Motivering

Allmänt.

I regeringsprogrammet för den sittande regeringen konstateras att "det finländska arbetets konkurrenskraft, som grundar sig på kompetens och kreativitet, förutsätter ett fungerande utbildningssystem. Den bästa grundskolan i världen ska stärkas som garant för jämlika möjligheter. Bildning är ett mål i sig. Finland siktar mot den internationella toppen när det gäller såväl yrkeskunskap, högskoleutbildning som forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. "Kulturutskottet betonar att det är av yttersta vikt för Finlands framgångar att vi upprätthåller den höga kvaliteten på utbildningen och främjar inlärningen på alla utbildningsstadier och i olika utbildningsformer. Utskottet anser att budgetförslaget för 2013 i huvudsak är bra för undervisnings- och kulturministeriets del, om man ser till realiteterna i den offentliga ekonomin och de ofrånkomliga sparlösningarna i statsfinanserna.

Målet i budgetpropositionen är uttryckligen att trygga jämlika möjligheter till högklassig utbildning från förskola till högskoleutbildning. Tillgången på kompetent arbetskraft tryggas genom att man satsar på utbildning och utvecklar bland annat antagningen av studerande och utbildningssystemet.

Utskottet anser det vara viktigt att alla arbetslösa under 25 år och nyutexaminerade arbetslösa under 30 år i enlighet med riktlinjerna för samhällsgarantin i regeringsprogrammet erbjuds en arbets- eller utbildningsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten började. Den anknytande utbildningsgarantin garanterar var och en som slutför grundskolan en möjlighet att fortsätta i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabilitering eller på annat sätt. För förverkligandet ungdomsgarantin reserveras sammanlagt cirka 60 miljoner euro för undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Antalet studerande inom yrkesutbildning utökas och omfördelas i enlighet med befolkningsutvecklingen och arbetskraftsbehovet i synnerhet till metropolområden och tillväxtcentrum. Användningen av läroavtalsutbildning i utbildning för unga stärks och utbildningsersättningen till arbetsgivaren höjs till 800 euro i månaden för dem som börjar omfattas av utbildningsgarantin. Genom kompetensprogrammet för unga vuxna får sådana 20—29-åringar som innan garantin trätt i kraft har blivit utan examen eller studieplats en möjlighet att avlägga yrkesexamen. För kompetensprogrammet för unga vuxna reserveras 27 miljoner euro för att utöka den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen 2013.

För utvecklandet av den allmänbildande utbildningen föreslås cirka 100 miljoner euro, varav 60 miljoner euro riktas till att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen. Rätten till en trygg och flexibel skoldag stärks genom att morgon- och eftermiddagsverksamheten utökas och skolornas klubbverksamhet stöds. Kvaliteten på gymnasieutbildningen stärks och målen för och timfördelningen i gymnasieutbildning ses över.

Enligt utskottet är det också mycket viktigt att beredning av lagstiftning om småbarnspedagogik och dagvårdstjänster, förvaltning och styrning överförs till undervisnings- och kulturministeriet vid ingången av 2013.

Enligt utredning till utskottet förblir anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i eurobelopp i sin helhet på 2012 års nivå, och därför är det i de revideringar som ingår i budgetpropositionen för 2013 fråga om nya insatsområden och metoder samt om en omfördelning av anslagen under huvudtiteln. Enligt budgetpropositionen växer anslagen för allmänbildande utbildning och yrkesutbildning i sin helhet en procent och anslagen för vuxenutbildning sjunker två procent jämfört med detta år. Med avseende på den uppskattade ökningen av kostnadsnivån (3 %) sjunker anslagen dock reellt.

Anläggningskostnader för läroanstalter.

Regeringen föreslår ett anslag på 58 miljoner euro för statsandelar och statsunderstöd för anläggningskostnader för läroanstalter. Av detta går 48,5 miljoner euro till statsunderstöd för redan beviljade projekt med efterfinansiering. Enligt regeringens proposition får statsunderstöd 2012 beviljas för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen så att de statsunderstöd som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 12 miljoner euro. Av statsunderstöden får högst 9,5 miljoner euro beviljas som andel under den tid projektet genomförs. Med de statsunderstöd som beviljas uppskattas att utrymmen för 1 200 elever kan byggas eller renoveras.

