Allmän motivering

Sammantaget anser utskottet att propositionerna behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

För närvarande är de handledande och förberedande utbildningarna sådana som ska ordnas i samband med yrkesutbildningen och i övergångsskedet, inte sådan utbildning som syftar till examen. De syftar till att ge beredskap för fortsatta studier inom den grundläggande yrkesutbildningen, förbättra studiefärdigheterna och öka kännedomen om arbetslivet och utbildningen.

Utskottet anser det vara nödvändigt att göra den förberedande och handledande utbildningen mera lättöverskådlig. Erfarenheterna av att ordna utbildning och av utbildningsförsök har utnyttjats och de olika målsättningarna inom utbildningen har förts fram. Det är därför ändamålsenligt att de olika slagen av förberedande och handledande utbildning i deras nuvarande form slås samman och förenhetligas. Att slå samman de olika utbildningsslagen kan inverka gynnsamt på styrningen av utbildningen och öka möjligheterna till individuella studievägar och flexibla övergångar. I och med att de studerande har olika bakgrund och att deras livssituation förändras ändras också deras behov av och förväntningar på utbildningen snabbare än tidigare. Utbildningssystemet måste ha kapacitet att reagera preventivt på dessa omständigheter och vara flexibelt uppbyggt. Behoven kan vara individuella, men de olika gruppernas behov kan avvika från varandra. Som exempel kan nämnas att behovet av utbildning och stöd hos de som är utestängda från utbildning, invandrare och handikappade skiljer sig från varandra. Att stärka de viktigaste färdigheterna, funktionsförmågan och självkännedomen hos de som avbryter sin skolgång är en helt annan uppgift än att förbättra språkkunskaperna hos invandrare.

De förberedande och handledande utbildningar som ges i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och fortsatta studier kan alltså anses höra till ett viktigt skede för de ungdomar som har slutfört den grundläggande utbildningen, eftersom ungdomarna ska klargöra sina yrkesval och skaffa sig färdigheter för fortsatta studier och arbetslivskännedom. Syftet med den handledande utbildningen är att med tanke på de fortsatta studierna stärka de färdigheter som inte har uppnåtts under den grundläggande utbildningen.

Målet för kunnandet i den handledande utbildningen är bland andra att stärka lärandet och kan innefatta färdigheter i informationssökning, språkkunskaper för fortsatta studier och viktiga färdigheter för livslångt lärande. Utbildningens syfte är också att stärka den studerandes funktionsförmåga, såsom självkännedomen och färdigheterna i det sociala livet och i vardagen. Stärkandet av funktionsförmågan ska även kunna utvidgas till undervisning som ges i rehabiliteringssyfte. Det är enligt utskottet viktigt att den handledande utbildningen omfattar också kunskaper om olika yrken och arbetslivet, såsom arbetsplatsbesök och introduktion till olika utbildningsformer, exempelvis läroavtalsutbildning och annan inlärning som sker på arbetsplatsen.

Utskottet vill i detta sammanhang också lyfta fram att satsningar på studiehandledning och elevvård redan under den grundläggande utbildningen är väsentliga för att studierna ska kunna fortsätta direkt inom en examensinriktad utbildning på andra stadiet.

Det är enligt utskottet också nödvändigt att se till att studietidens omfattning är anpassad till det övriga utbildningssystemet så att det inte blir några avbrott i studierna av den orsaken. En studerande ska redan under den handledande utbildningen kunna flytta över till en utbildning som syftar till examen, om det finns en lämplig studieplats vid antingen en läroanstalt eller inom läroavtalsutbildningen. Det är viktigt att se till att det också i praktiken ska vara möjligt att på ett smidigt sätt flytta över från en läroanstaltsutbildning till en läroavtalsutbildning eller en förhandsperiod. Då måste övergången kunna ske på ett sätt som också med avseende på finansieringen av utbildningen är rättvist.

Enligt regeringsprogrammet ska också ungdomars, invandrares och handikappades möjligheter att delta i läroavtalsutbildning förbättras. Det är bra att propositionen lyfter fram utvecklingen av läroavtalsutbildningen, även om ministeriet inledde åtgärdsprogrammet för att reformera ungdomars inlärning i arbete samt läroavtalsutbildning först vid ingången av 2014.

Vid övergången till läroavtalsutbildning och förhandsperioder är det enligt utskottet viktigt att man som centralt mål för den handledande utbildningen ställer att de studerande också får bättre färdigheter för arbetslivet. Syftet med förhandsperioden är att sänka arbetsgivarens och den studerandes tröskel att ingå ett läroavtal och på så sätt öka antalet ungdomar som deltar i läroavtalsutbildning.

