Motivering

Jordbruk

Målen enligt den allmänna motiveringen i budgetpropositionen är att se till lönsamheten och konkurrenskraften i jordbruket och livsmedelskedjan, fortsätta med jordbruksproduktion i hela landet, ta hänsyn till den inhemska livsmedelskedjan och konsumenternas värderingar och förväntningar och minska näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och växthusgasutsläppen från jordbruket. Produktionen av bioenergi i jordbruket ska öka i mån av möjlighet. Vi ska arbeta för att nå dessa mål via EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nationella stödpolitiken, forskning och rådgivning. Utskottet påpekar särskilt att de direkta EU-stöden minskar på grund av halvtidsutvärderingen (den s.k. hälsokontrollen) av EU:s jordbrukspolitik och att anslag dirigeras till landsbygdsutveckling. Utskottet har i olika sammanhang noterat att vi måste finna på råd att kompensera odlarna för de inkomstförluster de lider till följd av förändringarna i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bland annat i sitt utlåtande om redogörelsen om ramarna för statsfinanserna 2011—2014 (JsUU 3/2010 rd — SRR 2/2010 rd) påpekade utskottet att odlarna i södra Finland kommer att gå miste om stora delar av sin inkomst under avtalsperioden till följd av att förhandlingsresultatet i fråga om artikel 141 i anslutningsfördraget genomförs. Fullmakterna att betala inkomststöd kommer stegvis att sjunka under stödperioden 2008—2013 från högst 93,9 miljoner euro 2008 till högst 62,93 miljoner euro 2013. Därför är det nödvändigt att regeringen i enlighet med sitt program bevakar förändringarna i jordbrukets lönsamhet och odlarnas inkomstnivå och bl.a. med hjälp av beskattningen ser till att inkomstutvecklingen är positiv. Energiskatteåterbäringarna till jordbruket och trädgårdsodlingen till följd av den ändrade lagstiftningen om energibeskattning bör genomföras till fullt belopp.

I utlåtandet uppgav utskottet också att 120—130 miljoner euro per år beräknas behövas i bidrag för jordbruksinvesteringar under verksamhets- och ekonomiplaneperioden 2011—2014. Statslån från Gårdsbrukets utvecklingsfond ska fortfarande beviljas endast för åtgärder enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar eller skoltlagen. Fondens medel används också för forskning och utveckling inom jordbruk, landsbygd, renhushållning och naturnäringar. Med fondmedel betalas dessutom lånekostnader till kreditinstitut för statslån och utgifter för att förvärva och förvalta jordegendom. För de här övriga utgifterna beräknas det behövas sammanlagt omkring 13 miljoner euro per år. Fondens behov av medel kommer således att vara i genomsnitt 133—143 miljoner euro per år. Det är nödvändigt att tillförsäkra fonden verksamhetsmöjligheter bl.a. genom att undersöka nya former av finansiering. Om det inte avdelas tillräckliga medel för strukturutveckling inom jordbruket kommer tillgången på inhemska råvaror för livsmedelsindustrin att minska och landets försörjningstrygghet att riskeras.

I fråga om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framhåller utskottet också här att det är nödvändigt att respektera den princip som godkänts av Europeiska rådet i Luxemburg 1997 och fastställts av rådet i Berlin 1999 och Bryssel 2002, nämligen att jordbruksproduktionen måste kunna fortsätta i hela gemenskapen, också i områden med särskilda problem. Dessutom förutsatte Europeiska rådet i Bryssel 2002 att behoven hos de producenter som är bosatta i de missgynnade regionerna i gemenskapen tillgodoses i samband med reformer. Bland annat har problemen i mjölkproduktionen visat på brister i gemenskapens styrsystem. Det behövs EU-bestämmelser om mjölkproduktion för att vi ska få kontroll över och kunna förutse marknadsläget så att det kvantitativa och kvalitativa utbudet svarar mot efterfrågan.

