt intresse för köp av finländska
fiskefartygs fiskekapacitet och på den vägen ett
intresse för storskalig exploatering av fiskeresurserna
i vårt havsområde.
Vid utfrågningen av de sakkunniga påpekades
det att det är ett uppenbart problem att fiskeresurserna
i Finlands havsområde, särskilt strömming
och vassbuk, redan nu eller snart kontrolleras av andra än
finländska yrkesfiskare och aktörer inom fiskerinäringen.
Fiskerimyndigheterna vid närings-, trafik- och miljöcentralerna
bedömer att en del av ägarna i minst fem stora
trålarbolag redan nu är svenskar eller ester.
Fartygen fiskar företrädesvis strömming
och vassbuk i Östersjön och lossar fångsten
mestadels i Sverige eller Danmark. Den sammanlagda kapaciteten
och de årliga fångsterna för fartygen
upptar redan nu en betydande del av Finlands fiskekvot. På Östersjön
bedrivs också en del fiske där fartyg från
flera länder fiskar tillsammans. I sådana fall
kan det vara oklart i vilket lands kvot fångsterna ska
räknas in. Utskottet påpekar att det behövs
tydliga bestämmelser och anvisningar för hur de
gemensamma fångsterna ska delas mellan de som deltar.
När fartygen formellt uppfyller registerkraven i 9 § kommer
de i fortsättningen av allt att döma att segla
under finsk flagg och utnyttja Finlands fiskekvoter. Det rådande
läget är oroväckande för vår
nationella fiskerinäring, anser utskottet och påpekar
att trenden ytterligare minskar utbudet på inhemsk fisk
och utnyttjandegraden i fiskehamnarna. Dessutom kan det på sikt
bli problem med beredskapsförsörjningen.
Det bör noteras att Finland de senaste decennierna
har investerat betydande belopp i fiskehamnarna, också i
fiskförädlingsindustrin. En hotbild i framtiden är
att en betydande del av Finlands kvoter för strömming
och vassbuk fiskas med stora, utländskt ägda trålare
och till exempel blir råvara för fiskmjölsfabrikerna
längs kusten i södra delen av Östersjön.
Det betyder att vår egen fiskförädlingsindustri
i framtiden kommer att ha större brist på inhemsk
fiskråvara. Därför måste den
inhemska fiskförädlingsindustrin få tryggad
tillgång till råvara och vår försörjningsberedskap
finnas kvar också i framtiden. Fisk är en viktig
förnybar naturresurs med strategisk betydelse som livsmedel
och råvara.
Utskottet understryker att 9 § inte har tillräckligt
effektiva bestämmelser för att säkerställa fullgod
koppling mellan det fiske som bedrivs på Finlands havsområde
och vår finländska fiskerinäring. I ändringarna
till paragraferna nedan föreslår utskottet att
det ska krävas att högsjöfartyg på minst
tolv meter ska registreras. Det garanterar att de behåller
en fullgod koppling till den finländska fiskerinäringen.
I fiskefartygsregistret finns det för närvarande
91 fartyg från Fastlandsfinland som är minst tolv
meter långa. Vidare föreslår utskottet
att kust- och högsjöfartyg ska skiljas åt.
Kustfartyg under 12 meter som fiskar kvoterade fiskarter ska inte
längre behöva ha tillräcklig ekonomisk
anknytning till finsk fiskerinäring. Kravet ingår
i den gällande lagen och i propositionen. På grund
av sin storlek rör sig inte kustfartygen utanför
Finlands kustvatten och de lossar inte fångsten i hamnar
i andra länder. Tack vare de lindrigare kraven kan man
avskaffa byråkratin kring registrering och tillsyn.
