Motivering

Regeringen föreslår ändringar i lagen om studiestöd och lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Men en höjning av studiestödet eller en bindning av stödet vid folkpensionsindex ingår inte bland förslagen. Den arbetsgrupp som suttit och grunnat på hur studiestödet kunde utvecklas till att stödja heltidsstudier har föreslagit att stödet ska indexbindas. Undervisnings- och kulturministeriet föreslog för 2011 års statsbudget att studiepenningen skulle bindas vid levnadskostnadsindex, men förslaget ströks. Snart är studiestödet den enda grundtrygghetsförmån som saknar indexskydd. För att förlänga tiden i arbetslivet vill man att de studerande ska bli snabbare klara med sina studier. Den främsta orsaken till att studierna drar ut på tiden är penningbrist som tvingar de studerande att jobba vid sidan av studierna. Kostnaderna för att binda studiestödet vid index är små jämfört med den nytta som en snabbare examen genererar.

I lagen om studiestöd bör hänsyn tas till studerandeföräldrar genom ett försörjartillägg till studiestödet. Att ett barn föds i familjen ska inte få påverka studierna eller leda till sämre ekonomi för föräldrarna. Barnet drar med sig mer kostnader och detta bör också vägas in när studiestödet fastställs för att studerande med barn inte ska missgynnas jämfört med andra studerande.

Propositionen tar inte heller ställning till den effekt föräldrarnas inkomster har på studiestödet för studerande under 20 år vid andra läroanstalter än högskolor. Detta missförhållande har redan länge slagit mot studerande i gymnasier och yrkesskolor. I dagläget påverkar föräldrarnas inkomster studiestödet för studerande som inte fyllt 20 år även i det fall att den unga flyttat från föräldrahemmet. Som läget är nu ställs unga som flyttat till annan ort för att studera inför knepiga situationer.

Motivering

Den här reservationen till kulturutskottets betänkande bygger i de flesta avseenden på en parallellmotion från den 24 september 2010 (LM 70/2010 rd) till proposition RP 149/2010 rd med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd samt lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Reservationen riktar sig mot lagförslag 1 som gäller lagen om studiestöd.

Studiepenningen är alltför knapp för att en studerande ska klara sig på den ekonomiskt. Dessutom är studiestödet för närvarande den enda sociala förmån som inte är bunden vid folkpensionsindex. Vänsterförbundet anser att studiestödet absolut måste utvecklas i riktning mot studiepenning, inte mot studielån. Utvecklingsarbetet bör obetingat utgå från principen om avgiftsfria studier.

Människor ska kunna utbilda sig och studera för en examen utan att skuldsätta sig, komma från en förmögen familj eller tvingas till arbete som tär på studietiden. Då kan de studerande bli snabbare klara med sina studier och komma ut i arbetslivet. Vänsterförbundet har satt som mål att minimiförsörjningen ska höjas till 750 euro i månaden och att också studiepenningen på sikt ska fås upp till den nivån. Vårt förslag att studiepenningen för högskolestuderande höjs med 100 euro per studiemånad 2011 är ett steg mot vårt mål, att studiepenningen stiger till 750 euro per studiemånad.

Regeringen har inte lagt något förslag om att studiepenningen skulle höjas 2011 eller bindas vid folkpensionsindex. Propositionen korrigerar inte det missförhållandet att studiepenningen för studerande under 20 år som studerar på andra stadiet och bostadstillägget för studerande som inte fyllt 18 år påverkas av föräldrarnas inkomster. De studerandes köpkraft har minskat redan i år och fortsätter minska med accelererande fart om studiestödet inte blir bättre.

I min lagmotion föreslår jag att studiepenningen ska höjas med 100 euro i månaden och att studiestödsförmånerna binds vid folkpensionsindex. Jag föreslår också att föräldrarnas inkomster inte ska minska vare sig studiepenningen för studerande under 20 år på andra stadiet som bor själva eller boendetillägget för studerande som inte fyllt 18 år.

Mitt förslag är att högskolestuderande som bor själva ska få 398 euro (nu 298 euro) och studerande i andra läroanstalter 346 euro (nu 246 euro), när de fyllt 18 år (blivit myndiga och bor själva).

Vidare föreslår jag i motionen att högskolestuderande som bor hos sina föräldrar ska ha rätt till en studiepenning på 155 euro per studiemånad (nu 55 euro) och studerande i andra läroanstalter 138 euro (nu 38 euro), i det fall att den studerande är under 20 år. Om den studerande är över 20 år föreslår jag att studiepenningen ska vara 222 euro per studiemånad för högskolestuderande (nu 122 euro) och 180 euro för studerande i andra läroanstalter (nu 80 euro).