När det gäller miljöstöd för jordbruket och kompensationsbidrag har många gårdar problem med åkerareal som inte kan beviljas stöd. Sådana åkrar börjar odlas efter att olika avtal om att inte odla åkrarna gått ut och blir utan miljöstöd fastän de i varje fall måste efterleva miljöstödsvillkoren. Andelen åkrar av det här slaget kan vara stor på en gård, som alltså då drabbas av stora stödförluster. Eftersom åkrarna i fråga tidigare har fått status som åker godkänd av myndigheterna ser utskottet det som nödvändigt att de för konsekvensens och rättvisans skull får fullt stöd när de börjar odlas igen. Dessutom har vissa gårdar tvingats röja extra åkermark för att kunna sprida gödsel i extensiv produktion.

Utskottet konstaterade i sitt utlåtande om redogörelsen om Östersjöns utmaningar och Östersjöpolitiken (JsUU 30/2009 rd — SRR 6/2009 rd) att det sura och metallhaltiga vatten som rinner ut från sura sulfatmarker i vattendragen också har lokalt sett avsevärda skadliga effekter för tillståndet i Östersjön och metallhalterna i bottensedimentet. Det bör reserveras tillräckliga anslag för åtgärder som behövs för att avhjälpa det här missförhållandet.

Anslaget för ägoregleringar bör väga in det faktiska behovet av att långsiktigt förbättra ägoregleringarna. Finansieringen av ägoregleringar har legat på 4—5 miljoner euro de senaste åren. Men behovet ökar hela tiden i takt med att enheterna på gårdarna blir större. Ägoregleringar möjliggör betydligt effektivare verksamhet på gårdarna och sänker den vägen produktionskostnaderna. Förrättningarna måste gradvis utvidgas så att de kan göras i hela landet.

Skogsbruk

Enligt propositionen är effektmålen för skogsbruket 2011 att nyttjandegraden inom virkesproduktionen i skogarna är hög, skogarnas tillstånd i virkesproduktionshänseende är gott, skogarnas mångfald bevaras och skogsbruket fortfarande är lönsamt. Målen för avverkningsvolymen och lönsamheten väger in den ökande virkesanvändningen till följd av återhämtningen inom skogsindustrin. Målet för användningen av skogsflis (8 miljoner m³) ligger i linje med regeringens åtagandepaket för förnybar energi (mål fram till 2020: 13,5 miljoner m3). Man försöker nå målen genom att genomföra åtgärderna enligt det justerade nationella skogsprogrammet 2015 och handlingsplanen för mångfalden i skogarna i södra Finland. Justeringen av det nationella skogsprogrammet är klar. Den nya versionen innehåller reviderade skogspolitiska riktlinjer som behandlas som principbeslut av statsrådet i november—december efter remissen.

På sikt kommer det att behövas mer inhemskt virke än nu. Efterfrågan ökar framför allt på grund av det minskade importberoendet och målen att öka användningen av träenergi och främja träbyggande. En effektivare virkesproduktion behövs också för att ersätta de skogstillgångar som inte nyttjas ekonomiskt. Skogarna har tillskrivits en viktig roll när det gäller att öka den förnybara energin och garantera kolsänkorna. Ambitionen är att tredubbla användningen av skogsflis och se till att skogarna kan fungera som kolsänkor. Sänkor i skog och mark har stor betydelse för Finland. Utskottet lyfter fram skogsklustrets stora betydelse för hela vår samhällsekonomi.

