Motivering
Den pågående ekonomiska recessionen och stimulansåtgärderna
försämrar statens, ja hela den offentliga ekonomins
finansiella läge avsevärt. Strukturella reformer
som gör den offentliga ekonomin hållbarare blir
därmed allt viktigare då vi samtidigt också förbereder
oss för det utgiftstryck som befolkningens åldrande
för med sig. Rambeslutets vägval följer
regeringens ekonomiska strategi. Kompetensfrämjande och forskning
och utveckling hör till prioriteringarna. Utskottet påpekar
att de beslut som fattas i dag skapar förutsättningar
för ny tillväxt. Framgångarna låter
vänta på sig om vi inte slår vakt om
och utvecklar kompetensbasen. Satsningar på utbildning
och kunnande ingår i den verktygsarsenal som behövs
för ett långsiktigt ekonomiskt uppsving. Därför är
det inte egalt vilka beslut som fattas om de olika skolnivåerna.
Den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen,
yrkeshögskolorna, universiteten och vuxenutbildningen,
alla behöver de adekvat finansiering.
Rambeslutet ändrar inte den utgiftspolitik som fastställts
i regeringsförklaringen, utan ramarna för valperioden
justeras tekniskt för att motsvara förändringarna
i pris- och kostnadsnivån och i budgetstrukturen. Ramen
för undervisningsministeriets förvaltningsområde är
5 411 miljoner euro 2010. Den innefattar en lång
rad viktiga markeringar för utbildning och kultur. De 80
miljoner euro som man räknar med ska sparas in när åldersklasserna
blir mindre har avsatts för att förbättra
utbildningens kvalitet fram till 2011. Det är utmärkt,
menar utskottet, att regeringen beaktat universitetsreformen i ramarna.
Det vill poängtera att obunden vetenskaplig forskning och
på sådan forskning baserad högsta utbildning
ska vara universitetens primära uppgift också i
framtiden. För det behöver samtliga universitet
adekvat basfinansiering. Bevillningsfullmakten för Finlands
Akademi ökar med närapå 13 miljoner euro
från 2009 till 2010. Statsandelen för
teatrar, orkestrar och museer ökar med ca 14 miljoner före
2010 och ungefär hälften av det kommer kommunerna
till del. Inom de givna utgiftsramarna kommer man genom omfördelningar
i budgetpropositionen för 2010 att bl.a. lägga
om vuxenutbildningen och öka anslagen för FoU-investeringar
som stärker den ekonomiska tillväxtpotentialen.
I synnerhet vuxenutbildningen behöver extra resurser i
dagens svåra sysselsättningsläge.
Som ett led i stimulansåtgärderna står
regeringen i beråd att tilläggsfinansiera 1 750
studerandeplatser inom yrkesutbildningen så att en del
av tillägget gäller åren 2009—2012.
Också antalet studerande inom den yrkesinriktade tillläggsutbildningen
ska bli fler. Från 2009 blir det möjligt att bedriva
fortbildning av läroavtalstyp vid högskolor och
bidrag betalas för denna utbildningsform 2009—2012.
Utbudet av vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen ökas
med 1 000 studieplatser genom en tidsbegränsad
tilläggsfinansiering under 2009—2011.
Som ett positivt faktum utanför ramarna kan det noteras
att intäktsföringen av tipsmedel beräknas öka
med 1,5 procent årligen och att det ur fonden för
ofördelade vinstmedel betalas ut sammanlagt 182,6 miljoner
euro 2010—2013 för att fördelas mellan
vetenskap, konst, ungdomsarbete och idrott enligt den lag som gäller
fördelning av tippningsvinstmedel.
Grundläggande utbildning
Utskottet välkomnar regeringens ambition att värna
om finansieringen av basservicen för att den sociala och
regionala ojämlikhet som följer i recessionens
spår ska bli så liten som möjligt.
Enligt 30 § i lagen om grundläggande utbildning
har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt
att få undervisning enligt läroplanen och elevhandledning.
Dessutom föreskriver paragrafen att undervisningsgrupperna
ska sammanställas så att målen i läroplanen
kan nås i undervisningen. Den ekonomiska tillbakagången
i kommunerna sker i rasande takt just nu. Många kommuner
har beslutat göra ändringar i årets budget
och hyser planer på att rentav permittera lärare.
Den viktiga utbildningsservicen går därmed inte
att ordna på behörigt sätt. Detta gäller
i synnerhet den grundläggande utbildningen. Kommunerna
måste enligt utskottet fatta sina utbildningsbeslut så att
de lagfästa skyldigheterna uppfylls på ett korrekt
sätt.
Ändrade bestämmelser om specialundervisning
i lagen om grundläggande utbildning.
Undervisningsministeriet är sysselsatt med ett lagstiftningsprojekt
som avses resultera i ändrade bestämmelser om
specialundervisning och annat stöd till elever samt sekretess
för personuppgifter. Utskottet konstaterar att syftet med översynen är
bra, men att de planerade ändringarna stöder stöd-
och specialundervisningen fullt ut bara om det finns minst lika
mycket pengar som nu att tillgå för det nya systemet.
Om elever som behöver särskilt stöd i
allt större utsträckning integreras i grupper
med allmän undervisning, blir det allt viktigare att minska
undervisningsgruppernas storlek, fortbilda lärarna och
vidta andra stödåtgärder.
