MOTIVERING
1 Allmän motivering
Finland har för närvarande inget tillräckligt
resursstarkt institut i gränslandet mellan universitetsforskning,
politiskt beslutsfattande och förvaltning som huvudsakligen
analyserar internationella relationer och EU-frågor och
håller igång den anslutande samhällsdebatten.
En sådan tankesmedja skulle kunna sköta många
uppgifter som för närvarande är utspridda
på olika ministerier och universitet och som kräver
en ny aktör om de skall skötas grundligt. I syfte
att rätta till situationen föreslår vi
att ett institut inrättas i anknytning till riksdagen,
nämligen forskningsinstitutet för internationella
relationer och EU-frågor.
Det centrala syftet med forskningsinstitutet är att,
vid behov även snabbt, ta fram högklassig forskning
och högklassiga utredningar om aktuella ämnen
med avseende på Finlands utrikes- och säkerhetspolitik
samt med avseende på EU-beslut. Avsikten är att
genom forskning och utredning erbjuda objektiv expertis och samtidigt fördjupa
samhällsdebatten om EU-frågor och internationella
politiska och ekonomiska frågor samt att stödja
det politiska beslutsfattandet.
Forskningsinstitutets verksamhetsområde avses omfatta
internationella relationer och Europeiska unionen i vid bemärkelse
inom olika vetenskapsdiscipliner. En allmänt hållen
definition av verksamhetsområdet ger möjlighet
till att anpassa forskningsinstitutets verksamhet till föränderliga
omständigheter. Institutets prioriteringar vid olika tidpunkter
skall fastslås närmare i den verksamhetsplan som
styrelsen årligen godkänner.
Utöver forsknings- och utredningsarbetet skall institutet
ordna konferenser och seminarier, utöva publikationsverksamhet,
delta i internationellt samarbete och hålla kontakt med
de politiska beslutsfattarna och det civila samhället både
nationellt och internationellt. Verksamhetsområdet avses
inte omfatta akademisk utbildning och omedelbart anknuten forskning,
så någon konkurrenssituation i förhållande
till universitet och högskolor uppkommer inte.
Eftersom institutet avses ha status av ett oberoende forskningsinstitut
i anknytning till riksdagen, måste en lag stiftas där
dess uppgifter och förvaltningsstruktur anges.
Forskningsinstitutet kommer att överta Utrikespolitiska
institutets verksamhet; huvudman för det institutet är
Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Utrikespolitiska
institutet har redan länge haft ett gott samarbete med
riksdagens utrikesutskott. Utrikespolitiska institutets har i egenskap
av självständig aktör i förhållande
till statsförvaltningen erbjudit bl.a. utrikesutskottet sina
forskares sakkunskap. Utskottet har regelbundet hört dem
som sakkunniga. Utrikesutskottet och Utrikespolitiska institutet
har också gemensamt arrangerat introduktion för
utskottsmedlemmar och mer omfattande seminarier om aktuella internationella
frågor. Det nya forskningsinstitutet avses fortsätta
Utrikespolitiska institutets nuvarande verksamhet. I syfte att betona
denna kontinuitet skall det nya forskningsinstitutet ha rätt
att i sin verksamhet använda namnet Utrikespolitiska institutet.
Dessutom är namnet välkänt i internationella
sammanhang, och bör även av denna anledning bevaras.
Nödvändiga övergångsarrangemang
kommer att vidtas för att trygga personalens ställning
i det nuvarande Utrikespolitiska institutet. I oktober 2005 hade
institutet sammanlagt 22 anställda, av vilka 11 var visstidsanställda
forskare och 3 administrativ personal för viss tid. De
resterande 8 var fast anställda personer med administrativa
uppgifter. Enligt institutets budget för 2005 uppgick löner
och arvoden till sammanlagt 524 000 euro och lönebikostnaderna
till 127 500 euro.
Dagens utrikespolitiska institut har också ett offentligt
bibliotek. Det är meningen att ett separat avtal skall
ingås om överföringen av bibliotekets
lösöre och institutets övriga lösöre
till riksdagen. Dessutom är det meningen att avtala om en överföring
till staten av rätten att publicera tidskriften Ulkopolitiikka.
Finansieringen av det nya forskningsinstitutet skall tryggas
i statsbudgeten genom ett årligt anslag för institutets
omkostnader under riksdagens huvudtitel. Anslagsbehovet uppskattas
till ca 3 miljoner euro om året. Det nuvarande utrikespolitiska
institutet beviljades ca 1,02 miljoner euro i statsbidrag 2006.
På grund av sina ekonomiska konsekvenser hänför
sig motionen till statsbudgeten för 2007.
2 Detaljmotivering
2.1 1 Lagen om ett forskningsinstitut för internationella
relationer och EU-frågor
1 §.Uppgifter och ställning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om forskningsinstitutets
ställning i anknytning till riksdagen och en beskrivning
av dess uppgifter.
