Motivering
Förvaltningsområdets anslag
I detta utlåtande behandlar kommunikationsutskottet
budgetpropositionen för 2015 utifrån kommunikationsministeriets
förvaltningsområde. Utskottet koncentrerar sig
framförallt på finansieringen av bastrafikledshållningen,
den roll transporter och logistik spelar för Finlands konkurrenskraft
samt på finansieringen av bredbandsbyggandet och kollektivtrafiken.
För kommunikationsministeriets förvaltningsområde
föreslås sammanlagt 2 854 miljoner euro 2015.
Av detta står anslaget för trafiknätet
för 1629 miljoner euro, vilket innebär en minskning
på fem procent jämfört med 2014. För
stöd till trafiken och köp av tjänster
disponeras 208 miljoner euro, för myndighetstjänster
för trafiken 49 miljoner euro och för kommunikationstjänster
och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation
avdelas 546 miljoner euro. Det föreslås att anslaget
för forskning uppgår till 45 miljoner euro.
Under momentet för utveckling av trafikledsnätet
föreslås fullmakter på sammanlagt 246 miljoner
euro för byggande av nya trafikleder, vilket är
162 miljoner euro mer än fullmakterna för innevarande år.
Utskottet påpekar också att för att få fart
på tillväxten föreslog regeringen i slutet
av sommaren fullmakter på sammanlagt 52 miljoner euro för
trafikledsprojekt i den andra tilläggsbudgeten. Det är
bra att sex nya projekt kan inledas under finansieringsperioden
och att den projektvisa finansieringen kan till vissa delar justeras
en smula uppåt, t.ex. på grund av större
reparationsbehov än man räknat med. Utskottet
menar att investeringar i infrastrukturen kan också ha
en avsevärd stimulerande effekt och att staten får
tillbaka en betydande del av satsningarna i form av olika avgifter
och skatter. Med finansiering av och investeringar i trafiken kan
man öka den ekonomiska tillväxten, förbättra
sysselsättningen och skapa samtidigt framtidstro. Enligt
utredningar under den senaste tiden är bl.a. entreprenadpriserna
för tillfället lägre än tidigare
och tidpunkten skulle också i övrigt vara gynnsam
för offentliga investeringar.
Utskottet är medvetet om att nivån på trafikanslagen
alltid är en kompromiss mellan andra behov i samhället
och i ett svårt ekonomiskt läge måste
finansieringsnivån nödvändigtvis prutas ned.
Utskottet understryker dock starkt att det finansiella läget
för bastrafikledshållningen under ramperioden
och på längre sikt är synnerligen oroväckande.
När anslagen för trafik och särskilt
för bastrafikledshållningen bestäms borde
man ta hänsyn till den stora betydelse transportsektorn
har för andra förvaltningsområden, näringslivets
konkurrenskraft och människors transportbehov i det dagliga
livet. Även kommunikationssektorn och kommunikationsnäten
spelar idag en viktig roll för ett fungerande samhälle
och de möjligheter som sektorn erbjuder olika förvaltningsområden är
i lång utsträckning outnyttjade. Enligt utskottet
ska detta avspegla sig i den framtida finansieringen av denna sektor.
Kommunikationsutskottet understryker starkt betydelsen och verkställandet
av den trafikpolitiska redogörelse som godkänts
av riksdagen både när det gäller trafikpolitiska
strategiska val och planeringen och inriktningen av finansieringen.
Det är nödvändigt att reagera på tydliga förändringar
i förhållandena också i genomförandet
av projekt. Det gäller dock att hålla fast vid
riktlinjerna i redogörelsen och t.ex. de projekt som beslutats
i redogörelsen ska inledas och genomföras som
planerats om det inte finns särskilt vägande skäl
för förändringar.
Bastrafikledshållningen
Utskottet anser att anslagsnivån för bastrafikledshållningen är
helt otillräcklig. I budgetpropositionen har för
2015 reserverats 907 miljoner euro för underhåll
av trafiknätet, vilket är ca 8 procent
mindre jämfört med 2014. Av anslaget går
382 miljoner euro till dagligt underhåll, 336 miljoner
euro till underhåll, 180 miljoner euro till trafiktjänster
och 73 miljoner euro till förbättringar.
