Allmän motivering

Regeringen föreslår att Nationalgalleriet ska bli en självständig offentligrättslig stiftelse med organisation utanför statsbudgeten. Målet är att diversifiera servicen och att ge bildkonsten större genomslagskraft i samhället. Det är viktigt att ge det kommande Nationalgalleriet goda verksamhetsförutsättningar och möjligheter att utvecklas till en nationell och internationell kulturaktör. Större självständighet i verksamhet och ekonomi ger goda förutsättningar att ordna verksamheten mer effektivt och rationellt. Därför är den kompletterande propositionen nödvändig eftersom den genom en ändring av lagen om penninginsamlingar ger Nationalgalleriet rätt att ordna penninginsamlingar. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Nationalgalleriet blir genom lagen en offentligrättslig institution och självständig juridisk person. Bestämmelser om dess rättsförmåga och uppgifter ingår i lag. I lagen om Nationalgalleriet föreskriver 1 § att Nationalgalleriet finns för att stärka kulturarvet och främja den konstnärliga utbildningen och att det ska vara riksmuseum för bildkonsten. Det är den viktigaste och största kultur- och konstinstitutionen för bildkonst i vårt land. Nationalgalleriets viktigaste uppgift är att upprätthålla och utöka samlingen som ingår i vår nationalförmögenhet, understryker utskottet. Det är viktigt att Nationalgalleriet aktivt samverkar med det omgivande samhället och med sin verksamhet medverkat till att bildkonsten får större genomslagskraft i samhället. Genom konsten deltar galleriet i samhällsdebatten och medverkar till ett kreativt välfärdssamhälle.

Basfinansieringen är tryggad med statliga medel. Verksamheten ska finansieras med tipsmedel, utom hyrorna. Regeringen föreslår att Nationalgalleriet ska få 12,573 miljoner euro i anslag för 2014. Verksamhetsmöjligheterna ska också förbättras genom medelsanskaffning för att bevara och göra vår nationalförmögenhet tillgänglig för allmänheten. Verksamheten kommer alltmer att ta fasta på att generera positiva upplevelser i olika former. Detta är nödvändigt dels för att locka unga människor att regelbundet besöka museer, dels för att överlag säkerställa ett betryggande antal besökare. Det i sin tur kräver att verksamhetsformerna fortlöpande ses över och ny verksamhet tas fram. Samtidigt röner våra nationalskatter större uppskattning bland allmänheten när de blir mer kända och finns i en levande museimiljö med möjligheter till intressanta upplevelser.

Verksamheten ska finansieras dels med basfinansiering från staten, dels med avgiftsbelagd verksamhet, hyror, ersättningar och bidrag. De direkta statliga anslagen utgör cirka 80 procent av den totala finansieringen, men tanken är att Nationalgalleriet också ska kunna tillföra verksamheten medel på andra sätt. Genom medelsanskaffning kan Nationalgalleriet utöka samlingen samt stärka och stabilisera det ekonomiska läget, vilket gör det lättare att planera verksamheterna och öka deras genomslagskraft.

Utskottet påpekar att det inte är någon nyhet i Finland att samla in medel för konstnärlig verksamhet. Redan på 1800-talet ordnades det insamlingar för att stödja konst och konstnärer. Också vänskapsföreningar och stödstiftelser för museer har samlat in pengar för att köpa in konstverk.

I den kompletterande propositionen ändras lagen om penninginsamlingar för att ge galleriet rätt att ordna insamlingar. På så sätt kan det bättre beaktas att insamlingarna är av varaktig karaktär och att Nationalgalleriet har ett behov av att ordna insamlingar för olika ändamål. Tillståndet gäller dock bara insamling för de ändamål som anges i 2 § i den föreslagna lagen om Nationalgalleriet.

Utskottet välkomnar att insamling dessutom är tillåten för rekapitalisering 2014—2017. Tack vare insamling av kapital och anknytande statlig medfinansiering kan Nationalgalleriet få stärkt kapacitet. I fortsättningen är det angeläget att fler privatpersoner, företag och organisationer gör donationer till galleriet. Åren närmast efter omorganiseringen är kritiska. I detta läge måste galleriet vara attraktivt för de personer och organisationer som är intresserade av att stödja en nationell konstsamling och av att utställningsverksamheten får fortsätta och diversifieras.

Nationalgalleriet bör ha expertis med inriktning på professionell marknadsföring och medelsanskaffning, anser utskottet. Tack vare den självständiga ställningen har Nationalgalleriet bättre möjligheter att ur allmänhetens synvinkel sett utveckla positiv affärsverksamhet och samtidigt satsa mer på modernt kulturutbud.

Regeringen utgår från att verksamheten är allmännyttig verksamhet enligt 22 § i inkomstskattelagen (1535/1992) eftersom Nationalgalleriet är en offentligrättslig stiftelse. Därmed är verksamheten momsfri. Utifrån detta får Nationalgalleriet kompensation genom ett anslag i statsbudgeten för mervärdesskatt på annan upphandling än den som ingår i affärsverksamheten och för kostnader som ingår i lokalhyror. Det är viktigt att utreda om skattereglerna är rättvisa bland annat med avseende på andra konstinstitutioner.