Kulturutskottet har upprepade gånger i sina överväganden påtalat att den statliga finansieringen för anläggningsprojekt för skolor är otillräcklig. Behovet av skolrenoveringar är fortfarande mångdubbelt jämfört med vilka anläggningskostnader staten kan stödja. Det otillräckliga statliga stödet och finansieringen i efterskott leder också ofta till att det inte är det mest brådskande behovet utan kommunens möjlighet att svara för sin egen finansieringsandel som bestämmer till exempel om en mögelskola ska renoveras eller något annat anläggningsprojekt inledas. Kulturutskottet föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro till anslaget.

Enligt en expertutredning till utskottet uppgår renoveringsskulden för skolbyggnader till hela 2,9 miljarder euro, och att få bort den skulle det inom ett tidsspann på 10 år innebära årliga investeringar på 440 miljoner euro. Utan dessa investeringar fortgår mögelproblemen. Undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet har i enlighet med statsrådets principbeslut den 12 maj 2010 gjort upp en plan, enligt vilken staten under tio års tid ska investera 100 miljoner euro per år i undersökningar om i vilket skick kommunernas gamla byggnader är, renoveringsplanering och renovering. Detta täcker cirka 15 % av de nödvändiga investeringarna, när kommunerna svarar för merparten av kostnaderna. Understödssystemet gör det möjligt att skapa ett högklassigt styrsystem för att säkerställa att renoveringsprojekten når goda resultat. Ungefär 70 miljoner euro av det årliga bidraget inriktas på skolbyggnader.

Det är av yttersta vikt att man inom ramen för ett långsiktigt och när det gäller statens finansieringsandel tryggat helhetsprogram kan ingripa i mögel- och övriga sanitära problem som växer i takt med den ökande renoveringsskulden för skolbyggnader. Ett gemensamt upplagt handlingsprogram och statligt understöd skulle ge de kommunala beslutsfattarna en signal i rätt riktning när det gäller inställningen till problemen med mögel och inomhusluften i deras byggnader. Utskottet understryker att det behövs en ny handlingskultur och rätta handlingsmodeller i saneringsprocesserna för mögelskador samt en effektiv byggnadstillsyn och tillräcklig utbildning i byggteknik.

Enligt expertutredning finns det alltför få kompetenta specialister i Finland i relation till behovet av en bestående minskning av renoveringsskulden. I fukt- och mögeltalkots projekt för utvecklandet av utbildningen och kompetensen under åren 2010—2012 har man definierat innehållet i den specialkompetens och de kontrollmetoder som krävs av personer som undersöker problem med mögel och inomhusluften, renoveringsplanerare, arbetsledare och övervakare. Nödvändig specialkompetens kan enligt utredningen undervisas i olika läroanstalter utifrån den gemensamma kompetensmatris och de moduler som skapats i Fukt- och mögeltalkot. Avsikten är dessutom att ett register över kompetenta personer skapas för beställarnas behov.

Kulturutskottet konstaterar att resurser bör styras till utbildningen i branschen och till att göra den attraktivare. Det uppskattade behovet av finansiering för en tillräcklig höjning av kompetensnivån är 50 miljoner euro under en period på 5—10 år. Enligt utredning behövs det dessutom en enhet för kompetensutveckling som samarbetar med alla aktörer i branschen för att kvaliteten och branschens dragningskraft ska kunna ökas.

På grund av det ovanstående anför kulturutskottet att finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande.

Riksdagen förutsätter att regeringen inom ramen för ett helhetsprogram med sikte på att eliminera den växande renoveringsskulden för skolbyggnader och mögelskador tryggar en tillräcklig statlig finansieringsandel enligt programmet och främjar utvecklandet av utbildningen i branschen och fastställandet av kompetenskraven.

Mängden undervisning och handledning i grundläggande yrkesutbildning.

