(1)Syftet med redogörelsen om handlingsplanen för global hållbar utveckling, Agenda 2030, är att främja en hållbar utveckling som förenar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
(2)Redogörelsen innehåller en förvaltningsövergripande översikt över de åtgärder som ska vidtas inom olika sektorer under denna regeringsperiod för att nå målen i handlingsplanen. De mål och åtgärder för att uppnå dem som lyfts fram i redogörelsen är på många punkter sammankopplade och tvärsektoriella. Många av åtgärderna kan bidra till flera mål, och för att de uppställda målen ska kunna nås krävs det ofta åtgärder inom flera politiska sektorer. Utskottet anser det vara bra att redogörelsen har beretts i förvaltningsövergripande samarbete mellan olika ministerier för att samordna åtgärderna. Omfattande samarbete och samordning behövs också i fortsättningen vid det praktiska genomförandet av åtgärderna.
(3)Utskottet anser det vara bra att Finland enligt en inkommen utredning har uppnått eller håller på att uppnå flera av de primära målen i Agenda 2030. Enligt redogörelsen har de största utmaningarna i Finland vid genomförandet av handlingsplanen att göra med klimatförändringen, konsumtions- och produktionssätten, naturens mångfald och nivån på finansieringen av utvecklingssamarbetet.
Mål inom kommunikationsutskottets ansvarsområde
(4)I Agenda 2030 ingår sammanlagt 17 mål och 169 delmål. Centrala mål inom kommunikationsutskottets ansvarsområde är mål 9 (Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation), mål 11 (Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara) och mål 13 (Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser).
(5)Dessutom innehåller bland annat mål 3 (Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar), mål 14 (Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling) och mål 15 (Skydda landbaserade ekosystem) trafikrelaterade aspekter som gäller bland annat sjöfartens miljökonsekvenser och trafiksäkerheten.
(6)När det gäller mål 9 om motståndskraftig infrastruktur hänför sig utvecklingsbehoven i Finland i hög grad till att ytterligare förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till infrastruktur inom transporter och kommunikation. Under regeringsperioden höjs enligt redogörelsen bland annat finansieringen av bastrafikledshållningen och anvisas investeringspengar av engångsnatur för främjande av gång och cykling och för elektrifiering av banor. Programmet med bredbandsstöd för att främja snabba nät fortsätter. Utskottet betonar att man även i fortsättningen bör fästa särskild vikt vid att förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till infrastrukturen och bland annat sörja för bastrafikledshållningen och reservera tillräckliga resurser för detta.
(7)När det gäller mål 11 om motståndskraftiga städer anser utskottet att det är viktigt att genomföra den så kallade riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen och att planen i enlighet med en av de grundläggande utgångspunkterna för den ska sträcka sig över flera valperioder.
(8)När det gäller mål 13 om klimatinsatser är det när handlingsplanen genomförs inom de närmaste åren bland annat viktigt att verkställa färdplanen för fossilfria transporter och trafikskattereformen. Klimatinsatserna lyfts i redogörelsen fram som en av utmaningarna för hållbar utveckling, och också minskningen av trafikutsläppen har här en viktig roll. För att målen i Agenda 2030 och målet om klimatneutralitet ska nås är det väsentligt att växthusgasutsläppen minskas avsevärt. Finland har som mål att halvera utsläppen från trafiken före 2030. Om man lyckas uppnå detta mål värnas samtidigt den biologiska mångfalden. Enligt utskottets uppfattning krävs det ett mångsidigt urval av metoder också för transporternas del för att nå klimatneutralitetsmålet och de bindande internationella klimatmålen och klimatmålen på EU-nivå.
(9)Utskottet anser det vara bra att man i redogörelsen också har beaktat behovet av att förbättra trafiksäkerheten. Målet främjas bland annat genom beredning och genomförande av den så kallade riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen och av principbeslutet om trafiksäkerhet, i syfte att utveckla ett tryggt och hållbart trafiksystem.
Hållbarhet i de offentliga finanserna samt skattereformer
(10)Enligt en inkommen utredning har covid-19-läget ökat utmaningarna när det gäller hållbarheten i de offentliga finanserna. Enligt redogörelsen är de viktigaste metoderna för att utveckla hållbarheten att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, stärka produktiviteten inom offentlig förvaltning och vidta åtgärder för att öka kostnadseffektiviteten samt reformera social- och hälsovården.
(11)Utarbetandet av en färdplan för hållbar beskattning är en viktig åtgärd med avseende på både ekonomin och miljön. Enligt redogörelsen bereds under regeringsperioden en skattereform för hållbar utveckling som syftar till att främja omställningen till klimatneutralitet. I helheten ingår en reform av energibeskattningen och trafikbeskattningen, främjande av cirkulär ekonomi och en utredning om konsumtionsbeskattning som baserar sig på utsläpp. Utskottet anser det vara bra att även reformen av trafikbeskattningen ingår i denna helhet. Utskottet betonar att man i den reformen bör ta hänsyn till den sociala rättvisan och den regionala jämlikheten. Från och med ingången av 2021 har det redan införts skattesubventioner för anställningsförmåner inom trafiken, som syftar till att stödja omställningen till en utsläppssnål trafik. Enligt inkommen utredning har den arbetsgrupp som utreder reformen av trafikbeskattningen för avsikt att lämna sin rapport i maj 2021.
Fortsatt arbete
(12)Utskottet anser det vara bra att man under 2021 kommer att bereda en nationell färdplan för Agenda 2030 som omfattar flera valperioder, i syfte att konkretisera målen och genomförandet av dem och säkerställa att genomförandet är effektivt. Utskottet betonar att man i beredningen av färdplanen och i det övriga fortsatta arbetet på ett heltäckande sätt också bör beakta digitaliseringens fördelar och möjligheter.