Motivering
Allmänt
Redogörelsen lyfter fram de kärnpunkter för
utvecklingen av demokratin som kräver uppmärksamhet
nu och på lång sikt. Därtill innehåller
den riktlinjer för demokratipolitikens mål under 2010-talet.
Redogörelsen tar både upp frågan om hur
den representativa demokratin fungerar och vilka möjligheter
till direkt deltagande medborgarna har mellan valen. Vidare behandlas
bl.a. förvaltningens åtgärder för
att stödja medborgarsamhällets verksamhetsbetingelser
samt demokratifostran som en del av utbildningssystemet och folkbildningsarbetet.
I detta utlåtande behandlar kulturutskottet särskilt
demokratifostran som grundlagsutskottet har bett utskottet lämna
ett utlåtande om. Demokratifostran behandlas i kapitel
sju i redogörelsen. Kulturutskottet anser att det ger en
god framställning av demokratifostrans nuläge
och utgångspunkter. Utskottet instämmer i riktlinje 20
(Delaktighet och påverkan bland unga genom demokratifostran).
Kulturutskottet instämmer i redogörelsens framställning
av att demokratifostran spelar en väsentlig roll med tanke
på allas lika möjligheter till delaktighet. Enligt
resultaten av ungdomsbarometern syns kumuleringen av aktivitet och
en intern åtskillnad inom den unga generationen också i
samhällsinflytandet. Därför måste
demokratifostran betraktas i ett brett perspektiv som en helhet
särskilt med avseende på likabehandling. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas åt
resurserna och möjligheterna hos ungdomar med olika socioekonomisk
och etnisk bakgrund att delta i att utveckla det demokratiska samhället.
Att röstberättigade ungdomar är föga
pigga på att rösta i valen i många europeiska
länder ses som ett tecken på att ungdomarna har
fjärmat sig från politiken. Det har lett till ökad
oro över den representativa demokratins framtid och till
att man efterlyser metoder genom vilka ungdomarna kan aktiveras
och ges positiva erfarenheter av demokratisk medverkan. Utskottet
vill betona att syftet med demokratifostran är att förbereda
de unga till en aktiv och positiv insats i samhället. Metoderna
bör därför inte bara bestå av
teoretisk kunskap utan också av färdigheter, praxis och
erfarenheter som kan förutsättas av en aktiv medborgare.
Det är möjligt att också introduktionen
av nya former för deltagande ytterligare ökar
klyftan mellan dem som aktivt tar del i politiken och dem som förhåller
sig passiva. Detta medför särskilda utmaningar
för demokratipolitiken. Att förbättra
medborgarnas politiska läskunnighet och motivation att
delta blir hela tiden viktigare, i och med att både hemmens
och de politiska partiernas roll som vägledare till politisk
läskunnighet och politiskt deltagande har försvagats. Även
om finländarna har goda samhällskunskaper i internationell
jämförelse upplever många medborgare
att de inte förstår sig på politik tillräckligt
bra för att kunna påverka den.
Enligt iakttagelser i ungdomsundersökningar finns det
stora skillnader i skolornas och läroanstalternas arbetskultur
när det gäller delaktighet. Vissa skolor har utvecklat
sin efterlevnadskultur medvetet och systematiskt, andra har bara hunnit
börja. Det kan också vara en faktor som skapar
olikvärdighet eftersom alla ungdomar inte får
samma stöd i att utveckla sitt medborgarskap.
Att utveckla demokratifostran i läroanstalterna är
viktigt och läroanstalterna bör sporra sina studerande
bl.a. till kommunalt beslutsfattande och verksamheten inom lokala
ungdomsfullmäktige. Dessutom behövs satsningar
på att utnyttja nya modeller för medinflytande
i fråga om beslutsfattande som gäller ungdomar
och deras delaktighet t.ex. genom ökat webbinflytande.
Demokratifostran på olika skolstadier
Allmänt.
Enligt den nuvarande regeringens program utvecklas demokratifostran
särskilt vid läroanstalterna. Det är
viktigt att barn och ungdomar så tidigt som möjligt
får positiva erfarenheter av möjligheter till
medinflytande i gemenskaperna i vardagen, med beaktande av deras
utvecklingsnivå, och att en fortlöpande demokratifostran
tryggas på alla utbildningsnivåer.