Utbildningsstyrelsen lät 2009 på uppdrag av undervisningsministeriet göra en utredning som kartlade mängden undervisning och handledning och dess tillräcklighet i finsk- och svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning. Utredningen gjordes av Åbo yrkesinstitut. Utredningen visade att mängden närundervisning och handledning varierade mellan utbildningsanordnare, utbildningsområden och även examina. Undervisning och handledning är ojämnt fördelade, men utredningen visade inte entydigt att de rent allmänt är otillräckliga. Närundervisningens omfattning verkade ha varit lika stor som i tidigare utredningar. Några stora förändringar i närundervisningens omfattning verkar inte ha skett, även om variationsbredden har ökat något och medelvärdet sjunkit något.

Utredningen visade också att det inte finns någon tillförlitlig och entydig information om hur mycket resurser som anvisats för undervisning och handledning. Det finns brister i statistikföringen av undervisning och handledning, i planeringen och uppföljningen av resurser både bland utbildningsanordnarna och på riksnivå.

Utifrån utredningen startade Utbildningsstyrelsen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp som skulle lägga fram förslag till indikatorer och kriterier som beskriver mängden undervisning och handledning som studerande inom grundläggande yrkesutbildning har fått. Arbetsgruppens arbete är i slutskedet.

Kulturutskottet konstaterar att den variation i mängden undervisning och handledning som observerats i undersökningarna och den ojämna tillgången kan innebära att de studerandes rätt att få den undervisning och handledning de behöver inte alltid förverkligas. Detta gäller i synnerhet studerande med särskilda behov. Kulturutskottet framhåller att man utifrån Utbildningsstyrelsens utredningsarbete skyndsamt måste göra upp indikatorer för att i fortsättningen bättre kunna försäkra sig om att alla elever inom den grundläggande yrkesutbildningen oberoende av läroanstalt får en nödvändig och tillräcklig mängd närundervisning och handledning med tanke på undervisningen och den egna inlärningen.

Läroavtalsutbildning.

I enlighet med statens budgetproposition för 2013 skärs statsandelsfinansieringen för läroavtalsutbildning ned med 24 miljoner euro. Det föreslås att nedskärningarna inriktas på läroavtalsutbildning som ordnas som både grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Utöver nedskärningarna minskar finansieringen av läroavtalsutbildningen på grund av att de tidsbestämda stimulanstilläggen för åren 2009—2012 (-7,1 miljoner euro) faller bort. Finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildning som finansieras under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel uppgår 2012 till sammanlagt cirka 230 miljoner euro, varav läroavtalsutbildningens andel utgör cirka 90 miljoner euro. Således utgör den föreslagna nedskärningen under ramperioden ungefär en tredjedel av den tilläggsutbildning som ska ordnas som läroavtalsutbildning.

Inom läroavtalsutbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen genomförs sparåtgärden genom en sänkning av kalkylen för den riksomfattande mängden läroavtal, vars andel är 8,5 miljoner euro. Ytterligare 15,5 miljoner euro ska skäras ned inom yrkesinriktad tilläggsutbildning genom att det maximala antalet läroavtalsutbildningsplatser minskas med 5 900 läroavtal 2013. Samtidigt anvisas sammanlagt 27 miljoner euro av finansieringen för kompetensprogrammet för unga vuxna till vuxenutbildning. Av detta ska 5 miljoner euro (1 530 läroavtal) enligt planerna anvisas för läroavtalsutbildning och 22 miljoner euro för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalt.

Enligt kulturutskottet är de sparåtgärder som inriktats på läroavtalsutbildningen i sin helhet mycket beklagliga. Platserna inom läroavtalsutbildningen stöder förverkligandet av samhällsgarantin och ger de unga ett smidigt och praktiskt sätt att studera till ett yrke och samtidigt skapa en hållbar kontakt till arbetslivet och arbetsgivarna, vilket gör det lättare för dem att få en arbetsplats efter studierna. Kostnadsmässigt är läroavtalssystemet ett förmånligt utbildningssystem, där studierna direkt motsvarar kraven i arbetslivet. Utskottet anser att läroavtalssystemet måste vidareutvecklas så att systemet bättre än nu sporrar arbetsgivarna att erbjuda läroavtalsplatser. Utskottet framhåller att läroavtalsplatser i första hand bör erbjudas unga utan examen. För att förhindra en hotande utslagningsutveckling är det viktigt att satsa i synnerhet på s.k. understött läroavtal, där man bättre tar hänsyn till den ungas egen livssituation och inlärningssvårigheter.

