PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israels regering, å andra sidan. Avtalet är till sin karaktär ett blandavtal vars bestämmelser delvis omfattas av unionens, delvis av medlemsstaternas behörighet. 

Att avtalet sätts i kraft stöder regeringens spetsprojekt för smidigare författningar. Avtalet främjar konkurrenskraften genom att det förbättrar förutsättningarna för näringsliv och företagande samt öppnar nya möjligheter för flygtrafik mellan medlemsstaterna i Europeiska unionen och Israel. 

Med stöd av avtalet kan lufttrafikföretag i medlemsstaterna i Europeiska unionen och i Israel tillhandahålla tjänster enligt kommersiella principer, med lika konkurrensförutsättningar och iakttagande av enhetliga regler. 

Trafikrättigheterna avregleras an efter som Israel omarbetar sin egen lagstiftning så att den motsvarar Europeiska unionens lagstiftning på luftfartsområdet. Avtalet avreglerar dock inte anslutande flyg till tredjeländer förutom till övriga länder inom Medelhavsområdets luftfartsområde, länderna inom västra Balkans gemensamma luftfartsområde, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Restriktionerna gällande prissättningen av flygningarna avskaffas. Dessutom tillåts avtal mellan flygbolagen om användningen av gemensamma linjebeteckningar och om leasing. Befintliga bilaterala arrangemang som gäller sådana trafikrättigheter som inte omfattas av avtalet får dock fortfarande tillämpas. 

Genom avtalet fastställs nya samarbetsarrangemang mellan Europeiska unionen och Israel när det gäller flygsäkerhet, luftfartsskydd, flygtrafikledning och miljöfrågor. Dessutom införs nya samarbetsarrangemang genom vilka man säkerställer lika verksamhetsförutsättningar för parterna. 

Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté som granskar frågor som gäller verkställigheten av avtalet och vid behov frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av avtalet. 

I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen och om provisorisk tillämpning av avtalet. Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet för Finlands del träder i kraft, dvs. en månad efter dagen för den sista noten i en utväxling av diplomatiska noter mellan parterna, där det bekräftas att alla förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande har slutförts.