Att delta i samhällsverksamhet är en grundläggande
förutsättning för att demokratin ska fungera.
Färdigheter för att delta och påverka samt
förhålla sig ansvarsfyllt till framtiden kan endast
nås genom övning. Skolgemenskapen erbjuder trygga
ramar för detta. Samtidigt skapar den grundläggande
undervisningen en kunskapsbas för eleverna att växa
till aktiva medborgare som kan utnyttja sina demokratiska rättigheter och
friheter på ett ansvarsfyllt sätt. Skolan ska stärka
delaktigheten hos varje elev. Demokratifostran bör ta upp
alla aspekter på aktiva attityder, färdigheter
och kunskaper som gäller demokrati, och i praktiken implicera
dem i skolkulturen, skolans värdesystem samt praxis och
arrangemang i vardagen.
Utskottet observerar att enligt utredningar är ett
problem med t.ex. undervisning i samhällslära
i Finland att den är fokuserad på data och system;
därför blir strävan att påverka
känslonivån eller att framkalla en känsla
av delaktighet lätt sekundär.
Reformen av läroplanen.
Utskottet instämmer med riktlinjen i redogörelsen
om att när läroplanerna förnyas utvecklas
skolornas verksamhetskultur så att den stärker
engagerandet av elever och studerande samt deras delaktighet. Utskottet
anser det viktigt att elevernas mål i fråga om delaktighet
ingår i uppgiften för alla studieämnen.
De grundläggande kunskaperna och färdigheterna
för demokratifostran skapas särskilt inom historia
och samhällslära.
Utskottet vill betona betydelsen av historia som bas för
förståelsen för demokratin och dess utveckling.
I statsrådets principbeslut om främjandet
av demokratin i Finland (2010) förutsattes en utredning
av demokratifostran i förskole- och skolundervisningen,
skolornas klubbverksamhet och lärarutbildningen. I juni
2012 utfärdade statsrådet en förordning
om riksomfattande mål för utbildningen enligt
lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning
i den grundläggande utbildningen. Enligt förordningen
främjar undervisningen elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar
och ger dem förutsättningar för att verka
i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. När
den nya timfördelningen trätt i kraft får även
yngre elever än för närvarande undervisning
i principerna för samhällspåverkan och
de får lära sig om delaktighet och inflytande bland
annat med hjälp av drama. Reformen svarar på de
finländska ungdomarnas svaga intresse för samhällsfrågor,
behovet av att stärka vår samhälls- och
värdefostran samt bristerna i praktisk ekonomisk kunskap.
Utbildningsstyrelsen förnyar för närvarande grunderna
för läroplanen för förskoleundervisning,
grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning
efter den grundläggande utbildningen samt yrkesutbildning.
Grunderna blir klara före utgången av 2014. Beredningen
utgår från statsrådets förordning
om mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande
utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen
(422/2012). I läroplansgrunderna för
förskoleundervisning, grundläggande utbildning
och påbyggnadsundervisning efter den grundläggande
utbildningen framträder demokratifostran och deltagande
för elever och studerande som en stark betoning i utbildningens
värdegrund, uppgift, verksamhetskultur och de praktiska
arrangemangen kring skolarbetet samt målen och det centrala
innehållet i fråga om undervisningen. Dessutom
ingår demokratifostran i motiveringstexten till de flesta
läroämnena inom grundläggande utbildning.
Undervisningen i historia och samhällslära tidigareläggs
och undervisningen i samhällslära utökas
med två årsveckotimmar för årskurs
4—6.
Bl.a. i värdegrunden för utkastet till grunder för
grundläggande utbildning konstateras (15.4.2014): "den
grundläggande utbildningen upprätthåller
och stärker respekten för de mänskliga
rättigheterna, rättvisa, välbefinnande och
fred. Den främjar demokrati och aktiv medverkan i det civila
samhället."
Utbildningsstyrelsens plan skisserar upp de styrande principerna
för en efterlevnadskultur. En av principerna är "Delaktighet
och demokratisk verksamhet". Syftet är att betona
att en demokratisk efterlevnadskultur som främjar delaktighet
lägger grunden för att eleverna kan växa upp
till aktiva medborgare. Utskottet finner det viktigt att eleverna
deltar i att planera och utveckla verksamheten och får
erfarenheter av att bli hörda och uppskattade som medlemmar
i gemenskapen. Gemenskapen sporrar till demokratisk dialog och deltagande
samt tillhandahåller metoder och strukturer för
aktiviteterna. I bästa fall är demokratifostran
också demokratisk fostran. Det kan stödjas bl.a.
genom att eleverna får verklig beslutanderätt.