Utskottet omfattar undervisnings- och kulturministeriets syn att antalet studerande inom den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning inte ska kvoteras i tillstånden för att ordna utbildning, utan utbildningsanordnarna ska inom ramen för det totala antalet studerande som tillståndet omfattar kunna bestämma hur många studerande som tas in till den handledande utbildningen enligt behov och efterfrågan. Det här möjliggör också smidiga övergångar mellan handledande utbildningar och examensinriktade utbildningar. Enskilda folkhögskolor och andra aktörer som tidigare har ordnat den aktuella utbildningsformen ska också i fortsättningen ingå i aktörsnätverket och ha möjlighet att ordna sådana delar av en handledande utbildning som de nu har tillstånd för.

Integrationsutbildningen skapar goda möjligheter för invandrare att anpassa sig till den finländska kulturen, men med tanke på en övergång till fortsatta studier ger den emellertid enbart grundläggande färdigheter. Den allt större andelen invandrare behöver mer och mer skräddarsydda studier som förbättrar studiefärdigheterna för att de ska kunna avlägga en examen eller delexamen. Som exempel kan nämnas att just den kompetens som krävs i examensgrunderna för fristående examina ofta är så specialiserad att den språkliga kompetens som integrationsutbildningen ger inte räcker till för att avlägga examen eller en del av den. När reformen genomförs måste man säkerställa att de praktiska förutsättningarna för vuxna invandrare att bli antagna till en utbildning på andra stadiet och senare till en högskoleutbildning inte försämras på grund av exempelvis språkkrav eller ett förändrat utbildningsutbud. I synnerhet dessa aspekter måste bedömas vid utvärderingen av genomförandet av reformen.

Ett viktigt syfte är också att främja jämlikheten och tillgängligheten. Utskottet poängterar att man med denna utbildningsform också strävar efter att förbättra färdigheterna hos de personer som är mest utsatta, så att de kan söka sig till fortsatt utbildning och avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Den undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte som ordnas för gravt handikappade studerande (träning II) ska som utbildningshelhet separeras från den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning, och benämningen på den är utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Utbildningen är avsedd för de personer som på grund av sjukdom eller skada inte har möjlighet till en utbildning som syftar till examen.

Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har vissa förslag framlagts om undantagsbestämmelser i fråga om vilka som ska ha rätt till utbildningen, bland annat när det gäller handikappade. Den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning möjliggör individuella studievägar och lämpar sig därför för olika slags specialgrupper (till exempel invandrare och handikappade). För de handikappades vidkommande kan den handledande utbildningen innefatta till exempel hur en handikappad ska kunna tillägna sig vissa nya färdigheter som den nedsatta funktionsförmågan kräver. Utskottet konstaterar trots det att det inte är motiverat att utnyttja den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning enbart för att en handikappad ska kunna tillägna sig nya färdigheter, om personen i fråga inte har för avsikt att omskola sig med hjälp av en yrkesutbildning.

Den kompletterande propositionen

Regeringen konstaterar i sin proposition att det bland annat i remissutlåtandena har gjorts den bedömningen att i synnerhet invandrares möjligheter att förbättra sitt kunnande och avlägga en yrkesinriktad examen kommer att försämras jämfört med nuläget. Utöver vad som i första hand föreslås i regeringens egentliga proposition finns det ett behov av att förbättra studiefärdigheterna när det gäller vuxna och de som redan avlagt en examen och dessutom i fråga om särskilt invandrare. Det här har tydligt kommit fram också vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet. Det är därför utmärkt att regeringen rättar till denna olägenhet genom att i sin kompletterande proposition (RP 357/2014 rd) föreslå en bestämmelse där det föreskrivs om studier som förbättrar studiefärdigheterna och riktar sig till den vuxna befolkningen. Syftet med propositionen är att för den vuxna befolkningen, och särskilt den vuxna invandrarbefolkningen, skapa en lämplig utbildningshelhet för att förbättra dessa gruppers studiefärdigheter. Verksamheten ska finansieras som en del av den yrkesinriktade grund- eller tilläggsutbildning i läroanstaltsform eller i form av läroavtalsutbildning som förbereder för fristående examen.

Uppföljning av reformen

Kulturutskottet förutsätter att regeringen målmedvetet följer upp verkningarna av reformen inom den handledande yrkesutbildningen med avseende på samtliga persongrupper som tar del i utbildningen. Utskottet förutsätter att regeringen våren 2017 lämnar en utredning om genomförandet av reformen och dess verkningar. Utskottet föreslår ett uttalande i frågan. (Utskottets förslag till uttalande).