Allmän motivering

Regeringen föreslår ändring och förtydligande av vissa bestämmelser om ordnande av utbildningen och bestämmande av statsandelen inom det fria bildningsarbetet. Klara principer för finansieringen bidrar till högre kvalitet och bättre genomslag för det fria bildningsarbetet. Efter reformen ska läroanstalternas huvudmän bättre kunna förutsäga finansieringsnivån och läroanstalterna ska kunna fokusera på att utveckla verksamhetens kvalitet i stället för att öka antalet prestationer. Också de reformer som föreslås i graderingarna för statsandelsfinansieringen ska bidra till ökad likabehandling av läroanstalterna både i fråga om medborgarinstitut och folkhögskolor.

Utskottet konstaterar att det är positivt med avseende på verkställandet av regeringens strukturpolitiska mål att sammanslagningar av läroanstalternas huvudmän eller ändringar i huvudmännens verksamhet fortfarande ska kunna beaktas på ett flexibelt sätt vid beviljande av statsandel. De föreslagna ändringarna har enligt propositionen inte heller direkta konsekvenser för statsfinanserna då ändringarna i statsandelar kompenseras efter att lagen trätt i kraft genom ändringar i antalet prestationer.

I 11 b § i lagförslaget ingår ett avdrag i priset per enhet som ska göra effekten på läroanstalternas priser per enhet av indexfrysningen för åren 2013 och 2014 bestående. Kulturutskottet anser det vara en beklaglig åtgärd, men nödvändig med avseende på statsfinanserna. Utskottet vill betona att paragrafens 2 mom. innehåller en uttrycklig garanti för att det genomsnittliga priset per enhet ska vara minst på nivån för det genomsnittliga priset per enhet finansåret 2015.

Det föreslås att bestämmelserna om ordnande av utbildning ändras så att de på ett bättre sätt beaktar de undervisningsmetoder som används nu. Utskottet ställa sig bakom att bestämmelserna om ordnande av utbildning uppdateras och att bestämmelserna om distansutbildning ses över.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det betonats att förslaget har beretts i gott samarbete mellan struktur- och finansieringsarbetsgruppen för det fria bildningsarbetet och dess läroanstaltssektioner. Utskottet anser att det är anmärkningsvärt, och betydelsefullt med tanke på lagförslagets framtida verkställighet och tillämpning. Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Behovet av fritt bildningsarbete

Kulturutskottet vill betona det fria bildningsarbetets betydande roll inom vuxenutbildningen i Finland. Aktörerna inom bildningsarbetet anordnar utbildning i syfte att på bred front främja ett lärande och aktivt levnadssätt, stödja en integrering i kulturen samt stärka individernas och sammanslutningarnas vitalitet och välmående. Ett heltäckande nätverk av läroanstalter som anpassas till olika behov borgar för att medborgarna oavsett hemort kan få tjänster som motsvarar olika befolkningsgruppers behov av bildning och kunskap. Propositionen bidrar enligt utskottets bedömning till att trygga framtiden för fritt bildningsarbete.

Utmaningar men också möjligheter för fritt bildningsarbete utgörs särskilt av de snabba omställningarna på arbetsmarknaden med vad det innebär av nya utbildningsbehov, den ökade betydelsen av sommarstudier och den växande pensionärs- och seniorbefolkningen som är vid bättre hälsa än förr och kan genomföra principen om livslångt lärande i praktiken. Utskottet vill betona att tjänsterna inom fritt bildningsarbete har betydande konsekvenser när det gäller att främja hälsan och att förebygga sjukdomar och utslagning, vilket minskar användningen av andra tunga och dyra tjänster.

Invandrarutbildning

Utskottet vill understryka att invandrarutbildning är en växande och ytterst betydelsefull del av folkhögskolornas samhälleliga bildningsuppdrag. Vid utfrågningen av sakkunniga har uppmärksamhet fästs vid en olägenhet som gäller ordnandet av integrationsutbildning för invandrare jämte finansiering. År 2012 utgjordes ca 12,5 procent av folkhögskolornas studerandeveckor för fritt bildningsarbete av invandrarutbildning och merparten (uppskattningsvis      85—90 procent) bestod av frivillig integrationsutbildning. Därför kan de studerande inte avkrävas studieavgifter. Studieavgifternas andel kan i någon utsträckning ersättas genom ett system med studiecheckar, men bidrag för studiecheckar är inte och bör inte vara finansiering som ersätter statsandelssystemet.

Utskottet ser det som viktigt att integrationsutbildning för invandrare framöver i tillståndet att driva en folkhögskola definieras som en särskild utbildningsuppgift som finansieras genom separat finansiering så att studieavgifter inte behöver tas ut. En integrationsutbildning som ger resultat är för många invandrare en nödvändig utgångspunkt för en lyckad anpassning till det finländska samhället. Fördelarna av utbildningen, till exempel ökade arbetslivsfärdigheter och förebyggande av utslagning, överstiger klart kostnaderna för utbildningen.