Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och lämplig. Moderniseringen av bestämmelserna om verksamhetens syfte och mål och om uppgifterna för de olika typerna av läroanstalter förtydligar arbetsfördelningen och stärker anstalternas särdrag i det finländska utbildningssystemet. Utskottet förordar lagförslaget med följande anmärkningar.

Det fria bildningsarbetet har långa och ärorika traditioner i Finland. Utskottet anser det viktigt att stödja det fria bildningsarbetet eftersom det främjar inlärning på eget initiativ och ger medborgarna en möjlighet till mångsidig utveckling. Utbildningsanstalterna inom det fria bildningsarbetet tryggar också möjligheterna till livslångt lärande och jämlikhet i utbildningshänseende. Utmärkande för det fria bildningsarbetet är dessutom att medborgarna kan studera utifrån sina egna värderingar. Detta framgår i synnerhet av 2 § 7 mom. enligt vilket utbildningsanstalterna i sin utbildningsuppgift kan betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Särskilt studiecentraler och en stor del av folkhögskolorna organiserar sig ofta med utgångspunkt i en gemensam värdegrund. Därigenom är de flesta samhällsrörelser och religiösa folkrörelser representerade inom det fria bildningsarbetet. Det bildningsbehov som sammanhänger med tillstånd att driva läroanstalt enligt 4 § bidrar till att lyfta fram syftet med läroanstalterna.

I propositionsmotiven konstateras det att syftemålsparagrafen i den nu föreslagna formen har fått ett brett stöd bland remissinstanserna. Utskottet understryker ändå med hänvisning till 1 § betydelsen av fria studier efter eget val. Här framträder de mål som ställs på det fria bildningsarbetet: att främja individers mångsidiga utveckling och förmåga att samarbete. Dessutom understryks de samhälleliga målen, dvs. demokrati, jämlikhet och sammanhållning.

Utskottet stöder också de föreslagna ändringar som gäller idrottsutbildningscenter. Den nya uppgiftsbeskrivningen för dem beaktar den speciella betydelse som motion och idrott har under hela livet och i synnerhet som populär fritidssysselsättning bland ungdomar. En motionsinriktad attityd ska anammas redan i barndomen. Lagändringen stärker det fria bildningsarbetets ställning som en del av det finländska utbildningssystemet.

Enligt propositionen beviljas läroanstalter inom det fria bildningsarbetet också i fortsättningen prestationsgrundade statsandelar och av prövning beroende statsunderstöd. Den grupp som berett ett handlingsprogram för det fria bildningsarbetet har föreslagit att finansieringsmodellen ska reformeras stegvis från början av 2010 så att det stöd för verksamheten som baserar sig på en kalkylerad basfinansiering kompletteras med andra understöd. Systemet med olika understödsformer borde slopas och ersättas med ett system för finansiering genom kvalitets- och utvecklingsbidrag (LAKE), som skulle komplettera den nuvarande statsandelsfinansieringen. De av prövning beroende understöden skulle användas till stöd för allmänna kvalitets- och utvecklingsmål för det fria bildningsarbetet och för särskilda mål för läroanstaltsgrupper. I samband med expertutfrågningen i utskottet framfördes det reservationer beträffande det ändamålsenliga i denna finansieringsmodell.

Medborgarinstituten ordnar en hel del undervisning inom ramen för den grundläggande konstutbildningens allmänna lärokurs. Finansieringsarbetsgruppen för det fria bildningsarbetet utreder som bäst bl.a. den grundläggande konstutbildningens ställning i medborgarinstitutens verksamhet och finansiering. Arbetsgruppens mandattid går ut den 15 mars 2010 och avsikten är att gruppens förslag ska tas in i 2011 års budgetförslag och hösten 2010 i en budgetlag med regeringens förslag till ändring av lagen om fritt bildningsarbete. Utskottet anser att arbetsgruppen borde reda ut utsikterna att ge grundläggande utbildning i konst i medborgarinstituten så att det för att säkerställa tillgången till utbildning blir möjligt att enligt kommunens prövning, ge utbildning i den allmänna lärokursen i medborgarinstituten medan fördjupade kurser fortsättningsvis endast skulle ordnas i läroanstalter som har specialiserat sig på konstområdet i fråga.

Den grundläggande utbildningen i konst vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet får i allmänhet sin finansiering genom finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet. Utskottet påpekar att enhetspriset för medborgarinstituten är 77,14 euro år 2010 medan enhetspriset för grundläggande konstutbildning är 69 euro, vilket kan tänkas bidra till vilka val man gör i kommunerna när grundläggande konstutbildning ordnas.

Utskottet föreslår ett uttalande om saken (Utskottets förslag till uttalande).