Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och ändamålsenligt.
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Målet med propositionen är att taxiförare
ska få bättre yrkeskunskaper och att kundservicen och
transportsäkerheten därmed ska förbättras och
trafiksäkerheten öka. Kraven på taxiförare är
anpassade till kravnivån på uppgifterna med särskild
tonvikt lagd på säkra transporter och minimikrav
på kundservice. Med bättre tillståndsregler
blir systemet mer samordnat samtidigt som det blir lättare
att nå målen för verksamheten och övervaka
den. Förslagen medverkar till att göra taxitrafiken
effektivare och mer fungerande. Därmed ökar respekten
för området och det blir mer attraktivt.
De nuvarande bestämmelserna är mycket generella
och det har resulterat i stor variation i tillståndsreglerna.
Det finns all orsak att se över reglerna eftersom körtillstånden
i grund och botten handlar om taxiförarnas rätt
att utöva sitt yrke och sin näring.
När det handlar om persontrafik måste man alltid
kunna ställa höga kvalitetskrav på förarnas
yrkeskunskaper och utbildningen. I fortsättningen kommer
de grundläggande kunskaperna att ingå i en samordnad
utbildning för taxiförare. Dessutom ska de behålla
och förbättra sina färdigheter genom
regelbunden fortbildning. Utbildningen och provet är framförallt
tänkta att ge förarna den kompetens som behövs
i kundservicen och de attityder som de behöver för
att kunna möta, hjälpa och på andra sätt
hantera olika typer av kunder och kundgrupper. Den kortvariga körrätten
genom förarexamen räcker inte till för
att få körtillstånd för taxiförare.
Det visar att de också måste ha erfarenhet.
Det är extra viktigt att taxiförarnas lokalkännedom
testas. Nedan i detaljmotiven föreslår utskottet
därför att lokalkännedomen ska påvisas för
någon som innehar tillstånd för både
utbildning och fortbildning för taxiförare. Samtidigt är det
viktigt att säkerställa att man kan avlägga
lokalkännedomsavsnittet i alla kommuner. Det finns en viss
risk för att små kommuner i periferin inte är
ett intressant objekt för de som ordnar prov i lokalkännedom.
Utskottet föreslår därför att
det kunde ingå som villkor för tillstånd
att ordna taxiförarutbildning att också ordna
prov i lokalkännedom. Proven kunde ordnas regionalt inom
utbildningstillhandahållarnas distrikt eller mer omfattande
för hela regioner.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
8 § Lokalkännedom.
Enligt propositionen ska taxiförarnas lokalkännedom
testas genom ett prov som ordnas genom Fordonsförvaltningscentralen.
Polisen är tillståndsmyndighet och svarar för
att bedöma taxiförarnas lämplighet och
testa deras lokalkännedom, precis som nu.
Enligt vad utskottet har erfarit kan man inte längre
anse att testning av taxiförarnas lokalkännedom är
ett uppdrag för polisen. Det är naturligt att
polisen bedömer tillståndshavarnas lämplighet
för det ansvarsfulla taxiföraryrket med avseende
på säkra transporter och trafiksäkerhet. Däremot
har kännedom om körrutter och adressen till offentliga
inrättningar inget direkt samband med polisens uppgifter,
utan lokalkännedomen har i första hand effekter
på taxiskjutsens pris. Om Fordonsförvaltningscentralens
taxiförarprov kombineras med ett test i lokalkännedom
får myndigheten betydligt mer arbete, vilket kräver
större resurser eftersom Fordonsförvaltningscentralen
inte har någon lämplig regional organisation.
Följaktligen föreslår utskottet att
lokalkännedom ska påvisas för den som
innehar tillstånd för utbildning och fortbildning
av taxiförare. Utbildaren ska testa lokalkännedomen
och lämna ett intyg som bifogas ansökan om körtillstånd.
Testet kan ordnas antingen i samband med utbildningen enligt 6 § eller
vid ett särskilt provtillfälle.
Utskottet föreslår alltså att den
första meningen i 8 § 2 mom. ändras till
att lokalkännedom ska påvisas för den
som innehar ett utbildningstillstånd enligt 26 §.
Dessutom inför utskottet ett tillägg om att den
som klarar av testet ska få ett intyg.
10 § Beviljande av körtillstånd.
Enligt propositionen ska taxiförare beviljas körtillstånd
för fem år, men högst för den
tid som körrätten gäller om inte något
annat följer av 4 § 1 mom. 2 punkten, där
det sägs att taxiföraren inte får ha fyllt
70 år. Tillstånd får alltså beviljas
för fem år om körtillståndet
gäller för lika länge och föraren
inte har fyllt 70 år.