Dessutom föreslår jag att bestämmelserna om att föräldrarnas inkomster beaktas när studerande under 20 år på andra stadiet beviljas studiepenning och när studerande under 18 år beviljas bostadstillägg stryks i lagen om studiestöd (19 och 25 b §).

Jag föreslår att förmånerna enligt lagen om studiestöd och grunderna för dem justeras årligen på det sätt som anges i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

Som ytterligare förslag vill jag lägga att en studerande ska kunna få bostadstillägg också för feriemånader så som undervisnings- och kulturministeriet närmare bestämmer. Jag föreslår att förmånerna höjs från och med den 1 augusti 2011.

Utskottet tog också upp övergången till tvåstegsexamen och hur detta beaktas när studiestöd beviljas. Det finländska högskolesystemets och det finländska samhällets styrka har legat i att en övervägande majoritet av de studerande avlägger högre högskoleexamen. Att nu ändra studiestödet så att det först beviljas för kandidatexamen och senare för magisterexamen kan leda till att lägre högskoleexamen med tiden blir grundexamen. Ett tvåstegssystem för stöd sitter dessutom illa med tanke på olika typers examina.

Motivering

När studiestödsreformen bereddes lät man de studerande förstå att de kunde vänta sig såväl förbättringar som åtstramningar. En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet under statssekreterare Marcus Rantala förslog att studiestödet skulle bygga på ett tvåstegssystem, att det skulle krävas fler studieprestationer för studiestöd och att en bostadstilläggsmånad skulle räknas som en stödmånad. Men å andra sidan rekommenderade arbetsgruppen att studiestödet indexbinds så att det höjs automatiskt när levnadskostnaderna stiger. I fråga om studentfamiljer var arbetsgruppens rekommendation den att studiepenningens försörjartillägg hör till den som är vårdnadshavare för ett barn under 18.

Men under regeringens budgetmangling var det bara skärpningarna som godkändes och förbättringar i studiestödet får man leta efter med ljus och lykta i den nu föreliggande propositionen. På det hela taget stöder reformen inte ambitionerna att få folk att studera på heltid och därmed göra studietiderna kortare, utan de skärpta villkoren kan i värsta fall leda till att de studerande vänder studiestödet ryggen och väljer att jobba.

Bestraffning snabbar inte upp studierna.

Reformen leder också till att antalet stödmånader minskar om den studerande endast använder ett litet antal stödmånader för att avlägga lägre högskoleexamen. Studiestödsreformen får inte minska antalet stödmånader. Den föreslagna modellen bestraffar dem som blir klara med en lägre examen snabbt och med ett litet antal stödmånader. Det förnuftiga vore att de stödmånader som den studerande har till godo från sin kandidatexamen flyttas över till studierna för en högre högskoleexamen.

Studierna blir inte snabbare av att en bostadstilläggsmånad räknas som stödmånad.

Om en bostadstilläggsmånad betrakas som stödmånad kan studier som bedrivs systematiskt och på heltid påverkas negativt. I regel är de studerande som endast lyfter bostadstillägg de som har de minsta inkomsterna och studerar flitigast. På somrarna är det svårt att studera på heltid vid läroanstalterna och följaktligen vågar de studerande inte förbruka stödmånader för sommarstudier.

Indexbindning ett måste.

Om inte annat så är det orättvist att man under budgetmanglingen kom överens om att indexbinda andra förmåner, t.ex. barnbidragen och hemvårdsstödet, men inte studiestödet. Studiestödet bör indexbindas och kompletteras med ett försörjartillägg. I konsekvensens namn bör också studiestödet vara förutsebart och ge köpkraft.

Studiestödet för andra stadiet behöver också utvecklas.

Det finländska studiestödssystemet missgynnar studerande under 20 år på andra stadiet som bor själva jämfört med högskolstuderande under 20 år. Också om en studerande under 20 år på andra stadiet bor själv och är myndig, blir det fråga om behovsprövning där föräldrarnas inkomster beaktas när studiestöd ska beviljas. Studiestödsreformen måste under de närmaste åren även utsträckas till andra stadiet. Studiepenningen bör vara lika stor som för högskolestuderande.

Observeras bör också att arbetet med att planera och genomföra ändringarna är så digert att FPA behöver minst 12 månader på sig från det lagändringarna godkändes tills de träder i kraft. Ikraftträdandedatum bör alltså vara den 1 augusti 2012.