Utskottet påpekar att regeringen i budgetpropositionen för 2011 ännu inte föreslår något anslag för det nya energistödet för klenträd. Enligt en utredning som utskottet fått arbetar jord- och skogsbruksministeriet på lagstiftning om energistöd för klenträd och en proposition med förslag till lag om energistöd för klenträd ska lämnas till riksdagen senare i höst. Samtidigt bedöms behoven av extra anslag för administration av det nya stödsystemet och ändringar i it-system. Energistödet för klenträd måste harmoniseras med stödsystemet enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (1094/1996), så regeringen avser också att föreslå ändringar i propositionen om ändring av den lagen. Behandlingen av propositionen pågår fortfarande i riksdagen. Bestämmelserna om finansiering av ett hållbart skogsbruk ska ändras så att de bestämmelser som gäller stöd för uttag av energived och flisning upphävs. Då kommer marknadstillträdet för energived uteslutande att främjas med hjälp av energistöd för klenträd.

Anslagsläget på moment 30.60.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet) är mycket problematiskt i år. En bidragande faktor är att arbetsvolymen fortsatt har varit hög. Dessutom tyngs det disponibla anslaget på 72,3 miljoner euro av att utbetalningar av sammanlagt ca 19 miljoner euro överförts från 2009 till 2010. Också de exceptionellt omfattande sorkskadorna 2008 och det åtföljande behovet av att förnya plantbestånden, bekämpningen av röd tallstekel med polyedervirus och uppröjningen efter stormarna i juli—augusti har bidragit till ett ökat stödbehov i år. En del av skogscentralerna har redan tvingats begränsa utbetalningen av stöd, men anslaget och fullmakten på momentet väntas ta slut helt och hållet i oktober. Utan extra anslag i tilläggsbudgeten kommer utbetalningar av mer än 30 miljoner euro i stöd att överföras till nästa år och därmed minska det disponibla anslaget för utbetalning av stöd för nya projekt 2011. När anslaget tar slut och utbetalningarna drar ut på tiden med flera månader avbryts pågående arbeten och skogsägarnas och maskinentreprenörernas intresse för nya projekt minskar.

Utskottet har redan tidigare påpekat att arbetena för att vårda och grundligt förbättra skog har ökat, vilket de senaste åren har lett till att anslagen för ändamålet har tagit slut långt före årsskiftet. Utskottet lyfter åter fram att statsfinanserna bör planeras med målet att olika finansieringsbehov ska kunna beaktas redan i de årliga budgetpropositionerna så att tilläggsbudgetpropositioner undviks. Riksdagen har förutsatt (RP 116/2008 rd — RSk 20/2008 rd) att regeringen beaktar dess anslagstillägg av mer eller mindre permanent karaktär och att de permanentas på en sådan nivå att riksdagen inte varje år är tvungen att åtgärda anslagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen.

Ett välfungerande vägnät är av central betydelse för all verksamhet på landsbygden. Det är också en grundläggande förutsättning för virkesproduktionen och virkesanskaffningen. Ett undermåligt vägnät, särskilt i menförestid, leder till starka säsongfluktuationer inom branschen och förorsakar sektorn extra kostnader. Utskottet ser det som nödvändigt med en ökad prestationsvolym för att rusta upp vägar. Dessutom har det sekundära vägnätet försämrats och behöver rustas upp. Vidare är det viktigt att de enskilda vägarna är i tillräckligt bra skick både för dem som bor längs vägarna och för landsbygdsnäringarna. Utskottet har uppmärksammat detta i sitt utlåtande om statsrådets redogörelse om riktlinjer för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogram för transportnätet fram till 2020 (JsUU 11/2008 rd — SRR 3/2008 rd). Utskottet ser det som nödvändigt att disponera adekvata anslag för det sekundära vägnätet och stödet för enskilda vägar och överhuvudtaget tillräckliga anslag för att underhålla vägnätet. Utskottet framhåller att det på grund av de ökade transporterna av gagnvirke och biomassa för energi är särskilt motiverat att också utveckla sjötransporterna (i synnerhet fartygstrafiken på insjöarna). Det är likaså mycket viktigt att förbättra informationssamhällstjänsterna inom ramen för landsbygdsutvecklingen, också med tanke på skogsbruket. Tillräckliga anslag måste garanteras för detta.

