Motivering

Allmänt

Enligt budgetpropositionen driver undervisningsministeriet regeringens utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitik tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet. Utskottet anser att förvaltningsområdets värderingar bildning, kreativitet och välfärd är en god grund för såväl undervisning, kultur, ungdomsarbete och motion och idrott som undervisningsministeriets andra områden. En hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger i väsentlig grad på utbildning. Kulturutskottet omfattar propositionens strategiska mål att främja utbildningsmässig och kulturell jämlikhet genom att garantera tillgången till utbildning och kulturtjänster för olika befolkningsgrupper och regioner. Det framhåller också betydelsen av ett pluralistiskt synsätt och integrering av invandrare i genomförandet av strategierna.

Inom utbildningspolitiken prioriteras utbildningens kvalitet och effektivitet, stöd till barn och unga och bättre utbildningsmöjligheter för vuxna. Den förvärvsaktiva tiden förlängs genom snabbare placering av unga i utbildning och arbetslivet och ökade utbildningstillfällen för vuxna i arbetsför ålder.

Enligt kulturutskottet kan de totala anslagen för allmänbildande utbildning anses tillfredsställande. Det är betydelsefullt att den sista justeringsposten vid kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner i fråga om statsandelarna för 2005 intäktsförs redan 2007, trots att beslutet gällde utbetalning 2008. Statsandelarna per elev för den allmänbildande utbildningen ökar trots att anslaget i absoluta termer minskar på grund av de krympande åldersklasserna. Det viktiga är att de fristående yrkeskompetensproven utvidgas. Anslagen för yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete föreslås bli ökade med totalt 9 miljoner euro. Av tillägget går 5 miljoner euro till programmet för att höja utbildningsnivån hos vuxna. Nästa år kommer den totala finansieringen av programmet att vara 35 miljoner euro. Ambitionen att utvidga programmet är lovvärd. Men som utskottet ser det bör kriterierna ses över så att det ska gå smidigare att komma in på en utbildning och så att allt fler har en chans att bli antagna eller kan bygga på en gammal examen.

Utskottet anser att det är helt riktigt att den yrkesinriktade utbildningen byggs ut och framhåller hur viktigt det är att avsätta adekvata anslag för ändamålet. Under de kommande åren ökar efterfrågan på människor med specialkompetens på arbetsmarknaden och då behövs det absolut fler av dem. Det är angeläget att fortsätta med den handledande och förberedande utbildning som har startats för att hjälpa i gång nybörjare inom den yrkesinriktade utbildningen och för att minska avhoppen. Ansökningsprocesserna inom utbildning på andra stadiet kommer att ses över. Utbudet av yrkesinriktad tilläggsutbildning genom läroavtal ökas med 3 000 studieplatser.

Utskottet ser också positivt på att regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till fler statsandelsberättigande ledda timmar i morgon- och eftermiddagsverksamhet (RP 124/2006 rd).

I sitt utlåtande fokuserar kulturutskottet speciellt omstruktureringen av högskolorna och insatserna för att förbättra skoltrivseln, inbegripet utveckling av studierna och studiehandledning samt studiestöd. Dessutom tar utskottet upp anslagen på moment 29.80.50 och anslagen för teatrars, orkestrars och museers årsverken. I samband med utlåtandet har utskottet också diskuterat problemen med övergången från grundläggande utbildning till utbildning på andra stadiet, tillgången på platser för fortsatt utbildning, hur avhoppen från yrkesinriktad utbildning kan minskas och invandrarutbildningen. Utskottet kommer inom de närmaste veckorna att lägga fram detaljerade utbildningspolitiska riktlinjer i sitt betänkande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse (SRR 4/2006 rd).

Bättre skoltrivsel

Enligt budgetpropositionen ska barns och ungas skoltrivsel förbättras för att trygga kunskapsbasen i framtiden. Statsrådet lämnade i våras en utbildningspolitisk redogörelse (SRR 4/2006 rd) som omfattar en rad åtgärder för att förbättra skoltrivseln för att skolan ska kunna bli en gemenskap som främjar barns och ungas trivsel. Åtgärder som tidigt ingripande, omstrukturering av skoldagen, ökat engagemang och förebyggande av avhopp har hög prioritet. Utskottet kommer att ta ställning till utvecklingsåtgärderna i samband med den utbildningspolitiska redogörelsen. I propositionen föreslås 4,5 miljoner euro på moment 29.10.25 och 3,5 miljoner euro på moment 29.20.30 för främjande av välbefinnandet i skolan.