I propositionen anvisas 510 miljoner till väghållning,
311 miljoner till banhållning och 86 miljoner
till farledshållning. Det är bra och nödvändigt
att de projekt som inletts under tidigare år och som gäller
bl.a. styrsystem för trafik och reparation av banor på områden
med tjälskador osv. fortsätter enligt planerna,
menar utskottet.
Det är bra att den ursprungliga nedskärningen på 100
miljoner euro i rambeslutet på momentet för bastrafikledshållningen
har minskats med 30 miljoner euro. Sammantaget är
det dock ytterst beklagligt att finansieringen minskar med 83 miljoner
euro jämfört med finansieringsnivån i
budgeten för 2014 trots trafiknätets kontinuerliga
försämring och den stigande kostnadsnivån.
Utskottet påpekar att t.ex. Sverige gör dubbla
ekonomiska satsningar jämfört med Finland och
att man i Finland borde på längre sikt försöka
minska den här skillnaden.
Enligt propositionen säkerställs genom trafiknätet
att det centrala trafikledsnätet är i ändamålsenligt
skick och att hela nätet är dagligen trafikerbart
och har en tillräcklig underhållsnivå.
Särskild vikt läggs vid åtgärder
som förbättrar spårtrafikens punktlighet
och driftsäkerhet. Enligt motiveringen försämras
det övriga belagda vägnätets och grusvägarnas
skick avsevärt, vilket leder till allt fler hastighets-
och viktbegränsningar. Antalet landsvägs- och
järnvägsbroar som är i dåligt
skick och de trafikbegränsningar som föranleds
av banhållningen ökar, särskilt på det
trafiksvaga bannätet. Enligt utredningen till utskottet
kommer finansieringsnivån för bannätet
innebära utmaningar för bibehållandet
av järnvägsnätets servicenivå.
Tjälskador och de föråldrade tekniska
anordningarna kommer att i fortsättningen försvåra
också den dagliga trafiken.
Enligt utredningen försämras de belagda vägarnas
skick delvis också på det centrala men speciellt
på det lägre vägnätet. Målet
för de belagda vägarnas del 2015 är
att i framkomlighetsklasserna i dåligt skick och i mycket
dåligt skick på det centrala vägnätet
skulle finnas högst 850 kilometer och på det övriga
vägnätet 6 100 kilometer medan utfallet för
2013 var 850 kilometer på det centrala vägnätet
och 4 150 på det övriga vägnätet.
Av det belagda vägnätet utanför det centrala
vägnätet är ca 10 procent i dåligt
skick, men redan 2015 skulle denna andel bli uppskattningsvis 15
procent. Det här innebär samtidigt att sänkta
hastigheter kommer att behövas på en mycket stor
del av vägnätet. Antalet broar i dåligt
skick kommer också att öka. Särskilda
problem finns på lågtrafikerade vägar
och banor som i praktiken inte får någon finansiering
alls.
I samband med behandlingen har det framförts att med
den nuvarande finansieringsnivån kan t.ex. möjligheterna
att minska planskilda korsningar avsevärt försämras
också med tanke på kommunernas ekonomiska situation,
vilket är mycket beklagligt när det gäller
bl.a. främjande av en smidig och säker trafik.
Det görs mycket gott arbete i Finland bl.a. av Trafiksäkerheten och
andra aktörer, och finansieringen av trafiklederna ska
vara på en sådan nivå att trafiksäkerheten
kan utvecklas. Utskottet oroar sig för att finansieringen
i så liten utsträckning kan användas
för små byggobjekt, vilket försvårar
genomförandet av projekt för gång-, cykel-
och mopedvägar och bl.a. lokala trafiksäkerhetsprojekt.