Nedan föreslår utskottet att det för
registrering av högsjöfartyg som fiskar kvoterade
fiskarter ska krävas att fartyget innehas av en fysisk person
med ett förflutet i befälet eller manskapet på ett
fiskefartyg. Fartyg ska också kunna innehas av en sammanslutning
om merparten av ägarna är fysiska personer som
hör till befälet eller manskapet på ett
fiskefartyg. Kravet medverkar till att den här typen av
högsjöfartyg antingen direkt eller indirekt kontrolleras
av de som fysiskt deltar i fisket. Indirekt kontroll kan ordnas
så att majoriteten av bolagsmännen (öppet bolag)
och majoriteten av de ansvariga bolagsmännen (kommanditbolag) är
fysiska personer som fysiskt deltar i fisket eller majoriteten av
de röster som aktierna eller andelarna (aktiebolag, andelslag)
ger innehas av fysiska personer som fysiskt deltar i fisket. Indirekt
kontroll kan också ordnas via sammanslutningskedjan.
För att uppfylla befäls- eller manskapskravet behövs
det tio fiskeresor eller tjugo dagar till sjöss per år.
På så sätt kan man säkerställa
att fartygsinnehavarna har tillräcklig anknytning till fiskerinäringen
och trygga tillgången till finländsk råvara.
För nybörjare ska det räcka med en plan
där resorna eller dagarna finns angivna. Minst tio fiskeresor
eller minst tjugo dagar till sjöss i samband med fiskeresor
under tolv månader är ett rimligt krav som garanterar
tillräcklig anknytning till fiskerinäringen.
Vidare anser utskottet att det i samma sammanhang bör
föreskrivas om tillsyn över de föreslagna
extra kraven på högsjöfartyg. Innehavare
av fiskefartyg ska bland annat vara skyldiga att lämna
de uppgifter som den registeransvariga begär för
att visa att de lagstadgade kraven är uppfyllda. Många
av de tillagda kraven betyder att uppgifterna bara kan lämnas
av aktörerna själva. För att garantera
att alla aktörer behandlas lika måste det regelbundet
bevakas att kraven uppfylls och försummelse måste
resultera i påföljd. Påföljden
föreslås vara avbrott i den fiskelicens som beviljas
i samband med registreringen tills villkoren åter uppfylls.
Enligt uppgifter till utskottet innehåller fiskefartygsregistret
för närvarande sannolikt en del högsjöfartyg
som inte uppfyller de nya villkoren för registrering. Nedan
föreslår utskottet att det genom en övergångsbestämmelse
garanteras att alla högsjöfartyg som är
registrerade innan lagen träder i kraft får ett år
på sig att anpassa sitt ägande till kraven.
Avslutningsvis framhåller utskottet att rätten att
registrera fartyg har en del beröringspunkter med definitionen
på yrkesfiskare enligt 6 a § i lagen om fiske.
I den genomgripande revideringen av lagen om fiske kommer också bestämmelserna
om yrkesfiske att ses över. Yrkesfisket måste snabbt
bli tillståndspliktig verksamhet för att trygga
ett hållbart fiske och förtydliga villkoren för
yrkesfiskarna. Dessutom är det viktigt att omdefinieringen
av yrkesfiske samordnar definitionen på yrkesfiske och
bestämmelserna om rätt att registrera fiskefartyg.
Vidare bör det vid revideringen av lagen om fiske undersökas
om indelningen av fiskefartyg kan ändras och utredas om
längdgränsen kan höjas till från
12 till 15 meter för kustfartyg, om det är nödvändigt
för den fortsatta utvecklingen av kustfisket.
Detaljmotivering
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §. Tillämpningsområde.
Lagen hänvisar till Europeiska gemenskapen på flera
ställen. Utskottet föreslår att de ändras
till Europeiska unionen eftersom Europeiska gemenskapen ersattes
med Europeiska unionen i och med Lissabonfördraget.
2 §. Registrets ändamål.
Utskottet hänvisar till 1 § och föreslår
att Europeiska gemenskapen ändras till Europeiska unionen.
3 §. Definitioner.
Utskottet hänvisar till 1 § och föreslår
att Europeiska gemenskapen ändras till Europeiska unionen.
4 §. Registeransvariga.