Det finns ett omfattande åtgärdsprogram som inbegriper följande projekt: minskad mobbning i skolan, tidigt stöd vid inlärnings- och skolgångssvårigheter, aktivering av avhoppare, bättre invandrarutbildning, mer motion för ökad skoltrivsel, bättre elev- och studerandevård och projektet Engagerade elever — en samverkande skola.

Utskottet förordar projekten. I t.ex. projektet för flexibel grundläggande undervisning utvecklas arbets- och undervisningsmetoderna i de högre årskurserna av den grundläggande utbildningen mot större överensstämmelse med de ungas individuella behov för att det ska finnas bredare möjligheter att genomföra den grundläggande utbildningen och få ett avgångsbetyg. Anslaget kommer också att användas för att ta fram och utvidga sådana arbetsformer som förebygger avhopp från grundskolan. Målet är framför allt att förebygga problem och ta tag i dem på ett tidigt stadium.

Projektet Engagerade elever har som mål att stödja olika vägar för barns och ungas medinflytande i kommunerna, bygga upp verksamhets- och samverkansnät och förbättra myndighetssamarbetet, arbeta för en samverkanskultur i skolorna, utveckla elevkårsverksamheten och tillhandahålla utbildning på riksnivå och regionalt samt kompletterande utbildning för personalen. Ett viktigt mål är att utnyttja skolans interna kultur för att påverka inlärningsmiljön strukturellt, inte minst de pedagogiska metoderna. Relationerna mellan vuxna och elever i skolan är en viktig del av skolans interna kultur. Det är minst lika viktigt hur vuxna bemöter eleverna och att man lyssnar på eleverna.

Det planeras ett program mot mobbning i skolan som bygger på forskning på området. Det ska ge verktyg för att minska och förebygga mobbning i skolan. Programmet kommer att tas fram i samarbete mellan psykologiska institutionen och Oppimistutkimuksen keskus vid Åbo Universitet och det ska vara klart för spridning i hela landet hösten 2009.

Elevhandledning.

Enligt utredning till utskottet varierar förekomsten av studiehandledare i grundskolan från kommun till kommun och splittringen är stor. Det betyder att eleverna inte har lika möjligheter att få handledning. Det största problemet är att eleverna saknar tillräcklig personlig handledning. Utskottet anser att man med tillräcklig personlig handledning kan säkerställa att det framtida utbildnings- och yrkesvalet träffar rätt och den vägen förebygga avhopp. En arbetsgrupp som sett på övergången från grundläggande undervisning till utbildning på andra stadiet (UVM arbetsgrupps-PM 2005:33) föreslår ett finansiellt tillägg på 5 miljoner euro per år för ändamålet från och med 2006. Enligt kulturutskottet är det nödvändigt att anvisa extra anslag i budgeten för 2007.

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår kulturutskottet

Omstrukturering av högskolorna

Utskottet omfattar undervisningsministeriets syn att förändringarna i högskolornas omvärld kräver en omstrukturering av högskolorna. För ett effektivt och fungerande högskolenät krävs det närmare samarbete och förenade krafter. Bland framtidens utmaningar märks t.ex. de unga åldersklassernas utveckling och den globala konkurrensen på utbildnings- och forskningsmarknaden. Det gäller att prioritera kvalitet, resultat och internationalisering högre. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att beslut om ett finmaskigare nätverk och strukturer fattas i samråd med regioner och universitet så att de gagnar universitetens och yrkeshögskolornas eget utvecklingsarbete. Ett land som Finland behöver ett högskolenätverk med stor regional täckning. Det ska tillhandahålla utbildning och forskning också med hänsyn till den regionala effektiviteten och utvecklingen, vilket redan står skrivet i lag.

Högskolornas nybörjarplatser kan enligt utskottets mening inte direkt omfördelas utifrån uppgifter om åldersklasserna; antalet nybörjarplatser bör bestämmas också med hänsyn till tillgången till arbetskraft på högskolenivå. Läkare, lärare, sjukskötare och talterapeuter är exempel på yrkeskategorier som tillgången kommer att vara sämre på om vi inte kan erbjuda heltäckande utbildning i olika delar av landet.

Utskottet framhåller att högskolesektorn grundar sig på en dualistisk modell med skilda uppgifter för högskolor och yrkeshögskolor. Den dualistiska modellen bör absolut stå kvar i den grundläggande examensstrukturen.