Utskottet hänvisar till budgetpropositionens motivering
där det sammanlagda behovet av reparation (det s.k. eftersatta
underhållet) av landsvägar, järnvägar
och farleder uppskattas till ca 2,3 miljarder euro. Enligt motiveringen är
behovet av nödvändiga reparationer ca 1 miljard euro,
vilket skulle förutsätta en tilläggsfinansiering
på ca 100 miljoner euro årligen för att
trafiknätets skick inte försämras ytterligare.
Utskottet påpekar att den nuvarande finansieringsnivån
och finansieringstrenden torde i praktiken innebära att
man i framtiden tvingas reparera vägbeläggningar
och vägkonstruktioner med större summor än
vad man årligen sparar i dag. Att spara nu blir alltså dyrare
på längre sikt. Enligt motiveringen används
statsbidraget för enskilda vägar endast i liten
utsträckning för förbättring
av vägarna och 2015 kan bidrag användas endast
för enstaka vägförbättringsobjekt.
Av det föreslagna anslaget på 3 miljoner euro
för finansiering av enskilda vägar 2015 ska ca
2 miljoner användas till stöd för användning
av landsvägsfärjor. Resten av anslaget, ca 1 miljon
euro, ska användas med tanke på de enskilda vägarnas trafikerbarhet
för förbättring av broar i behov av brådskande åtgärder
och stora vägtrummor eller för reparation av
skadorna på vägarna. Utskottet påpekar
att enligt utredningen använder kommunerna sammanlagt ca
30 miljoner euro årligen för stöd till
enskilda vägar.
Finansieringen av de enskilda vägarna är helt otillräcklig
med tanke på behoven. Det finns över 350 000 kilometer
enskilda vägar i Finland och det är klart att
den föreslagna finansieringsnivån inte är
tillräcklig för att hålla det privata vägnätet
i skick. Utskottet understryker att de enskilda vägarna är
en för glesbygden nödvändig infrastruktur
som används av en stor del av medborgarna. Också många
råvaru- och andra transporter i anslutning till näringslivet,
skogs-, livsmedels- och energiindustrin börjar på enskilda
vägar och de har också betydelse för
turismen. Det är visserligen viktigt att pengar läggs på att
hålla huvudlederna i skick, men det får inte leda
till att de enskilda vägarna förfaller. Utskottet
påpekar också att väglagen måste
på basis av den nuvarande lagstiftningen betala en ansenlig
summa mervärdesskatter till staten för kostnaderna
i anslutning till skötseln av vägarana. Det är
också därför oskäligt att stödet
för enskilda vägar årligen har minskats
mycket kraftigt.
Finansieringen av trafiken och trafikpolitiken måste
vara långsiktig. Utskottet har i sina ställningstaganden
understrukit betydelsen av en betydligt längre tidsram än
en valperiod när det gäller t.ex. bastrafikledshållningen
och investeringar i trafiklederna. Sakkunniga har under utfrågningen
betonat att genom en planering som sträcker sig över
regeringsperioderna kan man öka kostnadseffektiviteten
och rikta investeringarna till projekt som bäst betjänar
framtida behov och samhället i sin helhet. Förverkligandet av
TEN-T kräver planering och utnyttjande av EU:s finansieringsmekanismer.
Investeringarna i TEN-T måste kunna genomföras
så att de inte oskäligt förhindrar möjligheterna
att i övrigt utveckla trafiknätet i Finland. Bastrafikledshållnings-
och investeringsobjekt ska väljas på basis av
trafikströmmarna, näringslivets behov och trafikledernas
skick för att de till förfogande stående
pengarna ska kunna ge en maximal nytta. I princip är det
rationellt att använda de knappa resurserna framför
allt till att främja effektivt utnyttjande av det befintliga
trafiknätet och gjorda investeringar, menar utskottet.
Det arbete som den parlamentariska arbetsgruppen för
reparationsskuld utför spelar en viktig roll för
att ta fram finansieringslösningar i en nära framtid
och utveckla trafiknätets skick. I praktiken kom arbetet
i gång genom kommunikationsutskottets begäran
om utredning av kommunikationsministeriet. Arbetsgruppen har i uppdrag
att skapa lägesbild om trafiknätens skick i Finland
och kartlägga alternativ för genomförandet
av behövliga reparationer och underhåll av trafiknätet.