Vid regionalförvaltningsreformen övertogs
statens regionalförvaltning av de nya regionförvaltningsmyndigheterna
och statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter
av närings-, trafik- och miljöcentralerna den
1 januari 2010. Följaktligen föreslår
utskottet att namnen på myndigheterna ändras i
paragrafen.
I 1 mom. talas det om "Östersjökusten" för
att ange närings-, trafik- och miljöcentralernas
geografiska ansvarsområde. Utskottet föreslår
att uttrycket preciseras till "kusten vid Finlands havsområde".
Enligt 2 mom. kan det genom förordning av jord- och
skogsbruksutskottet föreskrivas att "vissa" uppgifter i
anslutning till förandet av registret hör till
"vissa bestämda" närings-, trafik- och miljöcentraler.
Formuleringen anger inte entydigt om det är meningen att
genom förordning utfärda bestämmelser
om de tekniska uppgifterna i samband med registret eller om det
i största allmänhet är fråga
om att överföra befogenheterna för registret.
Den föreslagna befogenheten att genom förordning
göra avsteg från bestämmelserna är
problematisk med avseende på det hierarkiska förhållandet
mellan lag och förordning. Möjligheten att utfärda
förordning bör slopas, anser utskottet. Följaktligen
föreslår utskottet att 2 mom. stryks.
Utskottet hänvisar till den nya 10 § nedan
och föreslår att hänvisningen i 2 mom. ändras.
2 kap. Registreringsförfarande
5 §. Behörig registeransvarig.
Utskottet hänvisar till 4 § och föreslår
att namnen ändras till närings-, trafik- och miljöcentraler.
I 5 § föreskrivs det om behörig registeransvarig.
Enligt motiven till propositionen vill regeringen ge fartygsägarna
möjligheter att själva välja lämplig
registeransvarig bland dem som paragrafen avser. Utskottet menar
att det inte är någon valmöjlighet när
en fartygsägare till exempel av okunskap eller av misstag
skickar in sin ansökan till en närings-, trafik-
och miljöcentral som finns någon annanstans än
på kusten vid vårt havsområde. I sådana
fall är myndigheterna skyldiga att skicka dokumenten vidare
till rätt myndighet.
Utskottet föreslår att behörig registeransvarig
för tydlighetens skull ska bestämmas direkt i lagen.
Om fartyget har sin hemvist någon annanstans än
i det geografiska ansvarsområdet för närings-,
trafik- och miljöcentralen enligt 4 § 1 mom.
skulle närings-, trafik- och miljöcentralen i
Egentliga Finland vara behörig registeransvarig. I området
finns det många fartyg för yrkesfiske registrerade
för våra havsområden. Följaktligen är
det lämpligt att yrkesfiskare som är bosatta i
inlandet men fiskar på havet registrerar sina fartyg där.
8 §. Registreringsansökan.
Utskottet föreslår att 2 mom. kompletteras
med att ägaren och innehavaren av ett fiskefartyg på begäran
av behörig registeransvarig ska vara skyldiga att lämna
nödvändiga uppgifter som visar att de uppfyller
kraven för registrering. Bestämmelsen förtydligar skyldigheten
att lämna in uppgifter om de extra villkoren för
registrering av högsjöfartyg enligt den nya 10 §.
9 §. Förutsättningar för
registrering av fiskefartyg.
I 2 och 3 mom. sägs det att fartyg som fiskar fiskarter
där kvoterna bestäms av EU ska ha tillräckligt
stor ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring. Utskottet
föreslår att 2 och 3 mom. ändras och
flyttas till den nya 11 § där det krävs tillräckligt
stor ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring.
10 §. Särskilda villkor för registreringstillstånd för
högsjöfartyg. (Ny)
Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen
och föreslår att lagen får en ny 10 § som
säger att registreringen av fiskefartyg (högsjöfartyg)
som är minst 12 meter långa och fiskar kvoterade
fiskarter ska vara bunden till att innehavaren är en fysisk
person med bakgrund i befälet eller manskapet på ett fiskefartyg.
Fartyg ska också kunna innehas av en sammanslutning om
merparten av ägarna är fysiska personer som hör
till befälet eller manskapet på ett fiskefartyg.