Högskolornas anslag ökar med totalt 47 miljoner euro budgetåret 2007 och utskottet ser positivt på utvecklingen. På grund av de strukturella missförhållandena i finansieringen av högskolorna ger universitetens hyreskostnader tyvärr upphov till ett anslagsunderskott i basfinansieringen. Finansieringen av yrkeshögskoleprojekt minskar med 5 miljoner euro och det betyder allvarliga problem för forskning och utveckling.

Universitetens omkostnadsanslag ökar med 31 miljoner euro, varav 20 miljoner euro utifrån lagen om utveckling av högskoleväsendet går till att säkerställa effektivitet och resultat i universitetens verksamhet. Bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsanslag ökas med 19,7 miljoner euro. I motiveringen till budgetpropositionen sägs att universiteten utvecklar sin verksamhet och sina strukturer så att resurser frigörs för skötsel av kärnuppgifterna och stärkande av prioritetsområdena. Verkställighetsbesluten i anknytning till produktivitetsprogrammet fattas 2007 med målet att minska antalet årsverken vid universiteten med 1 000 fram till 2011, vilket inverkar på de årliga anslagen, och att omfördela 1 000 årsverken. Antalet årsverken vid universiteten ska kring 2007 ligga på högst samma nivå som 2006. Utskottet anser att produktivitetsprogrammet inte bara får vara ett program för personalminskning vid universiteten, utan att utgångspunkten bör vara att garantera utbildningens kvalitet. Det är viktigt att universiteten t.ex. utvecklar sina enheter så att de ses som konkurrenskraftiga arbetsgivare och att personalen har hög arbetskapacitet och arbetstillfredsställelse. Det är positivt att universiteten arbetar för jämställdhet inom organisationen och forskarsamhället.

Meningen är att universiteten ska vidga sin finansiella bas både genom direkt budgetfinansiering och kompletterande finansiering. Enligt regeringen bör universitetens kompletterande finansiering vara minst 36 procent av den totala finansieringen. Den bör stödja universiteten i deras grundläggande uppdrag och målen för dem.

I budgetpropositionen sägs att yrkeshögskolorna satsar på utbildningens kvalitet och nivå för att genomströmningen ska öka och bli snabbare. Målet är att förebygga avbrutna studier och sänka åldern hos de utexaminerade. För att utbildningsbehovet ska kunna bedömas och styras efter arbetslivets behov måste förändringarna i yrkeshögskolornas utbildningsutbud inom olika sektorer och i yrkeshögskolornas arbetsfördelning identifieras och utredas under resultatavtalsperioden 2007—2009. Tio procent av det totala antalet nybörjarplatser omfördelas i regionala och sektorsvisa tilläggsprotokoll som avtalas våren 2007 och 2008.

Utskottet tillstyrker att undervisningsministeriet, yrkeshögskolorna och deras huvudmän står som garanter för fungerande och mångsidiga högskoleenheter utifrån vad som avtalats i resultatavtalen mellan parterna för 2007—2009. Produktiviteten höjs genom att antalet studiepoäng och avlagda examina under resultatperioden ökar snabbare än den tillgängliga finansieringen per enhet. Det är förnuftigt att universiteten tar fram gemensamma förvaltnings- och stödtjänster. Yrkeshögskolorna stärker sitt regionala innovationssystem med hjälp av sina FoU-strategier. Universitet och yrkeshögskolor fortsätter sitt ömsesidiga samarbete utifrån nya regionala strategier.

Studiesociala förmåner

Enligt budgetpropositionen utvecklas studiestödet så att det främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider. Studiestödsutgifterna är enligt uppskattning 9,9 miljoner euro mindre än 2006. Det beror bl.a. på att borgensansvarsutgifterna har minskat. De minskade anslagen för studiestöd betyder inte nedskärningar; tvärtom ökar höjningen av bostadstillägget anslagen. Det är betydelsefullt att de studiesociala förmånerna målmedvetet har utvecklats under pågående valperiod, också genom beslut av riksdagen. Bostadstillägget till studerande har höjts, måltidsstödet är säkrat, det har lagstiftats om rätt till skatteavdrag på studielån efter utexamineringen, kopplingen till föräldrarnas inkomster för studerande som inte fyllt 20 år har luckrats upp genom höjning av inkomstgränsen med 15 procent från den 1 november 2006.

