Programmet för hållbar utveckling i Finland är ett övergripande program som berör många olika områden. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att man vid utarbetandet av programmet har hört aktörerna inom olika sektorer på bred front och strävat efter att utarbeta ett balanserat program med bra genomslagskraft. Utskottet understöder de allmänna kriterier som följts vid beredningen och de närmare kriterier som betonas i prioriteringen.
Programmet för hållbar tillväxt främjar både en snabb återhämtning och en reform av näringslivets strukturer och den offentliga servicen som är nödvändig på lång sikt. Utskottet anser att det är bra att programmet syftar till att påskynda kampen mot klimatförändringen, stärka produktiviteten och ekonomins tillväxtpotential och påskynda de strukturomvandlingar som behövs för att höja sysselsättningsgraden och få produktionen och konsumtionen på en hållbar grund. Programmet för hållbar tillväxt bör fungera som en färdplan med hjälp av vilken de uppställda målen kan nås. Vid utfrågningen av sakkunniga önskades därför prioritering och konkretion i fråga om de finansieringsobjekt som berör trafiken. Utskottet betonar att alla projekt som genomförs bör vara konkreta, rättidiga och verkningsfulla.
Utskottet anser att det är viktigt att en betydande del av finansieringen anvisas för att främja den gröna omställningen. Enligt redogörelsen är ett av målen finansiell hävstång för privata investeringar. Utskottet betonar vikten av privata investeringar, eftersom de ger en betydligt större övergripande effekt och leder till en snabbare återhämtning som hjälper även på lång sikt och bidrar till att förnya strukturerna. Samtidigt bör man sträva efter att identifiera framtidens stjärnprojekt som varaktigt för utvecklingen framåt.
Projekt för investeringar i strukturer som stöder social och ekonomisk utveckling
När det gäller kriterierna i programmet för hållbar tillväxt konstateras det i rapporten att offentliga investeringar i infrastrukturen är satsningar som bidrar till en optimal miljö. I synnerhet i spridnings- och ibruktagandefasen för ny teknik är samhällsnyttan av investeringar i infrastruktur betydande. Utskottet konstaterar dock att det utifrån redogörelsen ser ut att man i detta skede inte satsar på infrastrukturprojekt på ett sätt som tar hänsyn till deras betydelse och genomslagskraft. Utskottet betonar att det behövs mycket mer satsningar på infrastrukturprojekt.
När det gäller transportinfrastruktur betonar utskottet särskilt pilotprojekt som syftar till automatisering av transporter, spårvägsprojekt och enskilda trafikledsprojekt som är nödvändiga för investeringar i industri, handel och tjänster.
Trafikledsinvesteringar
Utskottet anser att det är mycket viktigt att stimulanspaketet främjar trafikledsprojekt som uppfyller kriterierna. Det finns skäl att satsa på viktig infrastruktur som kan förbättra vägar och järnvägar, till exempel påskyndande av dubbla spår på viktiga banavsnitt. Fungerande trafikleder har stor betydelse för Finlands konkurrenskraft och ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin samt för genomförandet av färdplanen för utsläppssnål trafik inom trafik- och transportsektorn. Finansieringen av Finlands program för hållbar tillväxt kommer från EU:s återhämtningspaket 2021—2023, och utskottet konstaterar i detta sammanhang att detta begränsar de infrastrukturprojekt som väljs ut.
Väginvesteringarna gör det möjligt för Finland att stärka en hållbar infrastruktur och förbättra verksamhetsmöjligheterna och trafiksäkerheten för tunga transporter som betjänar industrin och handeln. Projekten stöder också den gröna omställning som eftersträvas med EU:s återhämtningsfinansiering eftersom de minskar utsläppen från trafiken. Ett vägnät i bättre skick bidrar till miljövänlig och trygg trafik och minskar bränsleförbrukningen betydligt.
Investeringar i digitaliseringen av spårtrafiken.
En så kallad Digirata, som nämns i redogörelsen, är ett riksomfattande projekt som förbereder införandet av ett modernt europeiskt trafikstyrningssystem för tåg, ERTMS. Genom det digitala banprojektet Digirata förbättras effektiviteten och säkerheten samt skapas en tillväxtplattform för nya tjänster. Utskottet anser att projektet är viktigt särskilt för näringslivet, eftersom det skapar förutsättningar för en bättre järnvägstrafik i framtiden.