Kravet är till för att säkerställa
att den här typen av högsjöfartyg antingen
direkt eller indirekt kontrolleras av de som fysiskt deltar i fisket,
framhåller utskottet. Indirekt kontroll kan ordnas så att
majoriteten av bolagsmännen (öppet bolag) och
majoriteten av de ansvariga bolagsmännen (kommanditbolag) är
fysiska personer som fysiskt deltar i fisket eller majoriteten av de
röster som aktierna eller andelarna (aktiebolag, andelslag)
ger innehas av fysiska personer som fysiskt deltar i fisket. Indirekt
kontroll kan också ordnas via sammanslutningskedjan. Dessutom
ska minst två tredjedelar av styrelsemedlemmarna i aktiebolaget
eller andelslaget och ordföranden och vice ordföranden
vara fysiska personer som uppfyller kraven i 1 punkten.
För att uppfylla befäls- eller manskapskravet krävs
det tio fiskeresor eller tjugo dagar till sjöss per år.
För nya aktörer ska det räcka med en plan
där resorna eller dagarna finns angivna. Minst tio fiskeresor
eller minst tjugo dagar till sjöss i samband med fiskeresor
under tolv månader är ett rimligt krav som garanterar
tillräcklig anknytning till fiskerinäringen.
På grund av den nya paragrafen ändras paragrafnumreringen.
11 §. Tillräcklig ekonomisk anknytning till
finsk fiskerinäring. (Ny)
Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen
och föreslår att lagen får en ny 11 § om
tillräcklig ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring.
I 2 mom. föreskrivs det som grundlagsutskottet föreslår
att ett fartyg också ska registreras när ägaren
lägger fram andra omständigheter än de som
1 mom. anger för att styrka tillräcklig ekonomisk
anknytning till finsk fiskerinäring. Utskottet påpekar
att villkoren i 9 och 10 § måste uppfyllas samtidigt.
På grund av den nya paragrafen ändras paragrafnumreringen.
15 §. Kontroll av att villkoren för registrering följs.
(Ny)
Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen
och föreslår att lagen får en ny 15 § om
kontroll av att villkoren för registrering tillgodoses
och följs. I 2 och 3 mom. ska det ingå bestämmelser
om skyldighet för innehavare och ägare till högsjöfartyg
att lämna nödvändiga uppgifter till behörig
registeransvarig för att det ska kunna kontrolleras att
registreringsvillkoren uppfylls. Regelbunden kontroll och hot om
tillfällig indragning av fiskelicens kan medverka till
att reglerna följs.
Kontroll innebär bland annat att innehavare och ägare
till högsjöfartyg som fiskar kvoterade fiskarter
blir skyldiga att till behörig registeransvarig minst en
gång om året lämna in uppgifter om fördelningen
av sammanslutningsinnehavarnas innehav och förvaltningsansvar
(till exempel utdrag ur handelsregistret och aktieböckerna)
och om fiskeresor som de fysiska personerna i sista ändan
av kedjan har gjort. Dessutom ska de lägga fram uppgifter
om tillräcklig ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring.
På grund av den nya paragrafen ändras paragrafnumreringen.
3 kap. Avregistrering av fartyg
16 § (13 §). Avregistrering av fiskefartyg.
Enligt 1 och 2 punkten ska ett fiskefartyg kunna avregistreras
om fartyget inte längre har tillräcklig ekonomisk
anknytning till finsk fiskerinäring enligt 9 §.
Utskottet hänvisar till 29 § och framhåller
att skyldigheten att avregistrera ett fiskefartyg föreslås
bli ersatt med den tid som fiskelicensen är indragen.
Följaktligen föreslår utskottet att 2
punkten stryks. Då blir 3 och 4 punkten 2 och 3 punkten.
Dessutom bör Europeiska gemenskapen ändras till
Europeiska unionen.
