Allmän motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

En systematisk debatt om behovet av påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna började 1997 i Finland utifrån en beredning i rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene. Undervisningsministeriets utbildnings- och vetenskapspolitiska avdelning tillsatte i sin tur i februari 1998 en beredningsgrupp för att lägga upp en plan för pilotfasen när det gällde påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna. Den föreliggande propositionen har beretts utifrån riktlinjerna i statsrådets plan för utveckling av utbildningen och forskningen 1999.

Enligt propositionens motivering kräver de snabba förändringarna i arbetslivet, internationaliseringen, den tekniska utvecklingen i omvärlden samt strukturförändringarna i samhället och ekonomin att den vuxna befolkningens kompetensnivå ständigt måste ses över och att företagen och arbetsgemenskaperna måste ha förmåga att svara på de ökade kraven på allt bredare sakkunskap. Utbildningssystemet måste kunna tillgodose dessa behov på ett effektivt sätt. Utskottet anser att påbyggnadsutbildningen kan vara till nytta framför allt för dem som redan länge varit med i arbetslivet och som har behov av att förbättra sin egen kompetens också genom teoretiska studier. En utbildning som är nära förknippad med arbetslivet och som kan genomföras vid sidan av arbetet typ påbyggnadsutbildning vid yrkeshögskola, ger en möjlighet att snabbt nyttiggöra den nya utbildningen och kräver inte i likhet med heldagsstudier långvarig frånvaro från arbetslivet.

Utskottet omfattar målsättningen för försökslagen. Med hjälp av det tidsbestämda försöket kan information och erfarenheter inhämtas om strukturen och omfattningen på påbyggnadsutbildningen vid yrkeshögskolorna, arbetsmarknadens behov och kontakterna med arbetsmarknaden samt hur påbyggnadsutbildningen placerar sig i systemet med högskoleexamina.

Yrkeshögskolorna har inom olika utbildningsområden odlat fasta och levande samarbetskontakter med företag och andra organisationer på arbetsmarknaden. De har utnyttjat praktiska arbetslivsstudier som ingår i alla examina, lärdomsprov på uppdrag av företag och många former av projektsamarbete, där också utvecklingssamarbete ingått. Ju närmare och djupare samarbetet har blivit, desto oftare har yrkeshögskolorna på senare år ingått breda samarbetsavtal inte minst med så kallade föregångarföretag i branscher där utvecklingen är mycket snabb och andra företag. Inom social- och hälsovården har ett nära samarbete uppstått framför allt med storskaliga arbetsgivare, t.ex. sjukvårdsdistrikt och städernas social- och hälsovårdsväsen.

Yrkeshögskolornas påbyggnadsexamina kan utvecklas till en högkvalitativ yrkesinriktad påbyggnadsexamen, som möjliggör för en vuxenstuderande att enligt principen om livslångt lärande nyttiggöra sin arbetslivserfarenhet och som vanligtvis avläggs vid sidan av förvärvsarbetet och i nära samband med det. Påbyggnadsexamen kan med hänsyn till sin natur, metoderna och inlärningsprocessen vara en ny typ av arbetslivsorienterad vuxenutbildningsexamen och avviker därmed klart till exempel från universitetsstudier för magistersgraden. Den skiljer sig givetvis också klart från vetenskapliga påbyggnadsexamina och utbildningen för licentiater och doktorer vid universiteten. Utskottet menar att dessa mål är så pass viktiga att det är angeläget att genomföra försöket.

Utskottet understryker att de branscher och utbildningsprogram som blir valda för försöket skall utgöra en tillräckligt varierad helhet för att erfarenheterna och resultaten skall kunna bedömas. För det krävs enligt utskottets mening att omkring 300 studerande börjar på denna utbildning per år. Enligt propositionen skall försöket genomföras inom de områden där behovet av fortbildning och kompetensutveckling till följd av den snabba utvecklingen och internationaliseringen i arbetslivet är akutast. Handel och administration, teknik och hälsovård har bedöms vara sådana branscher. Vid valet av utbildningsprogram som leder till påbyggnadsexamen läggs vikt vid yrkeshögskolornas uppgift när det gäller att förbättra kompetensen för anställda hos små och medelstora företag och inom välfärdstjänster och stärka utvecklingsförutsättningarna inom dessa branscher. Utskottet anser att dessa branscher bör tas med i försöket. Utskottet påpekar dock att det inte ingår i regeringens planer att ta med den sociala sektorn i försöket. Utskottet anser att också det sociala området absolut bör tas med i försöket så att hälso- och sjukvården och det sociala området bildar en helhet. För utbildningen inom dessa branscher i övrigt har antagits en modell med gemensam kompetens för social- och hälsovårdsbranschen. Kompetens inom båda branscherna behövs sida vid sida också inom åldringsvården, mentalvården och missbrukararbetet, som nu föreslagits ingå i hälsovårdsutbildningen. Utskottet menar att detta kan ske utan att det behöver inrättas fler nybörjarplatser än 300 som planerat.

I arbetslivet krävs nuförtiden allt större kompetens för arbete i grupper och nätverk över yrkesgränserna. Därför understryker utskottet att studierna för påbyggnadsexamen bör vara nyskapande i den meningen att de traditionella gränserna för olika utbildningsprogram raseras. Yrkeshögskolornas påbyggnadsexamina bör utvecklas i riktning mot tvärsektoriella påbyggnadsexamina inom flera utbildningsområden och utbildningsprogram. Således är det också viktigt att flera yrkeshögskolor genom ett gemensamt projekt kan delta i försöket. Utskottet framhåller vidare att försöket inte bara får inkludera dem som under "första ronden" fick försökstillstånd, utan att tillstånd under processens gång också kan beviljas nya skolor som vill vara med om försöket och att också nya utbildningsområden inom de tre ovan nämnda branscherna kan tas med i försöket på ett senare stadium.

Utbildningens kvalitet har blivit den viktigaste av de faktorer som utskottet beaktat. Inom vårt breda yrkeshögskolenätverk kan de bästa yrkeshögskolorna plockas ut för försöket och andra faktorer enligt 5 § 2 mom. samtidigt beaktas. Kvaliteten bör vara den primära faktorn som avgör vem som får försökstillstånd. För att säkerställa kvaliteten föreslår utskottet vidare att beslut om att bevilja försökstillstånd skall fattas på förslag av rådet för utvärdering av högskolorna.

I 12 § bestäms om uppföljning och utvärdering av försöken. Utskottet anser att det är viktigt med utvärdering under pågående försök. Under försöket bör utvärderingsresultatet nyttiggöras så att alla goda förfaranden som uppstår effektivt kan spridas och utbildningen och arbetslivet därmed utvecklas.

Regeringen föreslår att det skall föreskrivas om påbyggnadsexamens ställning i högskolornas examenssystem genom förordning av statsrådet. Ändå sägs det i första meningen i 2 § 1 mom. att påbyggnadsexamen vid yrkeshögskola utgör en högskoleexamen. Utskottet menar att det inte är nödvändigt att föreskriva noggrannare än så om examens ställning under försöket ens genom författningar på lägre nivå. Påbyggnadsexamens benämning och status i förhållande till andra examina bör enligt utskottets mening övervägas efter grundlig utredning när det är dags att dra slutsatser av försöket.