Flygtrafik
Covid-19-pandemin har haft en stor inverkan på flygtrafiken och till exempel Finnairs affärsverksamhet har minskat med hela 90 procent. I detta sammanhang är det bra att stödja en grön omställning inom luftfarten och hållbara förändringar inom alla delar av luftfarten. I Finlands program för hållbar utveckling prioriteras därför minskningen av utsläppen från matartrafiken, utvecklingen av de lokaler som behövs på grund av hälsosäkerheten och fördjupad digitalisering i fråga om styrningen av flygtrafiken.
Vid planeringen av matartrafiken bör man sträva efter hållbara och intelligenta transporter och resekedjor. Matartrafik från mindre flygplatser till medelstora flygplatser kan också skötas med mindre flygplan, vilket gör det möjligt att skapa snabbare resekedjor som förbättrar Finlands konkurrenskraft. I de övriga nordiska länderna finns det enligt uppgifter till utskottet mycket fler flygförbindelser mellan olika flygplatser än i Finland. Dylika resekedjor kan delvis skapas med hjälp av redan befintliga aktörer. Utskottet betonar att det inom resekedjorna finns skäl att på korta rutter i Finland pilottesta sammanhållna förbindelser såväl mellan bussar och flygplan som mellan flygoperatörer som kompletterar varandra. På så sätt kan man öka tillgängligheten för landskapens näringsliv och utnyttja den befintliga flygplatsinfrastrukturen.
Investeringar i digital infrastruktur
Utskottet lyfter fram prioritering 4: Främjandet av en hållbar infrastruktur och digitalisering. Utskottet anser det vara viktigt att det i redogörelsen konstateras att de digitala resurserna, såsom kommunikationsnät, satellitsystem, data, artificiell intelligens och högpresterande datorer samt digitala färdigheter på grundläggande och avancerad nivå, upprätthåller ekonomins och samhällets konkurrenskraft i alla sektorer. Det är viktigt att komma ihåg att digitaliseringen som genomförs på ett hållbart sätt främjar samhällets resiliens och funktionssäkerhet vid överraskande kriser och i normala förhållanden. Digitaliseringen spelar också en viktig roll i samhällets systemiska gröna omställning, där bland annat en ökad kunskapsbas och datakompatibilitet stöds.
Utskottet betonar vikten av en hållbar infrastruktur och digitalisering och anser att man bör satsa på detta vid genomförandet av programmet. Vidare betonar utskottet vikten av supersnabba datanätsförbindelser som täcker hela Finland. Vid utfrågningen av sakkunniga har det påpekats att en långsiktig effekt av engångsnatur också förutsätter investeringar i optiska fibernät. Å andra sidan har man betonat teknikneutralitet. Kommunikationsutskottet hänvisar till det som utskottet i sitt betänkande KoUB 17/2020 rd — RP 221/2020 rd har uttalat om regeringens proposition med förslag till lag om stöd för byggande av bredband.
I betänkandet understryker utskottet vikten av att se till att de hastigheter som föreskrivs i den förordning som utfärdas med anledning av lagen möjliggör distansarbete och många av informationssamhällets tjänster. Det ska inte finnas stora variationer mellan hastigheten vid nedladdning och hastigheten vid uppladdning. Vidare ansåg utskottet att de stödberättigade bredbandsanslutningarna ska vara avancerade och hålla jämn kvalitet även under högtrafik.
Enligt utfrågningen av sakkunniga om regeringens proposition RP 221/2020 rd med förslag till lag om stöd för byggande av bredband är det aktuellt att utreda situationen för bredbandsinvesteringar och uppnåendet av de uppställda målen, särskilt i fråga om coronavirusepidemin och återhämtningspaketet. Utredningen bör ta ett helhetsgrepp om behovet av medel för att finansiera bredbandsinvesteringar och undersöka hur olika finansieringsformer, EU-bidrag och regionsutvecklingspengar kan användas för att de offentliga satsningarna ska ge så stor nytta som möjligt. I betänkandet ansåg utskottet att utredningen bör beakta mervärdet av bredbandsinvesteringar och deras multiplikatoreffekter, bland annat statliga decentraliseringsmål och möjligheterna till arbete oberoende av ort, men också försörjningsberedskapen och säkerheten.
