Allmänt
I propositionen föreslås det att bestämmelserna i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, nedan rehabiliteringslagen) om minimibeloppet av rehabiliteringspenning för personer som genomgår yrkesinriktad rehabilitering och rehabilitering för unga samt bestämmelserna om beräkningsformeln för rehabiliteringspenning som betalas för yrkesinriktad rehabilitering upphävs. Rehabiliteringspenningens belopp ska vara minst lika stort som beloppet av den sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen som rehabiliteringsklienten skulle ha haft rätt till om hen hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringen började. Dessutom föreslås det att bestämmelserna om indexjustering av rehabiliteringspenningar enligt rehabiliteringslagen ändras så att alla rehabiliteringspenningar enligt rehabiliteringslagen justeras enligt folkpensionsindex.
De föreslagna ändringarna gäller rehabiliteringspenningförmåner som betalas under rehabiliteringstiden, och i detta sammanhang föreslås inga ändringar i rehabiliteringstjänsterna eller förutsättningarna för att få rehabiliteringspenningförmån. Enligt propositionen är syftet med lagförslaget att minska statens utgifter och balansera de offentliga finanserna. Ett annat syfte är att förenkla Folkpensionsanstaltens system för rehabiliteringspenningförmåner och skapa en jämlik situation för dem som får rehabiliteringspenningförmåner av Folkpensionsanstalten. Kulturutskottet välkomnar detta syfte.
Rehabiliteringspenning för unga betalas för tiden för studier eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering till utgången av den månad då den unga fyller 20 år eller till dess att examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen har avlagts. Även om rehabiliteringspenning för unga kan betalas också för annan verksamhet är enligt uppgift nästan alla mottagare av denna förmån studerande. År 2022 fick sammanlagt 15 106 personer rehabiliteringspenning för unga. De vanligaste sjukdomsrelaterade orsakerna till att rehabiliteringspenning för unga beviljas är enligt propositionen psykiska störningar och beteendestörningar, neurologiska sjukdomar eller medfödda missbildningar och kromosomavvikelser.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen utgör vanligtvis ett stöd för grundutbildning, fortbildning och omskolning på gymnasienivå eller högre nivå, men utbildningen kan också vara en allmänbildande utbildning, om det är nödvändigt för att få tillträde till yrkesinriktad utbildning. Av dem som fick yrkesinriktad rehabilitering år 2022 studerade omkring 13 400 personer genom beslut om yrkesinriktad rehabilitering.
Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för utbildning på basis av ett beslut om yrkesinriktad rehabilitering utgör hinder för beviljande av studiestöd. Därför kan den som studerar med rehabiliteringspenning inte heller få studielån.
Enligt utredning till utskottet har studerande som får yrkesinriktad rehabilitering i form av utbildning ofta olika extra hälsorelaterade utgifter, såsom läkemedelskostnader eller självrisk för terapi. Dessutom kan det vara svårare för dem än för andra studerande att kombinera arbete och studier i samband med en skada eller sjukdom.
Propositionens konsekvenser
Kulturutskottet konstaterar att de föreslagna sänkningarna av minimibeloppet särskilt drabbar unga vars arbets- och studieförmåga har försämrats. Hela 99,9 procent av dem som får rehabiliteringspenning för unga och 57,1 procent av dem som får minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för tiden för yrkesinriktad rehabilitering hör till åldersgruppen 16—24 år. Enligt social- och hälsovårdsministeriets bedömning av de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten hänför sig också de största förändringarna till just denna åldersgrupp. I ministeriets bedömning har man beaktat de föreslagna ändringarna i inkomstbeskattningen, bostadsbidraget, utkomstskyddet för arbetslösa, barnbidraget och studiestödet samt frysningarna av indexhöjningarna inom den sociala tryggheten, men däremot inte ändringarna i rehabiliteringspenningens minimibelopp.
Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och av den rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering har senast höjts genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2020. Att rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering och för unga skulle utbetalas till ett högre belopp än minimibeloppet enligt den gällande lagstiftningen har motiverats bland annat med att man har velat stödja viljan att förbinda sig till en mer långvarig rehabilitering genom att trygga försörjningen under rehabiliteringstiden. Dessutom har målet varit att förebygga att personen flyttas över till sjukpensionssystemet. Som det konstateras i ett sakkunnigyttrande till utskottet har den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga utgjort ett viktigt stöd för de ungas utbildning och påföljande sysselsättning, särskilt i ett läge där de psykiska och neuropsykiatriska utmaningarna har ökat betydligt bland de unga.
Under kulturutskottets sakkunnigutfrågning uttryckes en oro över att propositionen, om den genomförs, i synnerhet kan försvåra möjligheterna för partiellt arbetsföra unga att delta i rehabilitering och få arbete. I den nu föreslagna lagändringen ligger minimibeloppet av rehabiliteringspenningen under garantipensionens nivå, vilket kan försvaga motivationen att hitta en studieplats. Å andra sidan bör det noteras att enligt 16 § i folkpensionslagen (568/2007) är rehabiliteringspenning till unga en primär förmån för personer under 20 år i förhållande till sjukpension. Det är viktigt att möjligheten till rehabilitering och möjligheten att studera och få sysselsättning antingen på den öppna arbetsmarknaden eller i mer begränsade och skräddarsydda arbetsuppgifter även i fortsättningen kommer i första hand i förhållande till sjukpension.
I och med den utvidgade läroplikten och avgiftsfri utbildning är alla unga som avslutat den grundläggande utbildningen läropliktiga till 18 års ålder, vilket också hjälper dem som behöver mycket stöd i utbildningen. Rehabiliteringspenningen är på grund av utbildningskostnaderna mer betydelsefull för andra än dem som studerar på grundval av läroplikten.
Nivån på rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering kommer att sänkas i och med de föreslagna ändringarna. Nivån sänks till den allmänna nivån på grundtrygghetsförmånerna, så rehabiliteringsklienternas utkomst kan anses vara fortsatt skälig. Utskottet instämmer dock i det som i ett sakkunnigyttrande sägs om att ändringsförslagen kommer vid en tidpunkt som är svår för unga och familjer. Många har på grund av ett flertal sparåtgärder svårt att försörja sig och det finns också utmaningar när det gäller tillgången till tjänster.
Utskottet anser det vara viktigt att de föreslagna ändringarna i fråga om rehabiliteringspenningens minimibelopp och beräkningsformel gäller endast de fall där rehabiliteringen har börjat den 1 januari 2024 eller därefter. I fråga om rehabilitering som börjat innan lagändringarna trätt i kraft iakttas fortfarande gällande lagstiftning.
Fortsatta åtgärder
Enligt ett sakkunnigyttrande äventyras möjligheterna att delta i rehabilitering inte väsentligt, även om nivån på penningförmånerna sänks på de föreslagna sätten. Det är dock viktigt att följa och utvärdera hur lagändringarna påverkar deltagandet i rehabilitering och antalet sjukpensioneringar. Dessutom bör rehabiliteringen för studerande utvecklas så att den bättre motsvarar klienternas behov. Likaså måste man ta fram alternativa tjänster för att stödja unga och unga vuxna som behöver mycket stöd och tjänster i olika former.