Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Propositionen avser att tydliggöra och precisera arbetsfördelningen mellan universiteten och Institutet för de inhemska språken (nedan institutet) så att forskningen som regel övertas av universiteten medan språkvården stannar kvar hos institutet. Institutets kärnverksamhet stärks i fråga om finsk och svensk språkvård, ordboksarbete och anknytande forskning. Institutet kommer fortsatt att ha en separat enhet för verksamheten på svenska.

Det finns ett nära samband mellan språkvården och att tillgodose medborgarnas språkliga rättigheter. Institutet har därför en betydelsefull ställning som expertmyndighet för språk och språkvård. Utskottet poängterar att lagreformen inte avser rubba det faktum att ansvaret för forskningen i de inhemska språken fortfarande vilar på universiteten.

Universiteten får överta den forskning som har mest drag av grundforskning. Det betyder att de grundforskningsinriktade uppgifterna i finska språket överförs till Helsingfors universitet och forskningen i finsk-ugriska språk till Helsingfors universitet och Åbo universitet. I samma veva överförs genom beslut fattat i statsrådets allmänna sammanträde den finsk-ugriska bibliotekssamling som Forskningscentralen för de inhemska språken förvaltat till Helsingfors universitets biblioteks campusbibliotek i Centrum och övergår i Helsingfors universitets ägo.

Institutets främsta uppgifter, bl.a. det offentliga språkbruket, nuspråkets utveckling, språklig variation, språklig växelverkan och grammatik, har en ytterst viktig funktion med tanke på undervisningen i de inhemska språken och genererar lättillämpbar kunskap för modersmålsundervisningen. Forskningen stöder språkvårdsarbetet och ökar allmänhetens språkmedvetenhet. Institutet betjänar alla medborgare och i synnerhet professionella språkbrukare.

Finskan är ett litet språk i världen och följaktligen är det finländarnas egen sak att språket utvecklas, utforskas och vårdas. Oavsett organisatorisk uppläggning är det av största vikt att det bedrivs forskning, språkvård och utveckling kring det finska och svenska språket i betryggande omfattning och att adekvata resurser avsätts för ändamålet. Språket är en så väsentlig grundbult i den nationella identiteten och kulturen att staten med alla tillgängliga medel måste värna dess livskraft. (Utskottets förslag till uttalande 1).

Propositionen uppges inte få några direkta statsfinansiella konsekvenser, eftersom den verksamhet som överförs till universiteten också framöver kommer att finansieras med offentliga medel. Lönekostnaderna exklusive bikostnader för de elva tjänster som föreslås bli överförda uppgår enligt propositionsmotiven i dagsläget till ca 392 500 euro.

Minoritetsspråk

Forskningscentralen för de inhemska språken har haft en viktig roll inte bara för modersmålsundervisningen utan också när det gällt samiska och romani samt finskt och svenskt teckenspråk. Men de knappa språkvårds- och forskningsresurserna för samiska, romani och teckenspråk finns i dag splittrade på en rad olika organisationer. En koncentration av de begränsade resurserna bidrar till att stärka forskningen i minoritetsspråk.

Samiska.

De befattningar som forskare i samiska som överförs till Giellagas-institutet vid Uleåborgs universitet stärker institutets funktion på riksplanet, inte minst då det gäller forskning. Språkvården sitter naturligt i Giellagas-institutets uppgift att ge samhällsservice. Uleåborgs universitet erbjuder nykomlingarna en fondorganisation till stöd för språkvården, högkvalitativa bibliotekstjänster och allsidiga möjligheter att utveckla den egna kompetensen. Det har tillsatts en arbetsgrupp och en styrgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet med uppgift att upprätta ett program för vitalisering av samiska. Deras mandat löper ut den 31 december i år. I programmet kommer också att ingå förslag som rör forskning i samiska språk och samisk språkvård.

Teckenspråk.