Vidare föreslår utskottet en ny 4 punkt om
att fiskefartyg ska avregistreras om fiskelicensen har varit indragen
i tre år utan avbrott. Med avseende på dem som
utövar fiskerinäring är det en sträng
påföljd att bli avregistrerad. Det blir extra strängt
av att det begränsade registerutrymmet hindrar att fiskefartyget
omregistreras oavsett vem som är ägaren. Ju större
påföljd avregistreringen är desto mindre
bör benägenheten att tilllämpa den vara.
Den föreslagna tiden på tre år för
indragning av fiskelicensen är tillräckligt lång
för att innehavaren ska hinna uppfylla de föreskrivna
registreringskraven.
18 § (15 §). Kvarhållande av ett
fiskefartygs registerutrymme.
Också i 10 § 3 mom. ingår det bestämmelser
om registreringstillstånd. En anhållan om registrering
förfaller om den inte lämnas in till behörig
registeransvarig inom utsatt tid. Ett tillstånd får
inte överföras på någon annan.
Följaktligen bör 2 mom. få en hänvisning till
3 mom. eftersom momentet innehåller villkor för
att få behålla registreringstillstånd.
På grund av de nya 10, 11 och 15 § ändras
paragrafnumreringen. Utskottet ändrar därför
hänvisningen i 3 mom.
4 kap. Registeruppgifter
20 § (17 §). Tillämplig lag.
Utskottet hänvisar till 1 § och föreslår
att Europeiska gemenskapen ändras till Europeiska unionen.
21 §(18 §). Uppgifter som antecknas i registret.
I 2 mom. räknas det upp vilka uppgifter som behövs
för registrets ändamål. Enligt 29 § kan
fiskelicensen dras in om till exempel inte villkoren för
registrering är uppfyllda. För en tydligare kontroll
bör det antecknas i registret hur länge licensen är
giltig. Utskottet lägger till en ny 1 punkt om detta till
2 mom. Dessutom kompletterar utskottet 4 punkten med en bestämmelse
om anteckning av uppgifter om de extra villkoren för att
registrera högsjöfartyg. Det ska gälla
information om innehav och ägande i fartyget och om administration.
24 § (21 §). Utlämnande av uppgifter
som innehåller personuppgifter.
Enligt paragrafen får registeruppgifter också lämnas
ut med hjälp av en teknisk anslutning. Enligt motiven avser
detta bland annat direktanslutning till de registeruppgifter som
ska lämnas ut. För det generella skyddet av personuppgifter är
det viktigt att komplettera bestämmelsen med att den som
begär uppgifter innan den tekniska anslutningen öppnas ska
visa att uppgifterna kommer att vara skyddade på behörigt
sätt enligt 32 §. Utskottet föreslår
ett nytt 2 mom. om detta.
27 § (24 §). Beslut om utlämnande
av uppgifter.
På grund av de nya 10, 11 och 15 § ändras
paragrafnumreringen. Utskottet ändrar därför
hänvisningen i paragrafen.
28 § (25) Bevarande av personuppgifter i registret.
Personuppgifter ska strykas ur registret inom tre år
efter utgången av det kalenderår då de
har blivit onödiga för registrets ändamål.
Formuleringen är problematisk eftersom den tillåter
att uppgifter som är onödiga för användningsändamålet
får finnas kvar i registret mycket länge. Men
historiska uppgifter behöver finnas kvar en viss tid för
att vi ska kunna uppfylla vår skyldighet att lämna
den information till kommissionen som bindande EU-lagstiftning kräver.
Utskottet föreslår att personuppgifter ska strykas
ur registret så snart de har blivit onödiga för
registrets ändamål. De uppgifter som EU kräver
ska finnas kvar i registret så länge som unionen
kräver det (så länge de behövs
för ändamålet med registret), men uppgifter
som samlas in för ett nationellt ändamål,
till exempel personbeteckningar och uppgifter om språk,
bör tas bort när personen inte längre är ägare
eller innehavare av ett fartyg.
29 § (26 §). Fiskelicens.