De besparingar som föreslagits i läroavtalsutbildningen innebär jämfört med det resurstillägg som kompetensprogrammet för unga vuxna för med sig enligt utredning till utskottet att cirka 600 unga vuxna kan bli utanför läroavtalsutbildningen. Tilläggsanslaget för kompetensprogrammet används till övervägande del till utbildning vid läroanstalt, vars pris per enhet är klart dyrare än läroavtalsutbildning. Genom programmet eftersträvas cirka 2 500 läroanstaltsplatser och 1 500 läroavtalsplatser. Därför föreslår utskottet en höjning av anslaget med 1,5 miljoner euro för att besparingarna inom läroavtalsutbildningen inte ska minska de ungas möjligheter till läroavtalsutbildning.

Utskottet understryker att man inom yrkesutbildningen överlag bör göra det möjligt att flexibelt bygga upp individuella utbildnings- och karriärvägar med hjälp av olika inlärningsformer från grundläggande utbildning till yrkesutbildning, inklusive läroavtalsutbildning. Att smidigt kunna avlägga delar av en examen och sammanställa dem till hela examina skulle ge flexibilitet och möjliggöra nya vägar till arbetslivet. Den nuvarande finansieringsmodellen för läroavtalsutbildningen bör enligt utskottets bedömning ändras så att avläggandet av en del av en examen är utbildning som ska finansieras på samma sätt som avläggandet av en hel examen.

Utskottet betonar dessutom att läroavtalsutbildning alltid grundar sig på ett företags rekryteringsbeslut eller vilja att utbilda redan anställda arbetstagare. I synnerhet när det gäller unga bör man i fortsättningen bedöma och stryka de krav i lagstiftningen, t.ex. ålderskrav, och andra praktiska hinder, som gör det svårt speciellt för unga att delta i arbetslivet och läroavtalsutbildning. Man bör klart utöka informationen om läroavtalsutbildning till ungdomar och göra den mångsidigare och hitta nya aktörer som kan sammanföra elever och arbetsgivare. Samtidigt bör man utreda metoder att sporra och utöka företagens villighet att ebjuda ungdomar platser för inlärning i arbetet.

Kulturutskottet konstaterar att sparåtgärderna enligt utredningar i praktiken avsevärt försämrar möjligheterna att under 2013 ingå tillläggsutbildningsavtal och för vissa anordnares del kan tilläggsutbildningar uppenbarligen inte alls genomföras. Att den riksomfattande maximikvoten för läroavtalsplatser varje år fyllts är för sin del ett bevis på ökningen av utbildningsbehovet och läroavtalsutbildningens betydelse i synnerhet som form för anordnandet av yrkesutbildning för vuxna. Utskottet betonar den betydelse tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning har till exempel när det gäller små och medelstora företags begränsade utbildningsmöjligheter. I egenskap av en arbetslivsorienterad utbildningsform har läroavtalsutbildningen möjliggjort ett regionalt täckande utbildningsutbud och samtidigt en möjlighet att skaffa kompetens också inom branscher med färre arbetstagare.

Samhällsgaranti och unga i behov av särskilt stöd.

Inlärningsproblemen bland unga i behov av särskilt stöd är mycket olika och åtgärderna för att nå dem och få dem till utbildning eller sysselsättning mycket varierande. Det finns sammanlagt sju läroanstalter i Finland som fått specialuppgiften specialundervisning. Specialyrkesläroanstalterna fungerar också som service- och utvecklingscenter för specialyrkesundervisningen.