Det kan också handla om budgetmakt t.ex. i vissa beslut
som gäller vardagen i skolorna.
Målen för deltagande och demokratifostran anses
höra ihop med principerna för en hållbar utveckling
och byggandet av en hållbar framtid som i sista hand är
global till sin karaktär. Utskottet finner det rätt
och riktigt att den grundläggande utbildningen delger eleverna
förutsättningarna för att intressera
sig för ärenden som gäller skolsamfundet
och samhället. Skolan respekterar deras rätt att
delta i beslutsfattande i enlighet med sin ålder och utvecklingsnivå.
Eleverna deltar i att planera sina studier, det gemensamma skolarbetet
och lärmiljön. Samtidigt får de också erfarenheter
av olika sätt att medverka i det civila samhället.
Genom sina erfarenheter lär sig eleverna medinflytande,
beslutsfattande och ansvarstagande. Samtidigt lär de sig
gestalta betydelsen av regler, överenskommelser och förtroende.
Genom att medverka både i och utanför skolan
lär eleverna sig att uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt
sätt. De lär sig arbeta ihop och får möjligheter
att öva upp sig i att förhandla, medla och lösa
tvister samt anlägga en kritisk syn på olika ärenden.
Mål för samhällsläran på årskurs
4-6, som är viktiga för t.ex. demokratifostran, är
att eleven får handledning i att gestalta sig själv
som individ och medlem i olika slags samfund och att eleven uppmuntras
att utöva de grundläggande färdigheterna
för demokratiskt medinflytande samt debattera konstruktivt
om olika synsätt. Det är också viktigt
att handleda eleven i att förstå de sociala mediernas
roll i samhällsinflytandet. Läraren intar en markerad
roll bl.a. då det gäller att få eleverna
intresserade av samhällsläran som kunskapsområde
och då det gäller att främja att eleverna
vänjer sig vid att använda sitt etiska omdöme
i fråga om olika slags mänskliga, samhällsmässiga
och ekonomiska frågor.
Yrkesutbildning på andra stadiet.
Valdeltagandet är genomgående betydligt lägre
hos ungdomar än hos äldre åldersgrupper.
Skillnaderna är särskilt markanta när
det gäller intresset för att rösta och
medverka bland studerande inom grundläggande yrkesutbildning,
vilket allmänt återspeglar socioekonomiska skillnader
i samhället i fråga om medborgarnas intresse för
att rösta.
Enligt en utredning som Utbildningsstyrelsen lät utföra
2011 anses den viktigaste medborgerliga kompetensen hos ungdomar
vid sidan av studiefärdigheter vara färdigheter
i interaktion och samarbete samt i deltagande och samhällsinflytande.
Enligt utredningen gäller de största utvecklingsbehoven årskurs
1-6 i den grundläggande undervisningen samt den grundläggande yrkesutbildningen.
Allra bäst har demokratifostran utfallit i gymnasieutbildningen.
Utskottet noterar att i fråga om yrkesutbildning föreslås
inga detaljerade åtgärder utan endast allmänna
omnämnanden. Utbildningsstyrelsen bereder för
närvarande också nya examensgrunder för
yrkesutbildning. Grunderna tas i bruk den 1 augusti 2015. Utskottet
finner det viktigt att Utbildningsstyrelsen i sammanhanget utvecklar
och utökar åtgärderna för att
utveckla demokratifostran inom den grundläggande utbildningen.
Nya bestämmelser om deltagande, elevkårs-
och studentkårsverksamhet.
Utskottet instämmer med redogörelsens riktlinje
om att elevkårernas verksamhet utvecklas vidare och att
samarbetet mellan hem, skola och medborgarsamhälle stärks
i demokratifostran genom att man skapar öppnare och smidigare
samarbetsnätverk. Det finns en del utbildningsrelaterade
lagändringar som trädde i kraft i början
av året (1267-70/2013) och som stärker
delaktigheten för elever och studerande. Lagen om grundläggande
utbildning ändrades så att varje grundskola ska
ha en elevkår. Därtill preciserades elevernas
och studerandenas rätt och samtidigt undervisnings- och
utbildningsanordnarnas skyldighet att utveckla delaktigheten i den
grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.