Med tanke på framtiden är det särskilt
viktigt att i uppdraget ingår att lägga fram ett
förslag om den långsiktiga finansiering som behövs
för bastrafikledshållningen och utvecklingen av
trafiknätet. Utskottet uppmuntrar arbetsgruppen att göra
en fördomsfri bedömning som tar hänsyn
till trafiknätets samhälleliga helhetskonsekvenser.
Trafiknätet utgör en viktig nationell konkurrensfaktor
och för att utveckla och underhålla nätet
ska också nya finansieringslösningar och finansieringsmodeller övervägas
i fortsättningen. Finansieringsnivån för
bastrafikledshållningen borde höjas permanent
och binda finansieringen till index för att den på längre
sikt motsvarar kostnadsutvecklingen och för att köpkraften
i finanseringen bibehålls.
Enligt utredningen till utskottet kan det vara möjligt
att genom nya planerings- och bygglösningar eller definiering
av kvalitetsnivån få betydligt större
effekter med den tillgängliga finansieringen. Dagens modeller
för konkurrensutsättning möjliggör
dock inte tillräckliga innovationer och beaktande av totalekonomisk
fördelaktighet vid projektens genomförande. Utskottet
anser att man ska kunna utveckla upphandlingsförfarandet
i fråga om infrastrukturprojekt t.ex. i en riktning som
framhäver projektets servicenivå, förmedlingskapacitet
eller något annat mål på ett sätt
som ger större spelrum för dem som genomför
projektet om man så vill. Upphandlingsförfaranden
borde därför göras flexiblare för
att också budgivare ska kunna söka nya förmånliga
handlingsmodeller och genomförandesätt. Till exempel
nya teknologier kan vid genomförandet av projekt möjliggöra
en noggrannare inriktning av reparationsåtgärder, vilket
gör det möjligt att försöka
hitta besparingar. Det är mycket viktigt att det i fortsättningen utreds
vilka alla delfaktorer leder till högre projektkostnader
och bland dessa försöka finna t.ex. i förhållande
till vägens centrala konstruktioner icke-nödvändiga
faktorer som därför också vid behov kan
gallras i det praktiska genomförandet av projektet. I
bastrafikledshållningen och byggandet borde man t.ex. i
fråga om trafikledsgeometri och bredden av beläggningar
bedöma speciellt kostnadseffektiva lösningar som
samtidigt skulle ge klart mycket mer för samma kostnad.
Logistikkostnader och konkurrenskraft
Logistikkostnaderna för företag som är
verksamma i Finland är i internationell jämförelse
höga, i genomsnitt 14 procent av omsättningen.
Utskottet anser att vårt näringsliv måste
ha förutsättningar att bedriva verksamhet som är
konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv. En fungerande trafik
och logistik och kostnaderna för dessa har en väsentlig
betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Också finansieringen
av bastrafikledshållningen spelar en viktig roll bl.a.
med tanke på ett fungerande trafiksystem. Trafiken flyter
inte om det är problem med vägarnas skick eller
trafikflytet, och då ökar kostnaderna samtidigt
med miljöskadorna. Trafiksystemet ska fungera som en helhet
som kan trygga effektiva transporter av varor och människor
och regionernas tillgänglighet genom en förnuftig
användning av olika trafikformer.
Cirka två tredjedelar av godstransporterna och mer än
90 procent av persontransporterna sker på väg.
Man har försökt förbättra Finlands logistiska
konkurrenskraft genom att bl.a. höja de högsta
tillåtna måtten och massorna för tunga godstransportfordon
och fordonskombinationer. Med tanke på detta har det för
underhåll av vägar anvisats sammanlagt 55 miljoner
euro för ramperioden som används huvudsakligen
för att förstärka broarna. Enligt utredningen
till utskottet har ifrågavarande finansiering hittills
använts för reparation och förstärkning
av broar med viktbegränsningar och dålig bärighet
för tung trafik särskilt i fråga om rutter
som är viktiga för näringslivet. Det
har uppskattas att med hjälp av denna finansiering kan
ca 100 broar med viktbegränsningar repareras, och då kan
antalet sådana broar minskas från 520 till ca
400. Genom användning av större mått
och massor i vägtransporter på mest centrala transporrutter kan
man försöka minska transportkostnaderna och därigenom öka
konkurrenskraften och samtidigt främja också miljömålen.