Antalet studerande inom specialyrkesundervisningen har ökat betydligt under de senaste åren. Av de studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen var cirka 21 200 i specialundervisning 2011 (av dessa var cirka 4 400 studerande i specialyrkesläroanstalter). Detta är cirka 14 % av studerandena inom den grundläggande yrkesutbildningen. År 2001 var till exempel antalet specialstuderande cirka 9 600 och 2006 cirka 16 900.

Antalet studerande inom specialyrkesundervisningen har enligt utredning kunnat utökas ganska mycket i samband med ökningen av antalet studerande inom yrkesutbildningen. De statliga specialyrkesläroanstalterna överfördes vid ingången av 2009 till privata anordnare av specialundervisning. Genom att omfördela resurserna i samband med överföringsprocessen kunde antalet studerande inom specialyrkesundervisningen utökas med sammanlagt 1 195 studerande vid specialyrkesläroanstalter och olika yrkesinstitut.

För att förverkliga utbildningsgarantin som är en del av ungdomsgarantin utökades antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen med 1 200 studerande från den 1 augusti 2012 och med ytterligare 500 studerande från den 1 januari 2013. Ökningen av antalet studerande gynnar även studerande i behov av särskilt stöd, varav största delen studerar integrerat i yrkesinstitut. Antalet studerande ökades också vid två specialyrkesläroanstalter.

Inom specialyrkesundervisningen har i synnerhet den arbetsintensiva undervisningen och arbetsyrken bundit de unga vid studierna. Målet för den praktiska inlärningen är att de studerande ska hitta det yrke som är rätt just för dem. Ofta når den studerande inte fram ända till en grundexamen utan tyngdpunkten är lagd på sysselsättning. Ett sådant här, s. k. arbetsyrke är inte en officiell examen utan i enlighet med nuvarande författningar en del av en examen eller en examen med anpassade mål. Under de senaste åren har man satsat mycket på sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden vid specialyrkesläroanstalterna, bl.a. genom att man utvecklat samarbete med arbetslivet, arbetsträning, utvidgad inlärning i arbetet och samarbete med verkstäder.

Kulturutskottet betonar att utbildningsgarantin inte kan innebära endast en studieplats vid en läronstalt eller i läroavtal utan en realistisk möjlighet till en individuell sysselsättningsväg. Stödet ska vara tillräckligt och behovsanpassat både vid läroanstalten och i synnerhet i samband med den inlärning som sker på en arbetsplats. Kompetensen i specialyrkesundervisningen och samarbetet med arbetslivet, olika läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, verkstäder och uppsökande ungdomsarbete bör slås ihop till en smidig, fungerande helhet, som garanterar att samhällsgarantin förverkligas för unga i behov av särskilt stöd.

Det söker fler studerande till specialyrkesläroanstalterna än vad det finns studieplatser, och därför är det enligt utredning svårt att genom traditionell finansiering av priset per enhet förverkliga sådan verksamhet som den nya samhällsgarantin förutsätter. Verksamheten förutsätter nya tillvägagångssätt och eventuellt även lagstiftningsändringar i framtiden. Det krävs separat finansiering för att utveckla en ny handlingsmodell.

Högskoleundervisning och forskning.

För högskoleundervisnings- och forskningsutgifter föreslås 2,7 miljarder euro i regeringens budgetproposition för 2013. Statsfinansieringen för universitetens verksamhet är 1 852 miljoner euro och yrkeshögskolornas statsandelar och statsunderstöd 412 miljoner euro. Som bevillningsfullmakt för forskningsanslag föreslås 283 miljoner euro för Finlands Akademi. Den offentliga forskningsinsatsen kommer att minska 2013, på samma sätt som under detta år. Det är också uppenbart att den privata forsknings- och utvecklingsfinansieringen kommer att minska.

Finlands Akademis möjligheter att finansiera forskning på högsta nivå försämras i och med budgetpropositionen med cirka 13 miljoner euro. Försämringen drabbar enligt utredning direkt forskningen vid universitet och forskningsinstitut.

