Allmän motivering

Sammanfattningsvis finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Allmänt.

Vårt högskoleväsende består av två sektorer som kompletterar varandra och där universiteten (fi.yliopisto, en.university) och yrkeshögskolorna (fi.ammattikorkeakoulu, en. polytechnic) har olika uppgifter och profiler. Utskottet understryker vikten av att högskoleväsendet explicit utvecklas från en dualistisk modell där båda sektorerna får utvecklas utifrån sina egna premisser och utbildningsinnehållet och skillnaderna i examina förtydligas ytterligare.

Propositionen inriktas på att ändra de lagrum som kräver justeringar på grund av reformen av universitetslagstiftningen. Därför går propositionen mycket lite in på analyser av nuläget och utreder inte utvecklingsbehoven i någon större omfattning. Det är viktigt att i fortsättningen gå närmare in på den samlade lagstiftningen om yrkeshögskolorna. Då bör fokus sättas på de fundamentala frågorna kring förvaltning och ekonomi. De snävt tilltagna resurserna måste hädanefter kunna användas till att säkerställa och utveckla högkvalitativ utbildning som har relevans för arbetsmarknaden. Kriterierna för grundexamina och högre examina måste klart och tydligt lyfta fram de praktiska aspekterna och vikten av yrkeskompetens. Dessutom är personalens kompetens och rekryteringsprinciperna mycket viktiga.

Vidare bör vi komma ihåg att yrkeshögskolorna är av stor betydelse för den regionala utvecklingen och jämlika utbildningsmöjligheter. Tack vare fungerande kontaktytor med arbetslivet kan yrkeshögskolorna i bästa fall vara utbildnings-, utvecklings- och innovationscentra som backar upp näringslivet och välståndet på det regionala planet. För att verksamheten ska ha bästa möjliga genomslag är det angeläget att regeringen nu föreslår att kvalitetsbedömningen av yrkeshögskolorna ska förbättras och samordnas med universitetssektorn. Kravet på tre års arbetserfarenhet för högre yrkeshögskoleexamen är nödvändigt för att fortbildningen ska kunna ta fasta på arbetslivsinriktade examina.

Jämställda examina.

Bestämmelser om yrkeshögskoleexaminas status ingår i förordningen om högskolornas examenssystem () beträffande bördigheten för offentliga tjänster eller uppgifter. Regeringen föreslår att bestämmelsen lyfts in i 18 § 1 mom. i den föreslagna lagen. Dessutom formuleras den om för att vara mer generell. Om det i lagstiftningen krävs högre högskoleexamen för en tjänst eller ett uppdrag, kommer högre yrkeshögskoleexamen i fortsättningen att gälla som behörighet utifrån den nya bestämmelsen.

Bestämmelsen är tydlig, men utskottet framhåller samtidigt att många offentliga tjänster fortfarande har sektorsspecifika behörighetskrav. Motivtexten kan ge den felaktiga uppfattningen att den som har avlagt högre yrkeshögskoleexamen i fortsättningen automatiskt kommer att vara kvalificerad för alla anställningar där det krävs högre högskoleexamen. Bestämmelsen leder till att både den som har magisterexamen från universitet och den som har högre yrkeshögskoleexamen från yrkeshögskola skulle uppfylla kravet på högre högskoleexamen. I lagstiftningen kan man emellertid lägga till andra krav på utbildning som gör att personer med högre yrkeshögskoleexamen inte uppfyller kvalifikationerna.

För att komma till rätta med matchnings- och balansproblemen på arbetsmarknaden krävs det att antalet utbildningsplatser fortlöpande utvärderas och utbildningsinnehållen förbättras. Det är på arbetsmarknaden som det avgörs vilken typ av arbete personer med olika examina får. Den föreslagna ändringen hindrar inte att arbetsgivarna fortfarande väljer de bästa aspiranterna. För både de studerande och arbetsgivarna är det av största vikt att marknadsföringen av utbildningen ger en så realistisk bild som möjligt av kompetensen och möjligheterna på arbetsmarknaden. Vidare är det angeläget att följa upp hur det går för de studerande på arbetsmarknaden efter studierna. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 1). De sakkunniga framhöll att det inte räcker med att jämställa examina, utan att det också behövs analyser och beskrivningar av vad som ingår i dem.