Enligt 47 a § 1 mom. i lagen om grundläggande
utbildning ska utbildningsanordnaren främja alla elevers
delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att
delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet
att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas
ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta
i beredningen av läroplanen och de planer som hänför
sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga.
Även elevkårernas uppgifter preciseras nu
ytterligare. Den nya lagstiftningen förpliktar också till
att ta reda på elevernas åsikter. När
lagändringarna behandlades välkomnade kulturutskottet
bl.a. varmt de förnyelser som gällde att förbättra
elevernas deltagande i skolans vardag. De syftar till att stärka
barnens och de ungas rätt att i den mån deras ålder
och utvecklingsnivå tillåter påverka
beslut som gäller dem själva. Det är
också bra att deltagandet inte ska begränsas till
elevkårens styrelse utan att man i ändringarna
betonar att alla elever ska vara delaktiga. Elevernas delaktighet
och inflytande stärks också genom att föräldrar
och vårdnadshavare engageras mera i verksamheten (KuUB 10/2013
rd—RP 66/2013 rd).
Genom att delta i beredningen av ärenden som gäller
dem själva förstår barnen och ungdomarna
bättre hur beslutsfattandet i samhället fungerar
och varför det behövs t.ex. regler och bestämmelser
som gäller alla.
Också Utbildningsstyrelsen är i färd
med att ge anvisningar om praxis för elevernas delaktighet.
Det gäller t.ex. elevkårsverksamheten och andra
former av deltagande i det praktiska skolarbetet. Skolarbetet bör
anordnas så att eleverna får erfarenhet av samarbete,
deltagande och demokratisk verksamhet i sin egen undervisningsgrupp,
i skolan och i dess näromgivning samt i olika slags nätverk.
Utskottet noterar att redogörelsen inte tar upp metoder
för att stärka de ungas delaktighet också på individnivå.
Lärarutbildningen
Utskottet vill betona att demokratiuppfattningen hos lärarna
och den övriga personalen har ett stort inflytande på demokratin
i skolsamfundet. Därför måste vi absolut
satsa också på lärarutbildningen, både
med tanke på innehållet och på bearbetningen
av attityder. Utskottet ställer sig bakom redogörelsens
riktlinje om att demokratifostran och delaktighetsmetodernas innehåll
utvecklas i lärarutbildningen och fortbildningen för
lärare. Lärarutbildningen bör ta upp
bl.a. beslutsfattande i samhällsfrågor, organisationsverksamhet
och andra former av medborgar- och frivilliginsatser för
att lärarna i sin yrkesroll ska kunna genomföra
skolornas demokratifostran på ett ingående sätt
med användning av metoder som inkluderar eleverna.
Demokratifostran i övrigt
Enligt ungdomsbarometern har ungdomarna en rätt svag
känsla av att bli tagna på allvar i det kommunala
beslutsfattandet. Att stärka demokratin i utbildningen är
viktigt, men utskottet vill påminna om att många
andra aktörer också medverkar i demokratifostran,
bland dem biblioteken och andra kulturtjänster, idrott,
ungdomsarbete och varierande fritidsaktiviteter. För de unga är
det viktigt att känna att de har inflytande på lokala
frågor, att deras åsikter uppskattas och att de
kan delta i en gemensam process. För att stärka
de ungas känsla för demokrati och deras faktiska
inflytande behövs ett övergripande pedagogiskt
perspektiv där man vågar pröva och överskrida
gränserna mellan olika sektorer.
Tematiken kring demokratifostran är starkt närvarande
i skolornas frivilligarbete. Skolorna tillförs en gemensam
kultur av omsorg om närmiljön och dem som lever
i den tack vare vän-elevs- och medlingsverksamhet, frivilligverksamhet
och kamratstöd i anslutning till att bekämpa mobbning,
talko- och städdagar och motsvarande.
Interaktionen mellan skolor och beslutsfattare.