På grund av statens utgiftsbesparingar läggs statsandelsindexet och universitetsindexet för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde på is för 2013. Den statliga finansieringen av universiteten 2013 ökar jämfört med föregående budget med cirka 20 miljoner euro. I verkligheten kommer anslagen att minska med knappa 8 miljoner euro, om man räknar bort justeringen av kompensationen för mervärdesskatten. Dessutom innebär en temporär frysning av universitetsindexet 2013 att universiteten går miste om ett anslag på nästan 43 miljoner euro som beaktar kostnadsnivåns ökning.

Frysningen av universitetsindexet gäller inte den justering enligt skillnaden mellan ändringen i den faktiska kostnadsnivån och den prognostiserade kostnadsnivån för 2011 som ska betalas 2013. På denna grund kommer undervisnings- och kulturministeriet i sitt förslag till komplettering av 2013 års budget att föreslå ett tillägg till budgetförslaget för 2013.

Universitetens verksamhetsbetingelser 2013 kommer dessutom att påverkas av det förslag till höjning av universitetens arbetslöshetsförsäkringsavgift med i praktiken sammanlagt cirka 2 miljoner euro 2013 som är ute på remiss. Enligt utredning kommer den uppskattade betalningsskyldigheten för universiteten efter höjningen 2013 ändå inte ännu att överskrida den anslagsökning som beaktats på grundval av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkring i 2012 års budget.

Finansieringsnivån för universiteten påverkas förutom av ramen och finansieringsmodellen för universiteten dessutom av att bland annat stärkandet av verksamhetsbetingelserna för Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan som slås ihop till ett Konstuniversitet, tilläggshyrorna för Musikhuset och utvidgningen av den medicinska utbildningen sköts inom ramen. För merparten av universiteten kommer nivån på den statliga finansieringen 2013 att reellt och nominellt vara på en lägre nivå än under detta år.

Sänkningen av de genomsnittliga prisen per enhet och minskningen av antalet studerande vid yrkeshögskolor antas minska statens och kommunens finansiering 2013 med sammanlagt 47,7 miljoner euro, varav statens finansieringsandel är 20 miljoner euro. Effekten av att de justeringar som gäller ändringar i kostnadsnivån inte görs för den statliga finansieringen av yrkeshögskolor 2013 är cirka 11,6 miljoner euro.

Yrkeshögskolorna minskar sitt utbildningsutbud med 2 030 nybörjarplatser från 2013 och tryggar starka högskoleenheter och ett regionalt täckande högskolenätverk. Minskningen av yrkeshögskolornas nybörjarplatser minskar i förlängningen antalet studerande så att den kalkylmässiga fulla minskningen av antalet studerande uppnås 2017. I samband med yrkeshögskolereformen reformeras 2014 koncessionerna och finansieringsmodellen för yrkeshögskolorna så att de stöder kvalitet, verkningsfullhet och effektivitet.

Enligt kulturutskottet är utgiftsbesparingar som inriktas på högskoleutbildning och forskning mycket problematiska. Då universitetsindexet skrevs in i lagen i samband med reformen av universitetslagen, var målet uttryckligen att ersätta den årliga ökningen av kostnadsnivån och därmed trygga finansieringen av universitetens huvudsakliga verksamhet även under ekonomiskt trängda tider. Det lagförslag som nu lämnats om att universitetsindexet ska läggas på is 2013 försvårar om det förverkligas universitetens verksamhet och deras möjligheter att uppnå sina mål. Av finansieringen för Finlands Akademi inriktas cirka 80 % på universiteten, vilket gör att de sparåtgärder som berör Akademin även direkt minskar utomstående forskningsfinansiering för universitet och andra forskningsinstitut. Denna finansiering är i regel inriktad uttryckligen på att främja toppforskningen.

Utskottet konstaterar även att statens forsknings- och utbildningsfinansiering till universitetssjukhuset, dvs. den s.k. specialstatsandelsfinansieringen, ytterligare håller på att minska. I regeringens proposition för 2013 ökar utbildningsersättningen med drygt 1 miljon euro, men forskningsfinansieringen minskar till 30 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro jämfört med året innan och att det engångstillägg på 1 miljon euro som riksdagen godkände 2012 faller bort. Utskottet anser inte att det är motiverat med en minskning av specialstatsandelsfinansieringen och anser att man i fortsättningen bör överväga att överföra hela anslaget på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområdes ansvar.