Enligt 34 § 6 mom. i förslaget till universitetslag kan universitetet kräva att den som antas som studerande till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamina fullgör behövliga kompletterande studier för att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen. Den föreslagna 18 § i yrkeshögskolelagen påverkar inte bestämmelsen i den föreslagna universitetslagen utan universiteten kommer också i fortsättningen att ha rätt att bestämma om kriterierna för antagning av studerande och till exempel också om vad som betraktas som lämplig högskole- och yrkeshögskoleexamen. Utifrån sin utbildning kan sökande delas upp i olika grupper och inom respektive grupper måste man då hålla sig till samordnade urvalsprinciper. Samtidigt bör det noteras att personer med högre yrkeshögskoleexamen genom kompletterande studier kan bli forskarstuderande vid universitet. Fördomar ska inte få vara något hinder i det hänseendet.

Avgiftsbelagda utbildningsprogram.

Yrkeshögskolelagen föreslås få en liknande bestämmelse som i förslaget till universitetslag om att högskolorna för enskilda program ska ha rätt att ta ut avgifter av studerande från länder utanför EU/EES. Försöket med terminsavgifter ska pågå i fem år och gälla utbildningsprogram för högre yrkeshögskoleexamen på främmande språk. Skolorna kan ta med alla program på främmande språk och med internationell inriktning där studerande också rekryteras från länder utanför EU/EES. Högskolorna bör ta fram ett stipendiesystem för de avgiftsbelagda programmen för att ge begåvade och mindrebemedlade utländska studenter möjligheter att studera i Finland.

Under försökets gång kommer det att utredas hur de avgiftsbelagda programmen påverkar den internationella utvecklingen vid högskolorna, hur attraktiva våra högskolor är och vad försöket betyder för studentströmmarna och kvaliteten på utbildningen på främmande språk. Hösten 2009 tillsätts en uppföljningsgrupp som ska ta fram indikatorer och närmare kriterier för utvärderingen av försöket. Yrkeshögskolorna ska själva samla in nödvändig information och ge den till undervisningsministeriet som följer upp och bedömer försöket.

Kriterierna för utvärderingen av försöket med terminsavgifter måste läggas fast så snabbt som möjligt, framhåller utskottet. Utvärderingen måste heltäckande ta hänsyn till olika delfaktorer för att man på grundval av resultaten ska kunna fatta rätt beslut visavi vår utbildningspolitik och internationaliseringen av utbildningen. Uppföljningen måste ta hänsyn till tidsspannet, men också vara noga med att den korta försökstiden inte äventyrar det internationella studentutbytet eller möjligheterna att uppnå de viktigaste målen med reformen. Först efter en utvärdering kan man ta ställning till om det behövs permanent lagstiftning eller inte. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 2).

Behörighetsvillkoren för personalen.

Utskottet understryker att personalen vid yrkeshögskolorna behöver en bred yrkeskompetens. De anställda behöver både pedagogisk specialkompetens och stora kunskaper i sitt undervisningsämne. Enligt 30 § utfärdas det vid behov bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid yrkeshögskolorna genom förordning av statsrådet. Framöver är det angeläget att följa upp hur behörighetsvillkoren tillämpas vid personalrekrytering och hur personalens yrkeskompetens utvecklas för att man ska kunna bedöma om det behövs en förordning eller inte.

Studerandehälsovård.

Studieorterna tillhandahåller studerandehälsovård i enlighet med folkhälsolagen. Det är på studieortens ansvar att övervaka de sanitära förhållandena på läroanstalten och ordna med hälso- och sjukvård och tandvård för de studerande. Kommunerna har uppfyllt sin skyldighet med varierande resultat och de sakkunniga uttrycker sin oro för hur studerandehälsovården är ordnad på yrkeshögskolorna. Det är av storsta vikt att hälsovården för yrkeshögskolestuderande förbättras ytterligare, påpekar utskottet. Målet bör vara att den ska ligga på samma nivå som universitetsstuderande. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 3).

Enligt vad utskottet har erfarit varierar möjligheterna till fysisk aktivitet stor mellan yrkeshögskolorna. Det är viktigt att de studerande får bättre möjligheter att vara fysiskt aktiva. Träningsmöjligheterna bör kunna organiseras effektivt och funktionellt för varje yrkeshögskola, till exempel i samarbete med andra yrkeshögskolor och idrottsaktörer på orten. Utskottet föreslår ett uttalande om bättre motionsmöjligheter för de studerande Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 4).