Allmänt

Regeringen föreslår att utlänningslagen ändras bland annat så att användningen av så kallade D-visum för långvarig vistelse utvidgas till nya persongrupper. Enligt förslaget kan visum för längre vistelse beviljas till exempel studerande och forskare som beviljats uppehållstillstånd för studerande eller forskare. De föreslagna lagändringarna stöder regeringens mål att främja utbildnings- och arbetsrelaterad invandring och göra inreseförfarandena smidigare. Kulturutskottet understöder åtgärder som kan underlätta och möjliggöra inresa för studerande och forskare. 

Bestämmelserna om D-visum har fogats till utlänningslagen genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juni 2022. I det första skedet infördes en ny nationell visering för specialsakkunniga, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar. Fram till slutet av augusti hade cirka 200 ansökningar om visum för längre vistelse lämnats in, vilket innebär att det tills vidare finns rätt så lite praktisk erfarenhet av tillämpningen av de nya bestämmelserna. Kundresponsen har dock enligt uppgift i huvudsak varit positiv. Kulturutskottet anser det vara viktigt att man ser till att effekterna av införandet av visum för längre vistelse följs upp och bedöms i tillräcklig grad när antalet ansökningar ökar. 

När propositionen utarbetades utgick man från den regleringsmodell som valdes i det första skedet och således föreslås det inga ändringar i förfarandet för beviljande av visum för längre vistelse. För att visum för längre vistelse ska beviljas krävs att tredjelandsmedborgaren har beviljats uppehållstillstånd. I propositionen föreslås inga ändringar i ansökan om uppehållstillstånd, grunderna för beviljande av uppehållstillstånd eller villkoren för inresa enligt utlänningslagen. Migrationsverket beviljar visum på ansökan i samband med beviljande av uppehållstillstånd. 

Handläggningsavgifter

Bestämmelser om handläggningsavgifter för ansökningar om uppehållstillstånd finns i inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer (1175/2021). Av studerande tas för närvarande ut 350 euro för den första ansökan om uppehållstillstånd, när det är fråga om en elektronisk ansökan, och 450 euro för en ansökan i pappersform. För den som arbetar som forskare är motsvarande handläggningsavgifter 380 euro och 480 euro. 

Eftersom ansökningarna om uppehållstillstånd och om visum för längre vistelse utgör två separata processer tas det också ut två separata handläggningsavgifter för dem. Enligt inrikesministeriets gällande avgiftsförordning tar Migrationsverket för en ansökan om visum för längre vistelse ut en fast handläggningsavgift som motsvarar självkostnadsvärdet. Avgiften är 120 euro för en ansökan i pappersform och 95 euro för en elektronisk ansökan. Enligt regeringens bedömning kommer handläggningsavgifterna sannolikt att vara desamma för de persongrupper som det nu föreslås att viseringen för längre vistelse ska utvidgas till att omfatta. 

Utöver handläggningsavgifter uppstår kostnader också för resor till en beskickning eller en extern tjänsteleverantör samt för en extern tjänsteleverantörs eventuella serviceavgifter. Kulturutskottet konstaterar att utöver de studerande betalar också forskare inom den offentliga sektorn och forskare med stipendier i regel själva sin ansökan om uppehållstillstånd och andra administrativa kostnader i anslutning till inresa. 

Visum för längre vistelse är i praktiken en avgiftsbelagd tilläggstjänst som den studerande eller forskaren om han eller hon så önskar kan välja för att påskynda inresan. En ny handläggningsavgift kommer sannolikt inte att göra Finland mer attraktivt eller ge en positiv bild av Finlands migrationsprocess, utan den kan också vara en betydande tröskel för inresa och för att inleda studier. Detta bör beaktas bland annat när storleken på handläggningsavgifterna i fråga om visum för längre vistelse för studerande övervägs. Utskottet konstaterar också att lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) gör det möjligt att ta ut en avgift till ett lägre belopp än prestationens självkostnadsvärde och att helt låta bli att ta ut avgiften bland annat av orsaker som hänför sig till utbildningsverksamhet eller av därmed jämförbara skäl. Utskottet anser det vara viktigt att ett förfarande som möjliggör snabbare inresa i praktiken inte visar sig vara betydelselöst på grund av att handläggsningsavgifterna upplevs som höga. 

Kulturutskottet anser att handläggningsavgifterna inte får utgöra ett faktiskt hinder för inresa. 

Smidigare inresa

Med en visering för längre vistelse beräknas att inresan kan genomföras 7—14 dygn snabbare, när personen inte behöver vänta på att uppehållstillståndskortet ska levereras utomlands. Det bidrar till att studierna eller forskningsarbetet kan inledas i tid och kan också stärka Finlands dragningskraft. Utskottet instämmer i de synpunkter som framfördes vid utfrågningen av sakkunniga om att beskickningen eller den externa tjänsteleverantören bör erbjuda tillräckligt med besökstider med snabb tidtabell för att de praktiska utmaningarna inte ska omintetgöra målet om en snabb inreseprocess. 

Kulturutskottet anser det vara viktigt att ansökningsprocessen ur de sökandes synvinkel är så enkel som möjligt och att de sökande tydligt informeras om möjligheten att ansöka om visum för längre vistelse. 

Med visum för längre vistelse är det möjligt att komma till Finland nästan omedelbart efter att uppehållstillstånd beviljats. I sakkunnigyttranden till utskottet har framförts att propositionen behövs men att den är otillräcklig, och flera har betonat vikten av att påskynda den egentliga processen för uppehållstillstånd. Enligt inkommen utredning har uppehållstillståndsprocesserna för internationella studerande till och med dragit ut på tiden så till den grad att studiestarten har skjutits upp. En lång uppehållstillståndsprocess kan också slutligen leda till att en internationell expert söker sig till ett annat land. 

Det är viktigt att sträva efter att ytterligare snabba upp och förenkla förfarandena i anslutning till inresa för att det ska vara smidigare än för närvarande att slå sig ned i Finland. Ett alternativ som lyftes fram vid utfrågningen av sakkunniga är en modell där D-visum beviljas redan innan uppehållstillstånd fås och där det egentliga uppehållstillståndet söks och beviljas i Finland. Dessutom har det föreslagits att forskare redan innan de anländer till Finland ska kunna ansöka om finländskt skattekort, rätt till social trygghet i Finland samt utöver registrering av personuppgifter i befolkningsdataregistret även registrering av hemkommunen. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta utreda olika alternativ och utveckla inreseprocesserna för att påskynda invandringen av experter.