Undervisnings- och kulturministeriet har gett Teckenspråkcentret vid Jyväskylä universitet ett särskilt uppdrag. Centrets primära uppgift ska vara att genomföra och utveckla samt tillsammans med andra aktörer inom området samordna den högsta forskningen och utbildningen i teckenspråk. Jyväskylä universitet ansvarar för utbildningen av klasslärare på teckenspråk, och Teckenspråkscentret samordnar forskningen och utbildningen i finskt teckenspråk.

Regeringen föreslår att en forskare i arbetsavtalsförhållande ska överföras till Finlands Dövas Förbund i det här sammanhanget. Personen i fråga ska framför allt vara chefredaktör för en ordbok i teckenspråk men också sköta andra teckenspråksuppdrag. Arbetsplatsen är redan nu förlagd till förbundet. Finlands Dövas Förbund och undervisnings- och kulturministeriet har ingått en avsiktsförklaring om överföring av uppgift och person samt finansiering. Observeras bör även att förbundet redan nu bedriver ett samlat teckenspråkigt ordboksprojekt som får bidrag också från Penningautomatföreningen. När uppdraget anförtros Finlands Dövas Förbund med finansiering från ministeriet handlar det om status quo, och de resurser som avsatts för arbetet med ordboken förblir koncentrerade.

I och med att uppdraget och den statliga finansieringen flyttas över till förbundet kommer forskningsresurserna för teckenspråk att vara bättre samlade, vilket gynnar forskningen. Utskottet anser arrangemanget vara bra, men föreslår ett uttalande där det förutsätts att man ger akt på om lösningen är ändamålsenlig med tanke på en samlad utveckling av teckenspråket. I förekommande fall bör man överväga att flytta över verksamheten till Jyväskylä universitet. (Utskottets förslag till uttalande 2).

Romani.

Forskningen och språkvården rörande det hotade romska språket i Finland bjuder på stora utmaningar. Språket ingår i Unescos förteckning över hotade språk och behöver stöttas för att överleva. Tanken är att reformen ska stärka det romska språkets ställning och öppna för möjligheten att inte bara forska utan också undervisa på romani på universitetsnivå. Därför flyttas de funktioner som har med romani att göra till Helsingfors universitet, där det redan bedrivs forskning och undervisning i romani. Ett av de största hindren för att utveckla och utvidga undervisningen i romani har varit bristen på kompetenta lärare i romani. Det är viktigt att forskningen i romani stärks vid Helsingfors universitet, menar utskottet. De ändringar som nu görs bidrar till att undervisningen i romani på universitetsnivå kan utvecklas och kompetenta lärare i romani utexamineras, vilket är A och O för att språket ska överleva och undervisningen förbättras.

Språknämnderna.

Utskottet ser det förnuftiga i att även språknämnderna för minoritetsspråken fortsätter sitt arbete i anslutning till institutet, eftersom institutet har till uppgift att samordna språkvården av samiska, teckenspråk och romani. Denna sin uppgift som rikstäckande expertmyndighet kan institutet fullgöra genom språknämnderna och delegationen.

Utskottet påpekar att språknämndernas arbete är viktigt också med tanke på den språkkunskap som krävs i slutprovet från gymnasiet, dvs. studentexamen. Det här gäller inte minst finskan, svenskan och samiskan, som behöver utvecklas och styras på grund av sitt starka genomslag i skolundervisningen.

Övrigt.

Utskottet har uppmärksammats på att lagen bland institutets uppgifter inte nämner att upprätthålla och utveckla språksamlingar och språkarkiv. Utskottet hänvisar till propositionsmotiven där det sägs att "skötseln av institutets uppgifter förutsätter att språksamlingarna och -arkiven upprätthålls och utvecklas". Det är i sig inte en uppgift utan en verksamhetspremiss. Dessutom vill utskottet påpeka att bestämmelserna om skötseln av statens egendom kräver att även egendom av detta slag, och därmed också samlingar, ska sparas.