Motivering

På grundval av berättelsen och inlämnad utredning har utskottet kunnat konstatera att Riksdagens bibliotek har skötts väl 2011.

Medborgarna anser att de allmänna biblioteken är ytterst tillförlitliga som tillhandahållare av information. De uppfattar det allmänna biblioteket som en central främjare av demokrati, välfärd och jämlik tillgång till information. Utskottet betonar att det samma gäller också Riksdagens bibliotek. Särskilt biblioltekets uppgift som tilförlitlig förmedlare av kunskap och information till beslutsfattare och bl.a. forskare är helt väsentlig. Riksdagsarbetet kan inte vara baserat på webbinformation, och riksdagens bibliotek har en viktig roll som stöd för beslutsfattarna i fråga om att uttolka pålitlig och opålitlig information och desinformation. Det behövs för såväl bibliotekets kärnkunder — hela riksdagen och statsrådet — som för medborgare, studerande och forskare som anlitar bibliotekets tjänster. Utskottet vill instämma i bibliotekets strategi för betjäning av externa kunder, som godkändes under berättelseåret, och där produktion av innehåll och effektivare distribution uppställs som ett mål.

Att skära ner riksdagens personalresurser har genom ett flertal pensionsavgångar i biblioteket lett till att bibliotekets årsverken under de senaste fem åren har minskat med nästan en fjärdedel. För att trygga tillräckliga personalresurser har biblioteket gått in för bl.a. utveckling av kundtjänsten där bibliotekets kundtjänster för utlåning, rådgivning och informationstjänst har överförts till ett enda serviceställe. Utskottet finner det positivt att bibliotekets servicekoncept utvecklas därhän att kunderna får alla bastjänster på ett ställe.

Ett betjäningsställe togs i bruk i bibliotekets tillfälliga lokaler i Posthuset sommaren 2012. Utvecklingsarbetet fortsätter med utgångspunkt i erfarenheterna och kommentarerna från personalen och kunderna. Utskottet betonar att kompetensen hos personalen i kundtjänst ska motsvara de framtida uppgiftsbeskrivningarna. Det kräver personalutbildning vilket i sin tur minskar resurserna för andra funktioner medan utbildningen pågår. Det finns också planer på att ge våra externa kunder möjlighet att boka tid till informationstjänsten. Det möjliggör bredare och djupare vägledning och information. Samtidigt höjs kvaliteten på kundtjänsten, och det blir lätttare att planera hur expertresurserna ska användas och sättas in.

Utskottet anmärker att fördjupad handledning och nya informationsbehov i hela riksdagen förutsätter tillräckliga personalresurser för biblioteket.

Utskottet fäster också vikt vid det andra utvecklingsprojektet som handlar om en databas för hantering av frågor till informationstjänsten. Tanken är att resultaten av arbetet i informationstjänsten ska kunna utnyttjas effektivare och att den interna arbetsfördelningen i biblioteket ska underlättas. Frågorna och svaren lagras i databasen där man kan göra sökningar och få information om andra frågor och svar inom samma område. Uppgifterna kan också läggas på självservicen på webbsidan. Under året lades kraven på databasen fast.

Riksdagens bibliotek öppnades för allmänheten 1913. Nästa år firas således inte bara 150-årsjubileet av den regelbundna riksdagsverksamheten utan också hundraårsjubileet av ett öppet riksdagsbibliotek. Utskottet påpekar att öppenheten i början motiverades med att man sparar in på nationella resurser då användningen av material för riksdagen tillåts för alla. Samma motivering gäller fortfarande.