Demokrati kan begreppsmässigt indelas i direkt och
indirekt demokrati. Indirekt demokrati genomförs genom
val och representantskap. Direkt demokrati kan inte ersätta
eller åsidosätta indirekt demokrati. Riket kan
inte styras enbart genom direkt demokrati: någon måste
ta ansvaret för att leda landet. Därför
anser utskottet att den indirekta demokratin måste fungera
i ett demokratiskt samhälle. Skolans demokratifostran bör
ge färdigheter för ett aktivt medborgarskap inom
demokratins samtliga delområden. Kulturutskottet menar
att det för närvarande finns brister särskilt
när det gäller undervisningen om vad indirekt
demokrati innebär och varför den behövs
och varför vi således också behöver
organisations- och partiverksamhet.
Utskottet delar redogörelsens mening om att interaktionen
mellan skolorna och beslutsfattarna bör ökas som
ett led i demokratifostran. Enligt utskottet vore det önskvärt
att de politiska beslutsfattarna och tjänstemännen
både på det statliga och det kommunala planet
mer aktivt besökte skolorna för att berätta
om samhällsinflytande och delaktighet.
Utskottet observerar att skolorna och även högskolorna
har olika praxis när det gäller att låta
partierna presentera sin verksamhet eller föra debatter
i läroanstalterna. Det är förståeligt, menar
utskottet, att läroanstalterna inte vill profilera sig
som representanter för enskilda kandidater, partier eller
t.ex. religiösa grupper. Men det bidrar till att förhindra
att det uppstår en öppen dialog och information
och en form för frivillig demokratifostran. Därför
behövs en dialog om hur läroanstalter och t.ex.
bibliotek kunde öppnas för detta slags verksamhet
utan att neutraliteten lider. I läroanstalter kan neutraliteten
tryggas genom att skolorna till exempel inbjuder representanter
för flera partier eller organisationer. Utskottet vill
påminna om att partierna ursprungligen är folkrörelser
och att partiarbetet till övervägande del består
av frivilliga insatser utifrån en gemensam värdegrund.
Att inse detta är ett viktigt delområde i demokratifostran för
ungdomar.
Fritt bildningsarbete.
Utskottet understryker att det fria bildningsarbetet länge
varit en viktig del av de frivilliga studierna och därigenom
varit ett välkommet komplement till våra andra
utbildningssystem. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är
studieplatser med låg tröskel. De kan bidra till
att förebygga social utslagning och förmedla kunskap
till bl.a. invandrare om hur det finländska samhället
fungerar och hur det kan påverkas.
Utskottet finner det angeläget att det fria bildningsarbetets
andel i demokratifostran stärks genom bättre och
mer öppna nätverk för samverkan.
Frivilligverksamhet.
Enligt vad som framhållits vid utskottets utfrågning
av sakkunniga visar undersökningar att delaktighet i frivilligverksamhet
som en del av skolan eller studierna ökar ungdomarnas känsla
av ansvar för samhället. Samtidigt inverkar det
gynnsamt på inlärningen och på utvecklingen
av olika färdigheter. Utskottet vill betona att ungdomarna
i och med frivilligverksamheten kan tillägna sig relevanta värderingar
samt bli uppmuntrade att ta del i politik och annan samhällsverksamhet.
Dagens ungdomar har en bredare uppväxtmiljö tack
vare globaliseringen, teknikutvecklingen och den kulturella mångfalden.
Det har lett till att olika typer av lärmiljöer
utanför skolorna har ökat i betydelse. Det handlar
bl.a. om grupper och efterlevnadskulturer som de unga engagerar
sig i på egna villkor. Det har konstaterats i många ungdomsundersökningar
att en meningsfull fritid är av primär betydelse
för att stärka ungdomarnas delaktighet i samhället.
Dessutom noterar utskottet att det formella skolsystemet betydligt
mer kunde utnyttja möjligheten att delta i frivilligverksamhet
ordnad av icke-statliga organisationer och på så sätt
göra en insats för att engagera ungdomarna aktivt
i samhället.
Reformen av ungdomslagen.
Tanken är att reformen av ungdomslagen genomförs
under två regeringars mandatperiod så att den
nya ungdomslagen träder i kraft i början av 2016.
Utskottet finner det angeläget att ungdomslagen förnyas
och att det i sammanhanget utreds/utvärderas hur
bestämmelserna om de ungas delaktighet fungerar.