Motivering

Propositionen innehåller ett förslag om att grunda Tykö nationalpark i Salo stad. Den nya nationalparken ska omfatta cirka 3 385 hektar statsägda mark- och vattenområden, av vilka huvuddelen ingår i nätverket Natura 2000. Största delen av det område som föreslås bli nationalpark är för närvarande statligt strövområde. Utskottet konstaterar att det i Egentliga Finland finns en utbredd samsyn för att inrätta en ny nationalpark, men i sin föreslagna form skulle parken få återverkningar på viltvården och jakten i området.

Till struktur och innehåll sammanfaller1—2 § i förslaget till lag om Tykö nationalpark med motsvarande bestämmelser om inrättande av andra nationalparker i södra Finland. Enligt 13 § i naturvårdslagen (1096/1996) är all verksamhet som förändrar naturen principiellt förbjuden. Det är bara tillåtet att driva älg i samband med jakt. Om syftet med att ett område inrättats inte äventyras är det med särskilt tillstånd från Forststyrelsen enligt 15 § i naturvårdslagen tillåtet att i enskilda fall och av grundad anledning avvika från förbudet mot att förändra naturen.

Med avvikelse från naturvårdslagens huvudbestämmelse föreslår regeringen i 3 § 3 mom. i den nya lagen att älg och vitsvanshjort får jagas i Tykö mellan den 15 oktober och den 31 december med tillstånd av den myndighet som svarar för förvaltningen av området, om syftet med att nationalparken inrättades inte äventyras. Tanken är att avvärja betydande hot om skada mot vägtrafiken och jord- och skogsbruket. Enligt detaljmotiven i propositionen räcker det inte med att driva älg enligt 15 § i naturvårdslagen för att effektivt reglera älgstammarna i Tykö. Principerna för jakten ska enligt motiven till lagförslaget fastställas i en skötsel- och nyttjandeplan för naturparken. Forststyrelsen ska förhandla med jaktföreningarna i vilka områden stammen kan regleras så ändamålsenligt och riskfritt som möjligt.

Utskottet konstaterar att älgstammen i området är större än genomsnittet. År 2013 sköts sammanlagt 14 älgar på det område som föreslås bli Tykö nationalpark. Enligt viltskaderegistret inträffar det årligen 5—10 älgkrockar och 50 krockar med vitsvanshjortar i närheten av nationalparken. Nationalparken kan leda till att hjortdjuren i området blir fler och sannolikheten för älgkrockar ökar om stammarna inte regleras tillräckligt effektivt.

Utskottet konstaterar att det länge har bedrivits jakt i Tykö och att det enligt utredningar inte har inverkat menligt på djurbeståndens eller naturens tillstånd. Enligt en utredning från Forststyrelsen bedrivs jakt för närvarande inom nästan hela området och områdets betydelse för jakten är stor. För två jaktföreningar utgör Forststyrelsens områden huvuddelen av jaktmarkerna.

Utskottet anser att 3 § om jakt går i rätt riktning, men att paragrafen är för restriktiv med avseende på den faktiska jakten på älg och vitsvanshjort. Att fortsätta jakten på älg och vitsvanshjort som förr äventyrar enligt utskottets bedömning inte syftet med att nationalparken inrättades. Utskottet finner det viktigt att trafikskadorna och skadorna för jord- och skogsbruket i nationalparkernas omgivning inte ökar jämfört med nuläget. För att nå målet krävs regelbunden jakt på älg och vitsvanshjort i Tykö nationalpark. De som i framtiden besöker nationalparken kommer i synnerhet att komma till vissa ställen vid vissa tidpunkter. Utskottet vill betona att det mycket väl går att geografiskt och tidsmässigt anpassa jakten till den övriga rekreationsanvändningen i nationalparken och därmed också garantera att traditionell jaktkultur kan utövas.

Därför föreslår utskottet att miljöutskottet ska överväga att precisera 3 § om jakt så att jakt på älg och vitsvanshjort kan fortgå som förr utan att det behövs undantagslov av den typ som föreskrivs i naturvårdslagen. Samtidigt måste fortsatt jakt på små rovdjur tryggas. Av jaktlagens 26 § 2 mom. (159/2011) framgår det att jaktlicenser för hjortdjur ska beviljas med hänsyn till att bestånden av hjortdjur inte får äventyras på grund av jakten och att skadorna på hjortdjur måste hållas på skälig nivå.

Vidare föreslår utskottet miljöutskottet att jakt på vitsvanshjort ska tillåtas också i januari i stället för den föreslagna jakttiden mellan den 15 oktober och den 31 december. I januari är antalet besökare i Tykö som lägst, och det är lättare att jaga då än i slutet av året eftersom det oftast finns snö på marken i januari.

Utskottet vill betona att en rätt dimensionerad och genomförd jakt kräver välfungerande samverkan mellan Forststyrelsen och jaktföreningarna. Jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Forststyrelsen avtalade 2014 att Forststyrelsens enhet för offentliga förvaltningsuppgifter utvecklar samverkan mellan jaktföreningarna och Forststyrelsen inom Tykö nationalpark. Utfallet ska följas upp vid framtida resultatstyrningsmöten mellan parterna.

Utskottet vill också betona att reduceringen av de skadliga främmande arterna mårdhund och mink i nationalparken bör ägnas särskild uppmärksamhet. Utan jakt på små rovdjur ökar bestånden, vilket skulle leda till att särskilt bestånden av fåglar som häckar på marken minskar. Utskottet vill påpeka att det sannolikt leder till att intresset för den ytterst behövliga jakten på mink och mårdhund minskar betydligt om de lokala jaktföreningarnas möjligheter att bedriva jakt kringskärs.

I fråga om fisket påpekar utskottet att rekreationsfiske baserat på inplantering av regnbågsforell bör fortsätta. Sjön Matildanjärvi inom det föreslagna parkområdet är ett populärt ställe för rekreationsfiske och förvaltas av Forststyrelsen. Där inplanteras för närvarande regnbågsforell. Fiske är en attraktionsfaktor med stor regionalekonomisk betydelse i Tykö. Regnbågsforell är bedömd med avseende på naturvårdslagen en främmande art, och inplantering i nationalparken strider delvis mot lagens mål att skydda den ursprungliga naturen. Utskottet vill trots allt påpeka att de regnbågsforeller som inplanteras är honor. Därmed finns det ingen risk för att fiskarna ska fortplanta sig. Om regnbågsforellen ersätts med finsk öring finns det däremot risk för att deras genom blandas med det lokala öringsbeståndet.

I fråga om begränsningarna av fisket går regeringen i propositionen in för att inplanteringen av regnbågsforell och rekreationsfisket i Matildanjärvi ska fortsätta i sin nuvarande form. Utskottet anser att det är ett lyckat exempel på smidig lagberedning där allmän fördel nås genom speciallagstiftning som avviker från allmän lag utan att göra avkall på naturvärden.