Utskottet betonar dock att man även bör söka andra modeller för att rikta EU:s återhämtningspengar till utvecklingen av bredbandsförbindelser.
Bättre bredbandsanslutningar i tåg
Vid utfrågningen fäste de sakkunniga utskottets uppmärksamhet på att kapaciteten för dataöverföring längs järnvägsspåret för närvarande inte är tillräcklig för att tillgodose tågresenärernas behov av att använda data. VR:s och operatörernas gemensamma uppfattning är att förbättringen av datatjänsterna för tågresenärer kräver både förnyande av förstärkningstekniken i tågen och fler basstationer för mobila nät och de master som behövs för dem. Projektet skulle stödja regeringens aktiva spårpolitik, bidra till rörligt och multilokalt arbete, förbättra infrastrukturen på lång sikt och stärka digitaliseringen i samhället. Utskottet anser att projektet på ett föredömligt sätt bidrar till att stärka hållbar infrastruktur och digitalisering, som är en av prioriteringarna i EU:s återhämtningspaket.
Projekt som främjar digitalisering
En långsiktig politik, en framåtblickande omvärld och en mycket konkurrensutsatt marknad har gjort Finland till ett föregångarland när det gäller digitaliseringen. Enligt utfrågningen av sakkunniga innehåller redogörelsen en täckande helhet för att främja digitaliseringsprojekt och den tar hänsyn till såväl kommunernas som statens behov att snabbt utveckla elektroniska offentliga tjänster. Betydelsen av små och medelstora företags digitala projekt för produktivitetsutvecklingen och den ekonomiska strukturomvandling som skapar tillväxt lyfts fram på ett förtjänstfullt sätt. Dessutom beaktas dataekonomiska projekt, skapande av infrastrukturer och förbättrande av datadelningen. Det är också en förhoppning att realtidsekonomin äntligen ska kunna förverkligas med hjälp av återhämtningsfinansieringen.
Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs det vara av största vikt att de digitala tjänsterna anskaffas på ett öppet sätt genom konkurrensutsättning. En konkurrensutsatt marknad producerar lösningar som utvecklas kontinuerligt och som gynnar hela samhället. Det har också ansetts att det lönar sig att inkludera näringslivet och dess kompetens redan i planeringen av projekten.
I likhet med redogörelsen anser utskottet att en höjning av investeringar i digitaliseringen till minst samma nivå som i konkurrentländerna är en central förutsättning för affärsverksamhetens produktivitetsutveckling och för en ekonomisk strukturomvandling som skapar hållbar tillväxt. Satsningarna på digitaliseringen bidrar till näringslivets återhämtning och utveckling samt den gröna omställningen.
Cybersäkerhet
Redogörelsen betonar ekosystemet för cybersäkerheten. Verksamheten i den digitala omvärlden bör kunna bedrivas tillförlitligt genom att man satsar på undervisning och forskning i cyber- och informationssäkerhet och dataskydd. Utskottet anser att cybersäkerhet är mycket viktigt. Cybersäkerhet är grunden för all digital verksamhet och vi måste satsa på den. Också ansvaret och ledningsförhållandena i fråga om skötseln av cybersäkerheten ska vara tydliga.
Grön omställning
Utskottet anser att de nya lösningarna inom både transport och datakommunikation stöder den gröna omställningen och den ekonomiska omstruktureringen. Till exempel främjandet av produktionen av elbränslen samt genomförandet av biogasprogrammet och vätestrategin förnyar energisystemet.
Färdplanen för utsläppssnål trafik inom trafik- och transportsektorn
Färdplanen för utsläppssnål trafik inom trafik- och transportsektorn är också viktig med tanke på den gröna omställningen. Utskottet betonar vikten av färdplanen för genomförandet av programmet för hållbar utveckling och påminner om finansieringens betydelse när det gäller att stödja pilotprojekt. Vid genomförandet av färdplanen bör man dock ta hänsyn till ekonomin i stort, så att de valda metoderna inte försvagar Finlands konkurrenskraft. Man ska ta hänsyn till hållbara färdsätt och främja både efterfrågan på och utbudet av dem.
De investeringar som bidrar till koldioxidsnålheten inom trafiken ligger i linje med målen för återhämtningsinstrumentet. Investeringar behövs både för att främja en koldioxidsnålare bränsleproduktion och forsknings-, utvecklings- och investeringsverksamhet samt för att förnya trafiksystemet.