Det är fortsatt aktuellt och viktigt att de studerandes studiesociala villkor förbättras. Vid utfrågningen av sakkunniga i kulturutskottet har följande synpunkter på budgetpropositionen för 2007 tagits upp:

• måltidsstödet till högskolestuderande måste höjas för att hindra att priserna på studentmåltider stiger
• ersättningarna till Studenternas hälsovårdsstiftelse för hyreskostnader bör höjas med 268 000 euro för att hindra att hälsovårdskostnaderna går upp
• studiepenningen bör höjas med 15 procent för att korrigera eftersläpningen
• föräldrarnas inkomster bör inte få inverka på studiestödet till elever på andra stadiet som inte fyllt 20 år
• gränsen för studerandes fria inkomster bör höjas och
• studenthälsovården bör skyndsamt förbättras, inte minst för yrkeshögskolestuderande.

Det är klart att alla mål inte kan genomföras inom budgetramen för 2007. En del av besluten får anstå till kommande budgetförhandlingar. Kulturutskottet anser att det studiesociala stödet fortsatt bör utvecklas systematiskt. Finansutskottet får avgöra hur det blir i nästa års budget.

Kulturutskottet föreslår

Institutet för Ryssland och Östeuropa

I budgetpropositionen avsätts totalt 402 000 euro på moment 29.80.28 för Institutet för Ryssland och Östeuropa. Anslaget är 404 000 euro mindre än 2006.

Undervisningsministeriet avser att utveckla institutet i linje med sina program för internationalism till en expert- och serviceenhet för det kulturella området. Det ska spela en central roll i att främja det kulturella samarbetet mellan EU och Ryssland. Vidare har ministeriet tillsatt en utredningsman för att klarlägga vilka behov det finns av att utveckla Institutet för Ryssland och Östeuropa. Arbetet ska vara klart före utgången av februari 2007. Men utvecklingsinsatserna omöjliggörs nu av anslaget i budgetpropositionen, eftersom det bara är hälften av fjolårets.

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår kulturutskottet

Museiverket

Enligt utredning till utskottet är budgetpropositionen ett problem med tanke på Museiverkets omkostnader. Produktivitetsprogrammet skärs ner med 238 000 euro och det inverkar i hög grad på Museiverkets verksamhet med hänsyn till att statsrådet har fattat ett principbeslut om att Sjöhistoriska museet flyttas till Kotka. Dessutom har Museiverket inrättat två regionala filialer 2006, men deras verksamhet under 2007 måste nu bedömas på nytt med beaktande av Museiverkets anslag. De bristfälliga anslagen försvårar också verkets expert- och myndighetsfunktioner. Verket ger ett tusental utlåtanden varje år och då kommer de skurna resurserna att betyda att tiden för utlåtanden förlängs avsevärt. Det blir svårt att delta i föregripande myndighetsförhandlingar och det betyder i sin tur att man inte hinner anpassa skyddsmålen till eventuella markanvändningsplaner.

Enligt utredning till kulturutskottet behöver Museiverket minst 500 000 euro till för sin verksamhet. Därför föreslår utskottet

Anslagen på moment 29.80.50

Utskottet ser med oro på förslaget att minska anslagen med 1,8 miljoner euro.

Understöd till kulturinstituten.

I budgetpropositionen anvisas totalt 4 328 000 euro till kulturinstituten, alltså lika mycket som i budgeten för 2006. Fyra forskningsinstitut i Finland finansieras 2007 med tippnings- och lotterivinstmedel för främjande av vetenskapen. Bidragen till forskningsinstituten står 2007 på samma nivå som 2006, med undantag för motiverade ökningar eller minskningar enligt undervisningsministeriets strategiska mål.

Om rekommendationerna i anknytning till regeringens program för kulturexport ska genomföras ökar trycket på att anvisa större anslag för instituten. Undervisningsministeriet tillsatte den 25 oktober 2005 en arbetsgrupp, som föreslår samverkan av nätverkstyp för informationsutbyte mellan finländska aktörer på det kulturella området och utomlands verksamma aktörer.

Kulturinstituten kommer sannolikt att tillföras ytterligare uppgifter i samband med det nationella stödnätverk som ska byggas upp för kulturexport. Nätverket ska öka de direkta kontakterna mellan kulturaktörer i Finland och utomlands och förbättra informationsutbytet mellan finländska aktörer på området kulturexport. Stödnätverket kräver att man upprättar och underhåller en intern informationskanal.

Understöd till vänskapsföreningar.

  I budgetpropositionen anvisas totalt 1 175 000 euro för vänskapsföreningar och utlandsföreningar, alltså 725 000 euro mindre än 2006.