Regeringen föreslår att anslagen för Skogsforskningsinstitutet minskas med 2,4 miljoner euro. Den största minskningen beror på produktivitetsprogrammet (1,5 miljoner euro). Det kräver att sammanlagt 73 årsverken skärs ner 2011. Personalen minskar med 63 årsverken och en minskning med 10 årsverken överförs till kommande år på grund av att anställda fortsätter arbeta efter pensionsåldern. Som det nu ser ut kommer de knapphändiga anslagen utöver permitteringar att leda till ett behov att säga upp ca 40—50 anställda 2011. I sitt utlåtande om ramarna för statsfinanserna 2011—2014 anser utskottet att problemet bör lösas på så sätt att institutet får mer tid på sig att genomföra nedskärningarna, till 2015. Då kan alla de berörda årsverkena dras in genom naturlig avgång.

Anslaget på moment 30.60.42 (Statsbidrag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk) minskar med 0,5 miljoner euro. Minskningen (1,5 miljoner euro) beror främst på produktivitetsprogrammet och det minskade anslaget för utvecklingsprojektet för e-tjänster (0,5 miljoner euro). Ett tillskott med 1 miljon euro finns beaktat för att genomföra det nationella skogsprogrammet och handlingsplanen för mångfald i skogarna.

De organisationer som främjar och övervakar skogssektorn är nödvändiga för vårt skogsbruk, likaså för framtidsinriktad forskning och utveckling. Därför måste det finnas tillräckligt med anslag för ändamålet.

Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning

Konkurrenskraften inom jordbruket och livsmedelsekonomin i finländska förhållanden kommer allt mer att bygga på stark kompetens hos alla aktörer i livsmedelskedjan och utveckling och snabb lansering av innovationer som nya produkter inbegripet bioenergi, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionsmetoder.

Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär tillhandahåller heltäckande rådgivning som landsbygdsföretagen behöver och som bildar en stabil kompetensgrund för landsbygdsutvecklingen. Rådgivningstjänsterna bör tillhandahållas och utvecklas långsiktigt, både genom nationella och EU-medfinansierade insatser. Konsulentorganisationerna tillhandahåller företagsrådgivning som ska bidra till företagsamheten på landsbygden samt öka affärskompetens, generationsväxlingar och andra ägarbyten. I samråd med övriga landsbygdsaktörer arbetar organisationerna för att utveckla näringsverksamheten och för större diversitet i företagslivet på landsbygden. Landsbygdscentralernas tjänster har årligen anlitats av fler än 30 000 gårdar och 3 000 landsbygdsföretag.

Jordbruks- och livsmedelsforskningen producerar och förmedlar i samarbete med rådgivningen kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket, trädgårdsodlingen, livsmedelsekonomin och den anknytande företagsverksamheten på landsbygden. Den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelsekonomi är koncentrerad till forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Genom sin forskning bygger forskningscentralen upp ett viktigt faktaunderlag för livsmedelsmarknaden och konsumenterna om insatsvarorna och råvaruproduktionen i hela livsmedelskedjan och om förädlingen.

Därför är det mycket viktigt, menar utskottet, att det anvisas tillräckliga anslag för utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar under moment 30.10.50 och för omkostnaderna vid forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi under moment 30.20.01.

Suomen Hevostietokeskus ry, som främjar hästhållningens utveckling, bör tilldelas ett anslag som motsvarar fjolårets budgetanslag.

Utveckling av marknadsföring och produktion (30.20.46)

Om staten och kommunerna är ansvarsfulla i sina beslut om val av livsmedel bidrar det till välfärden för människor, regioner och miljö. För att detta ska lyckas krävs det en förändring i kommunstrategierna, beslutsprocessen om livsmedelsupphandling, menyplaneringen och matlagningen. Måltidsservicen inom statsförvaltningen och kommunerna serverar för närvarande mat vars ursprung kökspersonalen inte kan meddela dem som äter, varken vilket land råvarorna kommer ifrån eller vilken producenten är. Enligt undersökningar ligger användningen av ekologiska produkter, säsongsprodukter och närproducerade bär, färska grönsaker och rotsaker och framför allt färsk insjöfisk på en alarmerande låg nivå.