Alternativa drivkrafter
Centrala metoder för att minska utsläppen enligt färdplanen för trafiken är effektivisering av logistiken och trafiktjänsterna genom digitalisering, ökad användning av förnybara bränslen, förnyelse av bilbeståndet, kollektivtrafikåtgärder samt utveckling av trafikinfrastrukturen. Enligt utfrågningen av sakkunniga behövs det incitament för företag, innovationer, finansiering för infrastrukturen och en reform av skattestrukturen för att påskynda åtgärderna för att minska utsläppen. Ny teknik har en framträdande roll i färdplanen, liksom i färdplanerna för koldioxidsnålhet inom andra branscher. Vidare ansåg de sakkunniga att färdplanen för trafik- och logistiksektorn samtidigt också erbjuder ett urval av metoder som i framtiden kan göra skattehöjningar på bränslen, kilometerskatter eller en begränsning av bränsleförsäljningen onödig.
Utvecklingen av förnybara bränslen i trafiken fortsätter, och el och förnybara bränslen som också nämns i redogörelsen är en del av denna utveckling på längre sikt. Finland har sådant kunnande och pionjärskap i fråga om förnybara bränslen som man med hjälp av metoderna för hållbar tillväxt fortsättningsvis kan och ska stödja och uppmuntra. För att öka utnyttjandet av alternativa drivkrafter är det nödvändigt att utveckla både nätverket för laddning av el och distributionsnätet för alternativa bränslen.
Biogas.
Redan i dagsläget erbjuder biogasen personbilister samt kollektiv- och distributionstrafik en möjlighet till renare rörlighet, och antalet gasdrivna fordon har nästan fyrdubblats under de senaste tre åren. Den förnybara biogasen har en central roll när det gäller att minska utsläppen från trafiken, och i fjol utgjorde biogasens andel av den fordonsgas som säljs i Finland redan över 50 procent. Produktionspotentialen för förnybar biogas i Finland är betydande, och enligt utredning till utskottet kunde över en femtedel av energiförbrukningen inom landsvägstrafiken täckas med den potential som för närvarande identifierats. Utskottet anser det vara viktigt att biogas produceras på ett hållbart sätt av förnybara råvaror och inte till exempel av råvaror som kan utnyttjas som livsmedel eller som produceras genom att förstöra regnskogar. Det är bra att den inhemska infrastrukturen för distribution av fordonsgaser utvecklas aktivt.
Statsrådets redogörelse tar hänsyn till biogas som en viktig del av den gröna omställningen. Investeringarna i ökad produktion av biogas och ökad användning av biogas i trafiken bidrar till en effektiv minskning av växthusgasutsläppen från vägtrafiken, främjar utvecklingen av inhemska lösningar inom cirkulär ekonomi och återvinning av näringsämnen samt skapar samtidigt nya arbetsplatser, affärsverksamhet och regional livskraft.
Biobränslen.
Biobränslen spelar en viktig roll när det gäller att minska klimatutsläppen från trafiken, då man beaktar biobränslens hållbarhet. Den nuvarande distributionsskyldigheten i fråga om förnybara drivmedel inom vägtrafiken har visat sig vara ett effektivt och säkert sätt att minska utsläppen från trafiken. Distributionsskyldigheten är en fast lagstadgad skyldighet som bränsledistributörerna ska uppfylla.
Utöver den gällande distributionsskyldigheten för vägtrafiken har det i regeringsprogrammet skrivits in ett mål som gäller distributionsskyldigheten för flygtrafiken. Enligt den information som utskottet fått kommer alternativa drivkrafter, såsom el och väte, i framtiden att vara möjliga inom flygtrafiken.
Väte.
Det är viktigt att utveckla och främja vätestrategin, eftersom Finland har kompetens i väteproduktion och då kan man utnyttja finsk forsknings- och utvecklingsverksamhet i fråga om framtidens drivkrafter. Genom att främja väteproduktionen kan man stödja Finlands konkurrenskraft också på den internationella marknaden.
Sjöfart.