Enligt utredningen till utskottet utgör större
massor för fordonsmaterielen en utmaning för en
del av vägnätet och bl.a. viktbegränsningar
på enskilda vägar och broar ställer för
närvarande avsevärda begränsningar för
användning av större massor i större
utsträckning för transporter. Det är
beklagligt att de investeringar som transportföretagen
gjort i transportmaterielen inte kan utnyttjas full ut på grund
av trafikleder och broar i dåligt skick. Att använda
större mått och massor i större utsträckning
förutsätter klart tilläggsfinansiering
i fortsättningen som bör sökas om statsfinanserna
tillåter det.
Enligt propositionen föreslås en höjning
av skatten på trafikbränslen för att
samla ihop 42 miljoner euro i skatteinkomster. På senare år har
priset på dieselbränsle stigit mycket och en skattehöjning
från och med början av 2015 ökar enligt
utredning näringslivets logistikkostnader med ca 10—20
miljoner euro. De föregående årens förhöjningar
har ökat dessa kostnader med ca 130—140 miljoner
euro, beroende på hur man räknar. De höga
bränslepriserna drabbar inte bara godstransporter
utan också konkurrenskraften i annan yrkestrafik, bland
annat kollektivtrafiken. Till följd av de långa
avstånden spelar bränslepriserna i Finland en
stor roll för yrkestrafiken. Därför har
skenbart små prisändringar stora samlade konsekvenser
för transportkostnaderna och näringslivets konkurrensförmåga.
Vägtransporter, som den föreslagna skattehöjningen
gäller, kan endast i mycket begränsad utsträckning
ersättas med andra transportformer. För lastbilstrafiken
skulle den nya förhöjningen innebära
ca 11 miljoner euro i tilläggskostnader och för
busstrafiken ca 1,5—2
miljoner euro i tilläggskostnader. Utskottet har vid ett
flertal tillfällen framfört att ett skattekonto
eller något annat liknande återbäringssystem
för dieselskatt kunde vara ett bra verktyg för
att minska logistikkostnaderna och förbättra lönsamheten.
I och med nya bränsleprisförhöjningar
blir behovet allt större att införa ett system
av den här typen.
Utskottet anser att det är bra att miljöstödet för
fartygsinvesteringar, som ännu inte använts, kan
bl.a. användas för att lindra de negativa effekter
som svaveldirektivet har på näringslivets konkurrenskraft.
Målet är att kompensera de extra kostnader som
svaveldirektivet medför genom att också sänka
farledsavgifter och delvis slopa banskatten för 2015—2017.
På grund av Finlands geografiska läge är
Finlands utrikeshandel i mycket stor utsträckning beroende
av sjötransporter och av att logistiken för sjöfart
och hamnarna fungerar i alla väderleksförhållanden.
Därför har fungerande sjötransporter
och kostnaderna en mycket viktig betydelse för Finlands
näringsliv och konkurrenskraft. Vägtransporterna
spelar dock en väsentlig roll för fungerande sjötransporter,
eftersom transporter till hamnar av varor som fraktas sjövägen
sker till en betydande del som vägtransporter. Utskottet är
mycket oroligt för ständiga kostnadsökningar
som försvagar lönsamheten i transportnäringen
och dessa tilläggskostnaders effekt på näringslivets
lönsamhet. Det är av största vikt att
man försöker förbättra Finlands näringslivs
möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft
genom en sänkning av de höga transport- och logistikkostnaderna
särskilt i fråga om väg- och sjötransporter.
Det kräver i praktiken en bred uppsättning av
metoder och både trafikpolitiska och andra lösningar.