Utskottet framhåller att den offentliga måltidsservicen bör vara en föregångare, vägvisare och innovatör för att underlätta för små och medelstora livsmedelsföretag. På inrådan av EU har många europeiska länder redan fattat konkreta beslut om hållbar måltidsservice. Enligt statsrådets principbeslut om främjande av hållbara val i offentlig upphandling 2009 (statsrådets principbeslut 4/2009 rd) bör kommunerna och staten i sin måltidsservice utöka utbudet av närproducerad mat, ekologisk mat, vegetarisk mat och säsongsprodukter. Principbeslutet är en utmärkt grund för strategiska beslut om att främja upphandlingen av närproducerad mat. Men det har nyttiggjorts i otillräcklig utsträckning.

För att förmå den offentliga måltidsservicen, alltså kommunala och statliga kök, att köpa in och servera mer närproducerad och ekologiskt odlad mat måste beslutsfattare, cateringchefer och utbildare på området få mer konkret rådgivning och vägledning. Det är precis vad EkoCentria, som sorterar under Savon ammatti- ja aikuisopisto, har sysslat med sedan 1999 i och med att det är den enda aktören i landet som är specialiserad på hållbara val av livsmedel i professionella kök.

Därför ser utskottet det som viktigt med ett tillskott på 150 000 euro till EkoCentria för utveckling av marknadsföring och produktion.

4H-verksamhet

4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och attraktion som boendemiljö genom att ordna varierad fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätta unga och ge dem möjlighet att pröva på företagsamhet i sin hemtrakt. Organisationen prioriterar frågor som gäller skog, natur och miljö och som kräver olika slags praktiska färdigheter. Det finns 2 900 klubbar och verksamheten omfattar ungefär 70 000 barn och unga.

Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet) föreslås en sänkt anslagsnivå jämfört med budgeten för innevarande år. Därför anser utskottet det viktigt att anslaget höjs. Dessutom hänvisar utskottet till riksdagens ovannämnda uttalande där riksdagen förutsatte att regeringen beaktar dess anslagstillägg av mer eller mindre permanent karaktär och att de permanentas på en sådan nivå att riksdagen inte varje år är tvungen att åtgärda anslagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Där nämns särskilt anslagen för 4H-verksamhet.

Vattenhushållning, särskilt vattentjänster på landsbygden

Extrema väderfenomen och exceptionella vattenförhållanden blir allt vanligare och därmed ökar behovet att stödja projekt för översvämningsskydd i samhällena och beredskap för specialsituationer avseende vatten- och avloppssystemet. Dessutom ökar behovet att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner och att restaurera sjöar och vattendrag. Statsstödda vattenförsörjningsprojekt främjar framför allt det regionala samarbetet inom vattentjänster, beredskapen för specialsituationer och utvecklingen av vattentjänsterna på landsbygden, där man inom de närmaste åren kommer att prioritera avloppsprojekt som är nödvändiga av vattenvårdsskäl i glesbygden. Den nya lagstiftningen om kontroll av översvämningsrisker gör att vattenhushållning, t.ex. hydrologiska tjänster och projekt för översvämningsberedskap, blir allt viktigare uppgifter för närings-, trafik- och miljöcentralerna. En särskild utmaning för den nya regionförvaltningen är att se till att vattenhushållningsuppgifterna fungerar och att det finns tillräckligt med kompetens och resurser.