När det gäller sjöfarten har man vid utfrågningen av sakkunniga lyft fram att Finlands sjöfartskluster hör till världstoppen när det gäller att utveckla och ta i bruk utsläppssnål teknik som förbättrar energieffektiviteten. De finska innovationerna kan därför spela en viktig roll i det globala utsläppstalkot. Sjötransport är redan nu det miljövänligaste transportsättet, och det finns inget ersättande alternativ till det. Minskningen av koldioxidutsläpp och andra växthusgasutsläpp från sjöfarten kräver stora investeringar, effektivt samarbete samt satsningar på forskning, utveckling och pilotprojekt. Förnyelse av fartygsbeståndet och ombyggnad av de befintliga fartygen så att de blir utsläppssnålare är det effektivaste sättet att minska utsläppen.
Tryggande av Finlands internationella konkurrenskraft
Gemensamma regler
Utskottet efterlyser tillräckliga och transparenta kontrollmekanismer på EU-nivå så att alla länder ska använda finansieringen i enlighet med det ursprungliga reformmålet och EU-kriterierna.
En enhetlig tillämpning av reglerna om statligt stöd måste säkerställas i olika länder. För att företagen i de olika regionerna ska ha jämlika konkurrensvillkor måste unionen ha en enhetlig uppfattning om de grundläggande dragen hos och beloppen av de stöd som godkänns. Företagen måste kunna delta också i andra medlemsländers offentliga upphandlingar med jämlika spelregler.
Exportfrämjande insatser
Diskussionen i Finland har i stor utsträckning koncentrerat sig på hur stor del av återhämtningspaketet Finland har fått. Utskottet påpekar dock att det ur Finlands synvinkel också är viktigt att finska företag tack vare återhämtningspaketet kan delta i projekt som skapas i andra EU-medlemsstater. Finska företag har god kompetens på många områden som är centrala med tanke på stimulanspaketet.
I Finland finns det kompetens inom bilindustrin, tillverkningen av elbussar, tillverkningen av tågvagnar och spårvagnar och inom varvsindustrin samt inom elektroniska och digitala lösningar och den teknologi- och programvaruindustri som stöder dessa. Ute i världen är Finland också känt som ett ledande land när det gäller tjänstefieringen av transporter, särskilt på grund av konceptet Mobilitet som tjänst (Mobility as a Service, MaaS) som utvecklats i Finland.
Finska företag inom transportsektorn är redan aktiva på den internationella marknaden och branschens uppstartsföretag har noterats bland internationella investerare. Konkurrensen är dock hård ute i världen när det gäller att utveckla nya lösningar. I olika länder finns bland annat betydande stödprogram för främjande av eldriven och automatiserad trafik, och pilotmiljöer för nya lösningar har tagits i bruk. Därför betonar utskottet fungerande strukturer för att stödja exportföretag i syfte att trygga Finlands internationella konkurrenskraft.
Ett sätt att stödja exportföretagens konkurrenskraft är dessutom att sörja för en tillräckligt effektiv trafikinfrastruktur för utrikeshandel, såsom flygplatser, hamnar och gränsövergångsställen inom landsvägs- och spårtrafiken samt bland annat sådana järnvägs- och landsvägsförbindelser som näringsverksamheten behöver i anslutning till dessa.
Finansieringsinstrument
Vid utfrågningen av sakkunniga betonades att satsningarna bör riktas till utvecklingen av transportsektorns ekosystem. På så sätt kan man sätta fart på de företagsdrivna tillväxtekosystem inom transportsektorn som siktar på en omsättning i miljardklassen på den internationella marknaden och skapar arbetstillfällen som baserar sig på hållbara lösningar och högt värdeskapande. Identifierade ekosystem som kan inledas snabbt är bland annat utnyttjande av trafikinformation, eldriven tung trafik, hållbar stadstrafik, automatisering av trafiken samt digital trafik i glesbygden.
Vid utfrågningen har de sakkunniga fäst utskottets uppmärksamhet vid att sättet att genomföra finansieringsinstrumenten inom programmet för hållbar tillväxt ännu inte är klart, vilket försvårar beredningen av projektförslag. Finansieringsprinciperna för instrumenten bör vara tydliga och anknyta till tillräckligt stora helheter för att förebygga fragmentering av projekten och onödig byråkrati. Finansieringsinstrumentens genomslagskraft bör kunna maximeras genom exportföretagsdrivna projekt vars tyngdpunkt ligger på sådana områden som behövs för att uppnå framtida konkurrenskraft.