Utskottet vill särskilt betona betydelsen av skatteuppgörelserna och
andra ekonomiska styrmedel på transportnäringen
och sänkningen av kostnaderna.
Kollektivtrafiken
För köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
föreslås sammanlagt 99 miljoner euro, vilket är
en minskning med 5 miljoner euro jämfört med vårens
rambeslut. Det föreslås att 34,6 miljoner euro
av anslaget ska användas för köp av tågtrafikens
fjärrtrafiktjänster, 9,1 miljoner för köp
av tågtrafikens närtrafiktjänster och
33,3 miljoner euro för köp, prisskyldigheter och
utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken. Det föreslås
att sammanlagt 17,75 miljoner euro ska reserveras för att
stödja kollektivtrafiken i stora och medelstora städer.
Utskottet konstaterar att det reella värdet av kollektivtrafikfinansieringen
har sjunkit i flera år bland annat på grund av
högre trafikkostnader, vilket har ökat kommunernas
finansieringsansvar för trafiken och upprätthållande
av kollektivtrafikens servicenivå. Vid hörandet
av sakkunniga har framförts att den nuvarande anslagnivån
inte räcker till för att hålla kollektivtrafiken
på dagens nivå och inte heller till alla delar för
att målen för kollektivtrafiken ska kunna uppnås.
I de fyra största stadsregionerna är målet
enligt motiveringen kollektivtrafik som kan konkurrera med privatbilismen
särskilt i fråga om resor till och från
arbetet. Målet är att förbättra kollektivtrafikens
servicenivå och att öka andelen färdsätt
och antalet resor. I de medelstora stadsregionerna eftersträvas
ett attraktivt utbud av kollektivtrafik. I små stadsregioner
och i glesbygder som är belägna nära
stadsregioner eftersträvas basservicenivå för
kollektivtrafiken. Med trafik på basservicenivå avses
en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets
nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån
anges på trafiksystemnivå och det är
tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.
Utskottet anser att de ovan nämnda generella målen
för kollektivtrafik är bra och kan understödjas.
Det kan krävas stora ansträngningar för
att nå målen med de föreslagna anslagen.
Utskottet understryker särskilt att kollektivtrafiken
mellan kommuner och centralorter i landskapen måste genomföras
och fungera. Finlands befolkningstäthet är för
tillfället bland de lägsta i de europeiska länderna
och Finlands areal är däremot bland de största
av de europeiska länderna, vilket innebär stora
utmaningar att ordna trafiken särskilt på lands-
och glesbygden. Om adekvata kollektivtrafiktjänster inte uppstår
på marknadsmässiga villkor, måste den nivå som
satts som mål garanteras genom köp av tjänster
och tillräckliga resurser för detta. Enligt utredningen
till utskottet sätter de knappa anslagen för köp
av kollektivtrafik särskilt närings-, trafik-
och miljöcentralernas möjligheter att planera
och upphandla trafik för att komplettera trafiken på marknadsmässiga
villkor på prov på ett sätt som motsvarar
de lokala förhållandena. Utskottet understryker
att för att uppnå kollektivtrafikmålen
och föra vidare reformen av sätten att ordna kollektivtrafik
enligt tjänsteavtalsförordningen krävs
det speciellt i fråga om trafiken i glesbygden samarbete,
nya förfaranden, kompetensutveckling och utveckling av
samordningen av olika kollektivtrafikformer men också en tillräcklig
offentlig finansiering.
Järnvägs- och flygtrafiken är en
väsentlig del av det interna transportsystemet och flygtrafiken
spelar en viktig roll med tanke på kontakterna med utlandet
i persontrafiken. Järnvägstrafiken har en viktig
betydelse särskilt när det gäller långa
och tunga godstransporter. Enligt propositionen ska flygtrafik kunna
köpas in till orter dit det är längre än
tre timmar med tåg från Helsingfors. Utskottet
understryker vikten av den strategi för flygtrafiken som
beredes och framhåller att mindre flygplatser kan ha stor
regional betydelse. För lokala företag och turistnäringen
kan såväl inhemska som internationella flygförbindelser
vara av avgörande betydelse.