Det finns inga bestämmelser om indragning av fiskelicens
i den föreslagna lagen. I propositionen kan ett fartyg
strykas ur fiskefartygsregistret om det inte har tillräcklig
ekonomisk anknytning till finsk fiskerinäring. Detsamma
gäller fisklicens. Utskottet föreslår
att kriteriet ersätts med indragning av fiskelicens.
Bestämmelser om detta ska ingå i den nya 15 §.
Det har skett en del ändringar i EU-lagstiftningen
sedan propositionen lämnades till riksdagen. I bland annat
rådets förordning (EG) nr 1005/2008 och
förordning (EG) nr 1224/2009 föreskrivs
det att medlemsstaterna i vissa situationer tillfälligt
får dra in fiskelicensen trots att fartyget finns kvar
i registret. Utskottet menar att paragrafen bör få grundläggande
bestämmelser om fiskelicens. Bestämmelsen avser
att garantera innehavarens och ägarens rättssäkerhet när
licensen är indragen.
Utskottet föreslår ett nytt 2 mom. om att
fiskelicensen får dras in på de villkor som ingår
i lagen och EU-lagstiftningen. I det nya 5 § 3 mom.
ingår villkoren för att en licens ska kunna dras
in. Den registeransvariga ska dra in fiskelicensen, om ett högsjöfartyg
som fiskar kvoterade fiskarter inte längre uppfyller de
extra villkoren för registrering, där ett av kraven är
att det ska ha tillräcklig ekonomisk anknytning till finsk
fiskerinäring. Procedurbestämmelserna ingår
i 29 § 2 mom. Ett fiskefartyg ska alltid ha en giltig
fiskelicens (där fartyg, ägare och innehavare
specificeras). Fartyget kan alltså inte börja fiska
innan licensen åter gäller.
31 § (28 §). Fiskefartygsregisterförseelse.
På grund av de nya paragraferna ändras paragrafnumreringen.
Utskottet ändrar därför hänvisningen
i paragrafen. Vidare föreslår utskottet i 3 punkten
en ny hänvisning till 15 § 1 mom. på grund
av skyldigheten att lämna nödvändig information
till behörig registeransvarig.
34 § (31 §). Ikraftträdande.
Utskottet föreslår att lagen ska träda
i kraft den 1 januari 2011 för att nödvändiga ändringar
ska kunna göras i informationssystemen och det ska finnas
tillräckligt med tid för att informera om lagen.
35 § (32 §). Övergångsbestämmelser.
Utskottet hänvisar till den nya 10 § och framhåller
att det för registrering av högsjöfartyg
ska vara ett krav att fartyget innehas av en fysisk person med ett förflutet
i befälet eller manskapet på ett fiskefartyg.
Fartyg ska också kunna innehas av en sammanslutning (öppet
bolag, kommanditbolag eller aktiebolag) om merparten av ägarna är
fysiska personer som hör till befälet eller manskapet på ett
fiskefartyg.
Följaktligen föreslår utskottet ett
nytt 2 mom. som föreskriver att 1 mom. 1—3 punkten
i den nya 10 § och 2 och 3 mom. i den nya 15 § ska
tilllämpas på ett högsjöfartyg
som inte har införts i fiskefartygsregistret innan denna
lag har trätt i kraft ett år efter att lagen har
trätt i kraft. Dessutom ska ägaren ett år
efter att lagen har trätt i kraft lägga fram information
som visar att villkoren i 10 § är uppfyllda.
För närvarande finns det sannolikt en del
fartyg som inte uppfyller de föreslagna nya kraven. Det
går inte att säga något om det exakta antalet
eftersom uppgifterna om ägande inte är offentliga
i registret. Styrelsen i ett aktiebolag är emellertid skyldig
att föra en aktie- och delägarförteckning.
Övergångsbestämmelsen garanterar att
alla högsjöfartyg som har registrerats innan lagen
träder i kraft får en rimlig tid på ett år för
att anpassa sitt ägande till de nya reglerna och underrätta
den registeransvariga att kraven är uppfyllda.
På grund av de nya 10, 11 och 15 § ändras
paragrafnumreringen. Utskottet ändrar därför
hänvisningen i paragrafen.