Utskottet understryker att en långsiktig och förutsägbar grundfinansiering är förutsättningen för resultaten och kvaliteten i universitetens verksamhet. Enligt utskottet är det nödvändigt att finansutskottet granskar forskningsfinansieringen som en helhet så att besparingar som görs på många olika ställen inte till och med avsevärt försämrar möjligheterna till en högklassig universitetsutbildning och forskningsverksamhet. Utgiftsbesparingarna förutsätter åter omfattande reformer i verksamheten och strukturerna för att högskole- och vetenskapspolitiska uppgifter ska kunna skötas ändamålsenligt.

Anslag för utlåningsersättningar.

I regeringsprogrammet för den nuvarande regeringen konstateras bland annat att utbildnings- och kulturtjänster ska vara jämlikt och enhetligt tillgängliga för alla och att regeringen utvecklar en kulturpolitik, där kulturen är tillgänglig för alla medborgare. När det gäller litteraturen förverkligas detta via det redan fungerande biblioteksväsendet. Enligt utskottet är det viktigt att upphovsmännen garanteras en skälig ersättning för utlåningen av deras verk. Utskottet fäster även uppmärksamhet vid att utlåningsersättningarna i Finland fortfarande är på en betydligt lägre nivå än i många andra länder. I Finland har ersättningar betalats sedan 2007, antalet lån är cirka 100 miljoner per år och anslaget 3,6 miljoner euro. Bland de övriga nordiska länderna, till exempel i Norge, uppgår lånen enligt utredning till utskottet till cirka 40 miljoner lån per år och det anslag som ska användas till utlåningsersättningar till 12,5 miljoner euro. Där har ersättning betalats sedan 1947.

Regeringen föreslår 3,625 miljoner euro för utlåningsersättningar. Kulturutskottet föreslår att anslaget höjs med 300 000 euro. Utskottet betonar att det i fråga om utlåningsersättningar behövs ett långsiktigt program som höjer ersättningarna till en nivå som kan jämföras med de nordiska länderna.

Utskottet fäster även uppmärksamhet vid att systemet med utlåningsersättningar behandlar olika slags verk på olika sätt, eftersom bibliotek som betjänar forsknings- och undervisningsverksamheten inte omfattas av systemet med utlåningsersättning. I en expertutredning granskas utlåningen av verk från allmänna bibliotek och bibliotek som betjänar undervisning och forskning och storleken på en eventuell utlåningsersättning. Enligt utredningen bör utlåningsersättningen till bibliotek som betjänar undervisning och forskning uppgå till cirka 825 000 euro. Detta skulle vara det uppskattade behovet av tillläggsanslag för att även utlåningen från bibliotek som betjänar undervisning och forskning skulle börja omfattas av ersättningen. En utvidgning av tillämpningsområdet för utlåningsersättning förutsätter dessutom en ändring av 19 § 3 mom. i upphovsrättslagen.

Därför anför kulturutskottet att finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Riksdagen förutsätter att systemet med utlåningsersättningar för bibliotek reformeras så att det förutom allmänna bibliotek täcker även bibliotek som betjänar undervisning och forskning och att utlåningsersättningarnas belopp genom ett klart och långsiktigt program höjs till en skälig nivå för författarna.

Främjande av läsning.

Kulturutskottet konstaterar att främjandet av läsning gäller flera verksamhetsområden och aktörer. Utbildningssystemet har givetvis en viktig roll. Även barns och ungas vårdnadshavare har en central betydelse. I Finland främjas läsandet av bl. a. följande aktörer: rådgivningen, småbarnsfostran, allmänbildande utbildning och yrkesutbildning, vuxenutbildning och fritt bildningsarbete, allmänna bibliotek, ungdomsarbete, samfund i litteraturbranschen, förlag och medier.