Utan denna explicita förbudsbestämmelse kan personer
under 70 år få körkortet förnyat
för så lång tid att det också gäller
när de är över 70 år. Följaktligen
föreslår utskottet att den sista meningen i 1
mom. ändras till att körtillstånd beviljas
längst fram till dess att sökanden fyller 70 år.
13 § Förlängning av giltighetstiden
för körtillstånd.
I paragrafen preciseras villkoren för förlängt
körtillstånd. Sökanden måste
bland annat uppfylla villkoren för körtillstånd
i 4 § 1 mom. I de fall som anges i 13 § 1 mom.
får körtillståndet förlängas
också utan att 4 § 1 mom. 6 punkten påverkar
beslutet. Däremot får körtillstånd inte
förlängas om ett brott som sökanden har gjort
sig skyldig till är exceptionellt allvarligt eller om det
finns andra särskilda skäl att inte förlänga.
Utskottet anser det nödvändigt att precisera att
bestämmelserna i 9 § 2 mom. om tidpunkten för
brottet är tillämpliga här. Ett allvarligt
brott som sökanden har gjort sig skyldig till inom fem år
före ansökan är alltså ett hinder
för att få körtillstånd. Följaktligen
måste också brotten i 13 § vara ett hinder
för att förnyat körtillstånd
för lika lång tid från och med tidpunkten
för brottet som det är ett hinder för
körtillstånd.
För att säkerställa att reglerna är
desamma som när tillstånd ansöks första
gången föreslår utskottet att den sista
meningen i 1 mom. preciseras till att ett körtillstånd
inte kan förlängas, om brottet är exceptionellt
allvarligt eller om det finns något annat särskilt
skäl och sökanden har gjort sig skyldig till brott
under en period av fem år före ansökan.
21 § Återlämnande av körtillstånd
till innehavaren efter ett återkallande.
Paragrafen föreskriver om återlämnande
av körtillstånd när det har återkallats.
Enligt 2 mom. ska tillståndshavarens lämplighet
bedömas på nytt i enlighet med 9 §.
Uppgifter till utskottet pekar på att det är oklart
om man då tar hänsyn till brott som myndigheterna
har fått reda på senare eller också till brott
som är anledningen till att körtillståndet har återkallats.
I så fall skulle sökanden drabbas av påföljder
två gånger. För att förhindra
dubbla påföljder bör regeln vara att
andra brott än de som har lett till att körtillståndet
har återkallats ska beaktas. De brott som nämns
i 9 § 2 mom. 2 punkten ska bara beaktas om de
sammantaget leder till att taxiföraren inte är
lämplig för yrket.
Utskottet föreslår att 2 mom. får
en ny mening om att brott som avses där beaktas om tillståndsmyndigheten
har fått reda på dem efter att körtillståndet
har återkallats och om de ensamma eller i enlighet med
2 punkten tillsammans med andra brott gör att taxichauffören är
olämplig.
26 § Utbildningstillstånd.
Enligt 2 mom. kan företag, sammanslutningar eller stiftelser
med de pedagogiska, yrkesmässiga, ekonomiska och andra
resurser som verksamheten kräver godkännas som
innehavare av utbildningstillstånd. I sådana fall
kommer till exempel läroanstalter och lokala föreningar
inom området i fråga. I 29 § ingår
närmare krav på vilken utbildning, erfarenhet
och branschkännedom undervisningspersonalen måste
ha.
Här anser utskottet det nödvändigt
att precisera bestämmelsen med att enskilda näringsutövare
inte kan vara ett företag med rätt att få utbildningstillstånd
enligt 26 § 2 mom. Det räcker alltså inte
med firma för att uppfylla kravet på företag.
I stället för företag kan också bolag
med mer strukturerad verksamhet komma i fråga. Utskottet
föreslår att bolag, sammanslutningar eller stiftelser
med de pedagogiska, yrkesmässiga, ekonomiska och andra
resurser som verksamheten kräver ska kunna godkännas
som innehavare av utbildningstillstånd.
31 § Tillsyn.
Utskottet hänvisar till kommentarerna under 8 § och
föreslår att den som utövar tillsyn ska
ha rätt att vara närvarande vid provet i lokal
kännedom. Tillägget ingår i den första
meningen i 2 mom.
41 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Utskottet korrigerar det felaktiga paragrafnumret, 41 § till
40 §.