Insatser för att hindra marginalisering
Utskottet utredde i fjol våras vad som kunde göras
för att hindra marginalisering av unga och kom fram till
att bl.a. skol- och studerandehälsovården, omedelbar
tillgång till social- och hälsovårdstjänster,
skälig storlek på undervisningsgrupperna och mer
studiehandledning och tvärfackligt samarbete spelar en
viktig roll i det sammanhanget (KuUU 10/2008 rd — MINU
5/2008 rd). En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet
konstaterar i sin promemoria Nuorta ei jätetä — Puhelletaan
yhteen hiileen (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior
och utredningar 2009:5) att också bedömningar
och kalkyler över vad en marginalisering av unga skulle
kosta samhället talar för att hjälpinsatserna
bör sättas in så tidigt som möjligt.
På så vis får de unga hjälp
i tid och ges en chans till ett självständigt,
meningsfullt liv. Samhället sparar pengar när
myndigheterna satsar på preventiva åtgärder.
Såväl rambeslutet som basserviceprogrammet
innehåller en lång rad åtgärder
för att underlätta invandrares integration. Internationella konflikter
och förändrade asylprocedurer i olika länder
får allt fler flyktingar att söka sig till Finland.
För en lyckad integration är utbildning en första
rangens fråga. Det gäller framför allt
att ta reda på vilka behov personerna i fråga
har och att ordna den rätta sortens utbildning för
dem. Ett viktigt mål är att alla unga invandrare
avlägger grundskolans lärokurs och att man får
andelen invandrarungdomar som deltar i utbildning efter grundskolan
upp till en nivå som motsvarar deras andel av hela befolkningen.
Studiehandledning
Utskottet har i många sammanhang påpekat hur viktig
studiehandlingen är för att stödja unga
och minska risken för utanförskap. Särskilt
i dagens ekonomiska läge accentueras studiehandledningens,
bl.a. den personliga handledningens, betydelse. Det behövs
mer studiehandledning dels för att de studerande ska kunna
fatta viktiga beslut för framtiden och klara sig i studierna, dels
för att korta ner studietiderna och minska antalet avbrott.
Dessutom behövs det mer elevvård inom såväl
den grundläggande utbildningen som utbildningen på andra
stadiet.
Forskningsfinansiering
På 1990-talet insåg man att för att
Finland ska klara sig i framtiden behövs det bl.a. satsningar på forskning.
Forskningsanslagen höjdes rejält. Även
som läget ser ut i dag behöver den offentliga
forskningsfinansieringen ökas, menar utskottet. Utskottet
har i ett tidigare utlåtande (KuUU 1/2009
rd — SRR 5/2008 rd)
föreslagit att Finland i dagens ekonomiska läge
omedelbart bör göra satsningar på vetenskap,
konst och forskning inom samhällsekonomiskt viktiga områden
och hålla fast vid regeringsprogrammets mål att
forskningsfinansieringens andel ska vara 4 procent av bnp. Låt
vara att målet är ambitiöst är
det ytterst angeläget särskilt nu. Det är
företagens och den offentliga förvaltningens sak
att tillsammans skapa förutsättningar för
att det finländska kunnandet ska kunna omsättas
i nya arbetstillfällen i den globala konkurrens som uppstår
när den ekonomiska kräftgången bryts.
Statsandelen för kulturverksamhet och bibliotekens
finansiering
Statsandelsreformen 2006 resulterade i en rejäl höjning
av statsandelen för teatrar, orkestrar och museer. Utskottet
vill åter en gång påminna om hur viktiga
kommunernas kulturfunktioner är för människans
välbefinnande. För många kommuninvånare är
de också ett viktigt sätt att klara sig i en ekonomiskt
trängd situation. Därför ser utskottet
det som angeläget att kommunerna använder statsandelarna
för sitt faktiska ändamål och inte låter
de grundläggande kulturtjänsterna förtvina.
Biblioteken är en viktig bastjänst som kommunerna
erbjuder oss finländare. Satsningar på bibliotekstjänster
ger mångdubbel nytta och bidrar till att öka den
breda bildning som behövs inom kunskapssamhället.
Men då får kommunerna inte pruta på bibliotekens
personal- och anskaffningsanslag. Dessutom blir det avsevärt billigare än
att t.ex. åtgärda problem på grund av utslagning.
Bygg- och renoveringsprojekt
I årets tilläggsbudget ingick tilläggsanslag
och tilläggsfullmakter för mögelskolor
och andra brådskande bygg- och renoveringsprojekt. Men behovet
när det gäller byggande och renovering av skolor är
trots allt mångfaldigt jämfört med det
staten har att ge till anläggningskostnader. Enligt uppgift
från länsstyrelserna finns det klart fler skolor
som skulle behöva inleda renoveringar i år än
vad bevillningsfullmakterna räcker till. Det finns en lång
rad viktiga projekt med sysselsättande effekter runtom
i landet som inte kan påbörjas om inte statens
skjuter till pengar. Det finns t.ex. fortfarande ungefär
1 000 fukt- och mögelskadade skolhus som snabbt
skulle behöva repareras. Mögelskolor och andra
brådskande bygg- och renoveringsprojekt måste
fås igång snabbt.
Ändringar i statsandelssystemet
Enligt redogörelsen kommer statsandelarna för förskoleundervisning,
grundläggande utbildning, bibliotek och kommunernas kulturverksamhet
samt statsandelen för den grundläggande konstundervisning
som finansierats per invånare att överföras
från undervisningsministeriets till finansministeriets
förvaltningsområde. Utskottet frågar
sig med oro om det statliga stödet och den statliga styrningen
på kulturfronten efter reformen kommer att vara tillräckliga
för att dessa för medborgarna så viktiga
tjänster ska kunna kvarstå och skötas
på behörigt sätt.