Allmänt
En del av ändringsförslagen i propositionen är mycket tekniska och beror till exempel på ändringar som tidigare gjorts i annan lagstiftning. Det handlar bland annat om att 23 och 120 § i lagförslag 1 föreslås hänvisa till lagen om transportservice (320/2017), att hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) i 107 § föreslås bli struken eftersom den är onödig och att hänvisningarna till den upphävda förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreslås bli ändrade till hänvisningar till den gällande lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Utskottet stöder förslagen.
Det är viktigt att avläggandet av grundläggande yrkeskompetens enbart genom ett prov för grundläggande yrkeskompetens (s.k. provmodell) enligt 32 § i lagen om transportservice beaktas i 120 § om arbetslivskommissionernas uppgifter i lagförslag 1. Införandet av en provmodell ökar möjligheterna att bestyrka yrkeskompetens och underlättar tillgången på arbetskraft inom transportbranschen. Detta svarar mot kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen.
Utskottet välkomnar förslaget att utvidga skyldigheten att ge arbetsintyg enligt arbetsavtalslagen (55/2001) så att den också gäller läroavtalsutbildning. Ett arbetsintyg som dokumentation över arbetslivserfarenhet, kompetens och arbetslivskompetens kan underlätta sysselsättning. Detta gäller i synnerhet de unga för vilka arbetet inom ramen för läroavtalsutbildningen kan vara den första egentliga arbetsperioden eller en längre arbetsperiod än tidigare.
Regeringen föreslår att automatiska responssystem ska kunna användas vid insamling av studerande- och arbetslivsrespons. Införandet av arbetslivsrespons ska senareläggas med ett år till 2023, då man direkt kan övergå till ett automatiskt responssystem när det gäller insamling av arbetslivsrespons. Utskottet betonar betydelsen av både studeranderespons och arbetslivsrespons i utvecklingen av yrkesutbildningen och ställer sig bakom förslaget även till denna del.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Ändring av finansieringsandelar
Det innehållsmässigt mest betydelsefulla förslaget gäller lagförslag 3 i propositionen. Det föreslås där att procentandelarna för de olika finansieringsandelarna i yrkesutbildning ska ändras så att de ligger kvar på samma nivå som under finansåret 2020. Enligt förslaget ska basfinansieringens andel vara 70 procent, den prestationsbaserade finansieringens andel 20 procent och genomslagsfinansieringens andel 10 procent. Därtill föreslås det att bestämmelserna ska preciseras så att de tidsbegränsade tillägg som bestäms i budgeten och som delas ut som höjning av basfinansieringen efter prövning inte i fortsättningen ska minska basfinansieringens prestationsspecifika finansiering, alltså det så kallade priset på studerandeår. Utan de föreslagna ändringarna skulle basfinansieringens andel vara 60 procent, den prestationsbaserade finansieringens andel 30 procent och genomslagsfinansieringens andel 10 procent 2021. År 2022 skulle basfinansieringens andel ha sjunkit till 50 procent.
I sina yttranden har de sakkunniga i huvudsak ställt sig positiva till propositionen, men ändringen av finansieringsandelarna har till viss del också ansetts vara problematisk. Kulturutskottet ställer sig bakom propositionen eftersom en tillräckligt stor basfinansiering tillförsäkrar utbildningsanordnarna en hållbar och tillräckligt förutsägbar finansieringsbas för långsiktig planering av verksamheten och till exempel för eventuella lösningar beträffande fast anställning av personal.
Utskottet är medvetet om att vissa utbildningsanordnare har inriktat och utvecklat sin verksamhet i väntan på att prestationsfinansieringen ökar 2021 och vidare 2022 i enlighet med gällande lag. I och med propositionen går utvecklingen i en ny riktning när det gäller att bestämma den finansiering som ska genomföras stegvis, och följden kan bli att en del utbildningsanordnares finansieringsandel för 2021 minskar i förhållande till förväntningarna och de utvecklingsåtgärder som genomförts.
Utskottet betonar vikten av en stabil finansiering av yrkesutbildning för långsiktig verksamhet och förstår därför även den kritik som framförts, men pekar samtidigt på betydelsen av förutsägbar basfinansiering för utbildningsanordnarna. Utskottet är övertygat om, och anser det nödvändigt, att prestations- och genomslagsfinansieringens andel på 30 procent kommer att bli ett tillräckligt incitament för en effektiv och verkningsfull verksamhet.
Utveckling av finansieringssystemet
Enligt ett sakkunnigyttrande är systemet för finansiering av yrkesutbildning det mest komplexa inom utbildningssektorn och försvåras av ett stort antal olika ansökningsprocesser som gör det besvärligt att bedriva verksamhet långsiktigt och planmässigt. I användningen av finansieringssystemet har det bland annat blivit ett allt vanligare problem att basfinansieringen höjs efter prövning för att finansiera vissa regelbundna utgifter.
Utskottet förespråkar en ytterligare förenkling av finansieringsmodellen för yrkesutbildning och en minskning av processerna för ansökan om finansiering. Utskottet anser att det är oroväckande att finansieringsmodellen betraktas som alltför arbetsdryg och oklar och att den bidrar till att försvåra planeringen av verksamheten.