Främjandet av läsandet hör ihop med främjandet av läskunnigheten. I PISA-undersökningen 2009 definierades engagemang i läsning som ett delområde av läskunnigheten. Enligt PISA-rapporten är en läsare som är engagerad i läsning intresserad av att läsa, reglerar medvetet till exempel sina lässtrategier, diskuterar det de läst och läser aktivt olika slags texter.

Främjandet av läsandet har stötts under moment 29.80.52, tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten. Momentet innehåller inte någon specifik rad om att främja läsandet. Understöd för främjande av läsande beviljas av anslaget för främjande av litteraturen och av anslaget för statsunderstöd för och utvecklingsåtgärder inom biblioteksväsendet.

Enligt de experter som hörts märks en försämring av läskunnigheten dagligen i skolundervisningen. En förändring i läskulturen märks redan i resultaten från PISA-undersökningen av läskunnigheten 2009, som vittnar om allvaret i situationen med flera års fördröjning. I varje åldersklass i Finland finns 5 000 ungdomar med dåliga läskunskaper. En tredjedel av varje åldersklass läser inte alls för nöjes skull. Detaljfokuserad läsning och uthålligheten att läsa långa texter har klart försämrats.

Undervisnings- och kulturministeriet har för åren 2012—2015 startat programmet Läslust för att stärka en mångsidig läs- och skrivfärdighet bland barn och unga och främja läsning på fritiden. Programmet genomförs av Uleåborgs universitet.

Läscentrum är den enda organisationen i Finland som arbetar för läsande och förmedlar författarbesök. Dess publikationsverksamhet är unik i europeisk skala: Läscentrum publicerar litteraturtidskrifter för barn och unga samt en webbtidning med litteraturkritik. Läscentrum förmedlar årligen 700 författarbesök, varav 70 % i skolor runtom i Finland. Dessutom ordnar Läscentrum läskampanjer och fungerar som expertorganisation.

Det allmänna understödet för Läscentrum beviljas av tippningsvinstmedlen under moment 29.80.52, av anslagen för verksamheten vid och underhållet av institut och författarhus på litteraturens område, som hör till raden för litteratur. Det allmänna understödet för organisationen är i år 136 000 euro, och budgeten totalt cirka 300 000 euro.

Enligt kulturutskottet är det mycket viktigt att främja läskunnigheten och läsivern bland barn och unga som en del av alla barns rätt till konst och kultur. För att barn och unga ska få ett positivare förhållningssätt till litteratur och läsning krävs att alla de som ansvarar för deras fostran, såväl föräldrar som lärare och vuxna i klubbar och organisationer inser hur viktig läsningen är för barn och unga och arbetar för det i sin verksamhet. Till exempel små barns föräldrar bör upplysas om att gemensamma lässtunder både främjar språkutvecklingen och stöder barnets emotionella mognad.

Kulturutskottet anser att det är viktigt att arbetet för att främja läskunnighet och läsande på fritiden tryggas, att det allmänna understödet för Läscentrum höjs med 30 000 euro och att ett särskilt anslag bör anvisas för främjande av läsning, på samma sätt som det gjorts för andra konstområden i momentets förklaringsdel.

Finansiering av vänskapsföreningar.

Enligt regeringens budgetproposition beviljas nästa år sammanlagt 1 400 000 euro till stödjande av vänskapsföreningars kultursamarbete, vilket innebär en minskning på 709 000 euro, dvs. cirka 30 %. Enligt utredning till kulturutskottet innebär en så stor minskning till många delar en nedmontering av verksamheten. I stora organisationer innebär det uppsägningar av arbetstagare och lokaler, och för små organisationer som är verksamma med frivilliga krafter visar minskningen att deras arbete inte värdesätts.

Kulturutskottet framhåller att det bästa sättet att bekämpa hatinlägg och rasism och motsvarande fenomen är att känna människor och kulturen i främmande länder. I detta avseende är vänskapsföreningarnas arbete kraftigt förebyggande. Enligt kulturutskottet är det viktigt att finansutskottet överväger att höja det anslag som reserverats för stödjandet av vänskapsföreningar.