Samhällsstrukturens utveckling innebär många slags utmaningar för organiseringen av vattentjänster. De hänger samman med att samhällena växer eller att befolkningen, servicen och den industriella verksamheten minskar. På landsbygden måste man beakta de regionala särdragen såsom en centraliserad animalieproduktion och fritidsbosättningens framsteg. Särskilt måste man ta hänsyn till det stora antalet små vatten- och avloppsverk.

I propositionen om statsbudgeten för 2011 är det sammanlagda anslaget under kapitel 30.50 (Vattenhushållning) 28,853 miljoner euro. Beloppet är 3,540 miljoner euro mindre än i budgeten för innevarande år.

Moment 30.50.20 (Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna) innehåller utöver utgifter för vattenhushållning och gränsvattendragssamarbete också anslag för vattendragsåtgärder och grundliga reparationer av vattenbyggnadskonstruktioner som staten svarar för. I den andra tilläggsbudgeten för 2009 ökades momentet med 3 860 000 euro för att tidigarelägga ombyggnadsinvesteringar, vilket dras av från anslagen för 2010 och 2011. Den här minskningen och de tekniska tilläggen gör att anslaget på momentet, 11,434 miljoner euro, ligger på samma nivå som 2010. Utskottet påpekar att finansieringsbehoven under momentet kommer att öka de närmaste åren på grund av att utgifterna för ombyggnad och förpliktelser stiger och genomförandet av bestämmelserna om hantering av översvämningsrisker och EU:s översvämningsdirektiv föranleder vissa uppgifter.

Anslaget på moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar) ska användas för stöd till vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten i form av bidrag eller statligt arbete. Merparten av anslagen under momentet ska användas för skydd mot översvämningar 2011. Av anslaget på 16,158 miljoner euro beräknas 2,2 miljoner gå till regionala projekt för matarledningar för vatten och avlopp och 9,6 miljoner går till bidrag för vatten och avlopp. Av detta går 3 miljoner euro extra till bidrag för att bygga ut avloppsnätet på glesbygdsområden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt stöd.

Förslaget är konstruerat så att pengarna för att fortsätta och slutföra halvfärdiga arbeten är avpassade efter ett ekonomiskt genomförande av projekten. Dessutom påpekar utskottet att det i budgetpropositionen inte föreslås några nya projekt som anges i förklaringen till moment 30.50.31. Möjligheterna är också obetydliga att finansiera nya vatten- och avloppsprojekt av mindre omfattning. Men det finns stort behov av nya projekt och det bör vägas in som anslagshöjning.

Forststyrelsens naturtjänster

Enligt utredning har 3,3 miljoner euro skurits ner i de huvudsakliga finansiella källorna för Forststyrelsens naturtjänster efter statsrådets rambeslut i våras: 2 miljoner på moment 35.10.52 under miljöministeriets huvudtitel och 1,3 miljoner på moment 30.63.50 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. Finansieringen minskade med allt som allt nästan 5 miljoner euro, alltså 15 procent, jämfört med de totala anslagen på momenten för 2010. Enligt utredningen var den regionala sysselsättningseffekten vid sidan av naturtjänsternas egen personal totalt 1 100 årsverken enbart i nationalparker 2009. Nedskärningarna strider mot målen för projekten för att inrätta nya nationalparker och kommer oundvikligen att leda till att tjänster och övrig verksamhet som stöder friluftstjänster och annan naturturism minskar. Det försämrar i sin tur de lokala företagens verksamhetsbetingelser och sysselsättning. Om det blir nödvändigt att stänga naturum och sluta underhålla nationalparker och friluftsområden eller begränsa deras användning måste också de turistföretag som stöder sig på Forststyrelsens områden och tjänster gallra i sitt utbud. Det gäller också företag inom lantgårdsturism och andra små företag, arbetstillfällen och lönsamhet. Naturtjänsterna har samarbetsavtal med omkring 300 turistföretag.

Utskottet anser således att tillräckliga anslag bör avdelas för genomförandet av Forststyrelsens naturtjänster.