Undervisningsministeriet beviljar varje år vänskapsföreningar och utlandsföreningar allmänna understöd och specialunderstöd. Under de senaste fem åren har totalt 2 700 000 euro (mom. 29.08.25 och 29.90.50) per år beviljats för ändamålet.

Anslaget för 2007 omöjliggör likadan understödspraxis som under de senaste åren. År 2006 gick de största allmänna understöden till Samfundet Finland—Ryssland rf (1 185 000 euro), Föreningen Pohjola-Norden rf (550 000 euro), Sällskapet Tuglas rf (258 500 euro), Finland—Amerika Föreningarnas Förbund rf (121 000 euro), Samfundet Finland—Ungern rf (90 000 euro), Suomen Viro-yhdistysten liitto ry (55 000 euro), Rozentãlssällskapet rf (55 000 euro) och föreningen Donelaitis—Litauens vänner rf (45 000 euro). Dessutom fick ett trettiotal föreningar mindre understöd.

Undervisningsministeriet har tillsatt en utredningsman för att utvärdera nuvarande praxis med understöd från undervisningsministeriet till olika vänskapsföreningar och för att föreslå hur de kan tydligaregöras och utvecklas. Slutrapporten väntas vara klar den 20 oktober 2006.

Främjande av fredsarbete.

I budgetpropositionen anvisas 325 000 euro för främjande av fredsarbete, vilket är 135 000 euro mindre än 2006.

Undervisningsministeriet beviljar statsunderstöd för främjande av fredsarbete. I sin budgetproposition för 2006 föreslog regeringen ett anslag på 420 000 euro för ändamålet. När riksdagen fattade beslut om budgeten ökade den momentet med 40 000 euro till stöd för Itämerikeskussäätiö. Därmed fanns det 2006 totalt 460 000 euro för främjande av fredsarbete. Merparten av det disponibla anslaget beviljas som vanligt i form av allmänna understöd till rikstäckande allmänna organisationer och stiftelser för fredsarbete, specialområden som branschföreningar för fredsarbete och regionala föreningar och stiftelser för allmänt fredsarbete. Understöden och beloppen bedöms med hänsyn till verksamhetens lämplighet och resultat.

En mindre del av anslaget beviljas som specialunderstöd för olika fredsarbetsprojekt. I besluten om specialunderstöd prioriteras projekt som kan komma med nya verksamhetsmetoder och öppningar i fredsarbetet. Anslagsminskningen på 135 000 euro för fredsarbete i budgetpropositionen för 2007 kommer att få verkningar för hur många personer fredsorganisationerna kan anställa för sitt arbete på grundnivå. Det är ytterst sannolikt att vissa utvecklingsprojekt helt får läggas ner 2007 på grund av de minskade anslagen.

Stödjande av kulturtidningar.

I budgetpropositionen föreslås 679 000 euro för stödjande av kulturtidningar, vilket är 121 000 euro mindre än 2006.

Kulturtidningarna spelar en viktig roll för att främja yttrandefriheten och kulturell mångfald i samhället. I ett land som Finland inom ett litet språkområde kan de flesta kulturtidningar inte klara sig utan offentligt stöd. Som kulturtidningar betraktas högkvalitativt redigerade tidningar som kommer ut i tryckt eller annan form i Finland och som är tillgängliga för alla, i regel mot betalning, och som upprätthåller diskussionen om kultur, vetenskap, konst eller religion i samhället. Stödet beviljas med hänsyn till olika kulturella minoriteters behov.

Merparten av stödet för kulturtidningar beviljas utgivarna av kulturtidningar i ekonomiska svårigheter för att täcka deras utvecklings-, redaktions-, trycknings- och distributionskostnader. En del av anslaget har årligen beviljats för att främja distributionen av kulturtidningar. Den viktigaste formen av distributionsstöd har varit indirekt stöd till allmänna bibliotek för att bredda utbudet av kulturtidningar. En liten andel av stödet för kulturtidningar har gått till kostnaderna för att redigera kulturtidningar på webben.

Om budgetpropositionen för 2007 går igenom betyder det att färre tidningar får stöd eller att alla understödda tidningar får mindre stöd eller att stödet för distributionsfrämjande och webbtidningar slopas helt. I praktiken kan minskat eller avskaffat stöd för tidningar med svag ekonomi betyda att en del av tidningarna inte kan fortsätta med sin verksamhet.