Utskottet hänvisar till att köpkraften i fråga om
finansieringen av kollektivtrafik enligt den trafikpolitiska redogörelsen
ska säkras i skiftet mellan två regeringar genom
en nivåhöjning motsvarande kostnadsökningen.
För att råda bot på eftersläpningen
av kollektivtrafikens finansiering under senare år skulle
en väsentlig justering av finansieringen krävas.
Utskottet anser att köpkraften i fråga om finansieringen
av kollektivtrafik ska framöver tryggas om möjligt
också genom årliga indexjusteringar. Dessutom är
det möjligt att genom det nämnda återbäringssystemet
för dieselskatt utveckla en lönsam trafik och den
vägen också kollektivtrafikens servicenivå.
I fråga om taxitrafiken föreslås
i propositionen att det är bara specialutrustade taxibilar
som ska åtnjuta nedsatt bilskatt i fortsättningen.
Skattelättnaderna har haft en stor betydelse för
taxiåkare och taxiaffärsverksamheten. Tillsammans med
de föreslagna höjningarna av fordonskatt och drivmedelsskatt är
den förslagna ändringen betydande för
taxitrafikens lönsamhet. Enligt en förfrågan
som branschens intresseorganisation gjorde bland taxiåkarna
svarade en tredjedel av de tillfrågade att de kommer efter
den här ändringen skaffa en begagnad bil utomlands
och en fjärdedel svarade att de byter bil mera sällan. Var
tionde meddelade att de slutar att trafikera och endast en tiondedel
meddelade att ingen ändring skulle ske i deras verksamhet.
Det har framförts bedömningar om att när
taxibilar delvis kommer att skaffas i andra länder kan
detta också ha negativa effekter på den inhemska
bilhandelns lönsamhet. Av ovan nämnda orsaker kan
nyttan till staten av förslaget bli mindre än vad
som har uppskattats. Nästa års skatteinflöde kan
bli lägre än bedömt också av
den orsaken att en stor del av taxiåkare sannolikt skulle
byta sin fordonsmateriel på grund av ändringen
redan under 2014. Det är inte önskvärt
att det uppstår en situation där skatteinflödet
på grund av den föreslagna ändringen
de facto inte realiseras men ändringen försvagar
trots det lönsamheten, styr eventuellt materielanskaffningen
och bl.a. bromsar samtidigt upp förnyelsetakten för
taximaterielen.
Utbyggnaden av bredband
Utskottet menar att ökningen av anslaget för bredbandsstöd
på 5,5 miljoner euro är mycket bra och att samhället
också i fortsättningen måste bidra till
investeringarna i bredbandsnät i glesbygdsområdena
och fullföljandet av projekt, bl.a. för att trygga
medborgarnas likabehandling och servicenivån också i
de glesbygdsområden där nätet inte byggs
ut på rent kommersiella grunder. Det är också viktigt
att försöka slutföra bredbandsprojektet
utifrån de fastställda målen. Utskottet
fäster också uppmärksamhet vid behovet
att i fortsättningen också lägga fokus
på att det redan utbyggda nätet i dag på många
håll underutnyttjas.
Vissa andra synpunkter
För att främja MBT-intentionsavtal som omfattar
markanvändning, boende och trafik finansierar staten små kostnadseffektiva åtgärder.
MBT-avtalen är också i fortsättningen
viktiga med tanke på en långsiktig och effektiv
trafikplanering och byggande. Genom att trygga interoperabilitet
och förnuftig förläggning av verksamheter kan
man också främja trafikflytet och kostnadseffektiviteten.
För verksamheten vid Kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter
reserveras 1,5 miljoner euro i Kommunikationsverkets omkostnader för
2015. Utskottet anser att detta är ytterst bra, och konstaterar
att i resurstilldelningen för och finansieringen av Kommunikationsverkets
cybersäkerhetsfunktioner ska också ändringar
i uppgifternas volym och kvalitet beaktas till följd av
eventuella ändringar i omvärlden.