Med hänvisning till det ovan sagda och hänsyn till stödtagarnas situation föreslår kulturutskottet

Teatrars, orkestrars och museers årsverken

Budgetpropositionen för 2007 ger teatrarna 2 469, orkestrarna 1 033 och museerna 1 158 årsverken. Årsverkena är lika många som 2006. Utskottet ser positivt på att priset per enhet har indexhöjts med 2 procent inför 2007, vilket betyder ett tillskott på ca 605 000 euro för teatrar, ca 245 000 euro för orkestrar och ca 375 000 euro för museer. Tillskotten bör anvisas under momenten för statsandelar, men regeringen vill finansiera dem med tippningsvinstmedel.

Enligt utredning till utskottet visar kostnadsuppgifter för 2004 att underskottet i årsverken är 114 för teatrar, 97 för orkestrar och 382 för museer. Underskottet är på det hela taget avsevärt och försvårar för statsandelsberättigade konst- och kulturinstitutioner att planera långsiktigt för sin verksamhet och för nya aktörer att bli upptagna bland de statsandelsberättigade. Inför 2007 ansökte 10 nya museer och 14 nya teatrar om rätt till statsandel. Bland de sökande fanns inga nya orkestrar.

Undervisningsministeriet uppger att målet sedan 2004 har varit att öka antalet årsverken för teatrar, orkestrar och museer i budgeten med omkring 10 procent av underskottet. Åren 2004—2006 fick teatrarna totalt 60, orkestrarna 22 och museerna 130 årsverken till.

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår kulturutskottet

Stödjande av filmkonst

I budgetpropositionen för 2007 anvisas totalt 17 930 000 euro för stödjande av filmkonst. Det är 500 000 euro mindre än 2006. Filmkonsten ingår under förklaringsrubriken "Främjande av konstarter" vid tippningsvinstmedel för konsten.

Anslaget (17 930 000 euro) ska i linje med strategin Riktlinjer för en audiovisuell politik 2010 trygga villkoren och en fungerande finansiell struktur för finländsk film.

Utvecklingsinsatserna omfattar ett brett utbud av filmer och konstnärlig och innehållslig risktagning, adekvata produktionsbudgetar för att utvidga den finansiella basen i internationell riktning, fortsatt produktion av filmer för barn och unga, utveckling av biografnätet efter omvärldsförändringarna och främjad export av inhemsk film.

Anslagen från tippningsvinstmedel för främjande av konst och kultur i budgetpropositionen för 2007 medger inte ökade anslag för filmkonst enligt utvecklingsbehoven. Enligt undervisningsministeriets preliminära dispositionsplan ökar anslagen för främjande av filmkonst totalt med 500 000 euro.

Genomförandet av strategin Riktlinjer för en audiovisuell politik bromsas upp. Strategin har som mål att höja det offentliga stödet till film till en nordiskt jämförbar nivå (omkring 25 miljoner euro 2010). På årsnivå betyder det en ökning på cirka två miljoner euro.

I stället för att producera i snitt 10 långfilmer bör vi producera minst 12—15 per år för att kunna garantera bredd och kvalitet och möjliggöra konstnärliga och innehållsliga risker. Utan fortsatt utveckling blir vårt inhemska filmutbud allt smalare och kvaliteten blir lidande. Den kompetens och de resurser som förvärvats genom god utbildning bör kunna nyttiggöras.

Filmen spelar en ovedersäglig kulturell och ekonomisk roll. Efter spridningen på biografer fortsätter den ekonomiska produktiviteten genom spridning via video och dvd, teve och numera också enligt on-demand-principen på nätet. Filmbranschen spelar en viktig sysselsättande roll och där ger offentliga satsningar multipla effekter. Ett starkare offentligt stöd skulle bädda för en affärsekonomiskt starkare och sysselsättande filmbransch och erbjuda såväl inhemska som utländska finansiärer trovärdiga placeringsobjekt.

Produktionskostnaderna har ökat på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen, men det offentliga stödet per enskild film har inte gått att höja. För att vi ska komma i åtnjutande av internationell delfinansiering måste produktionen hålla en sådan nivå att de här finansiella instrumenten blir tillgängliga. Det kräver större produktionsbudgetar som i sin tur garanterar fortsatt verksamhet för produktionsbolagen. EU:s MEDIA-program lyfter fram kontinuiteten i filmproduktionsbolagens verksamhet och filmens gränsöverskridande rörlighet.

I Finland är stöden till film mindre än i de övriga nordiska länderna, där det offentliga stödet går ut på att trygga en adekvat grundläggande volym och säkra en viss nivå på den nationella finansieringen.