Det nya institutet skall enligt förslaget vara ett
oberoende forskningsinstitut i anknytning till riksdagen. Till uppgifterna
avses höra forskning som gäller internationella
politiska och ekonomiska relationer och EU-frågor samt
relaterade utredningar. Uppgiftsbeskrivningen är relativt allmänt
hållen — tanken är att täcka
in så många vetenskapsgrenar som möjligt.
Detta innebär att institutet till exempel kan bedriva samhälls-
eller ekonomivetenskaplig forskning, om forskningsämnet
i sig kan omfattas av institutets verksamhetsområde. Institutets
forskning och utredningar kan styras närmare med hjälp
av den årliga verksamhets- och ekonomiplanen, som enligt förslaget
skall godkännas av styrelsen. Ämnesområdena
för utredningarna kommer självfallet väsentligen
också att vara beroende av de dagsaktuella informationsbehov
som institutets samarbetsparter, särskilt statsförvaltningen,
har vid olika tidpunkter. I de ärenden som anknyter till forskningsverksamheten
skall forskningsinstitutet vara oberoende också av riksdagen.
Av de skäl som framförs i de allmänna
motiven avses forskningsinstitutet ha rätt att i sin verksamhet
använda namnet Utrikespolitiska institutet. Detta föreslås
uttryckligen i 2 mom.
2 §. Styrelsen och dess sammansättning.
I denna paragraf föreslås de grundläggande
bestämmelserna om styrelsen, som är institutets
viktigaste förvaltningsorgan.
Enligt 1 mom. skall institutets verksamhet ledas av
en niomannastyrelse. Styrelseledamöterna föreslås
ha en mandatperiod på fem år så att styrelsen
kan planera och styra institutets verksamhet tillräckligt
långsiktigt. Genom en femårig mandatperiod skulle
man också se till att styrelsens verksamhet i fråga
om de styrelseledamöter som riksdagen väljer inte är
knuten till riksdagens valperiod. På detta sätt
kan man understryka att forskningsinstitutet sin administrativa
ställnings till trots är funktionellt oberoende
av riksdagen.
Bestämmelser om exceptionell mandatperiod för
vissa av styrelseledamöterna i institutets startskede föreslås
i 14 § 2 mom.
Enligt 2 mom. skall riksdagen välja styrelsen. Sex
styrelseledamöterna väljs enligt förslaget bland
personer som föreslagits av aktörer utanför
riksdagen så att en väljs på förslag
från statsrådets kansli, en på förslag
från utrikesministeriet, en på förslag
från utrikesministeriet, två på förslag
från Finlands Akademi, en på förslag från
Finlands universitetsrektorers råd och en på förslag
från Stiftelsen för utrikespolitisk forskning.
Det har ansetts motiverat att reservera en plats i styrelsen för
en representant för Stiftelsen för utrikespolitisk
forskning av den anledningen att det nya forskningsinstitutet delvis fortsätter
med den forskningsverksamhet som bedrivits av Utrikespolitiska institutet
under stiftelsens huvudmannaskap. även om tre styrelsemedlemmar
väljs utan att de föreslås av någon aktör
utanför riksdagen förutsätter momentet ändå inte
att dessa tre medlemmar är riksdagsledamöter.
Inför valet av styrelseledamöter skall statsrådets
kansli, utrikesministeriet, Finlands universitetsrektorers råd
och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning för
riksdagens talman uppge namnet på två och Finlands
Akademi namnet på fyra personer senast tre månader
innan valet skall förrättas. Syftet med den föreslagna
tidsfristen är att se till att riksdagen noggrant kan granska de
föreslagna personernas behörighet innan valet
förrättas.
I 4 a § 2 mom. i lagen om jämställdhet
mellan kvinnor och män (, jämställdhetslagen)
finns bestämmelser om sammansättningen av organ
inom den offentliga förvaltningen. Om exempelvis en inrättning
har en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan
som består av förtroendevalda skall i det organet
finnas en jämn representation av kvinnor och män, om
inte särskilda skäl talar för något
annat. Enligt 3 mom. i samma paragraf skall alla de parter som ombeds
utse kandidater till sådana organ i mån av möjlighet
föreslå både en man och en kvinna för
varje post. Med beaktande av 2 § 2 mom. i jämställdhetslagen
måste dessa regler också tillämpas på styrelsen
i det nya forskningsinstitutet i anknytning till riksdagen. Därmed
bör statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands
Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen
för utrikespolitisk forskning innan de utser vem de skall
föreslå till styrelsen se till att jämställdhetslagens
krav uppfylls.
Det föreslagna 2 mom. anger också att en ny styrelseledamot
skall väljas utan dröjsmål om en ledamot
avgår eller avlider.
Enligt 3 mom. utser styrelsen inom sig en ordförande
och en vice ordförande. Det vore praktiskt om den styrelsemedlem
som valts på förslag av statsrådets kansli
sammankallade det första styrelsemötet när
institutet inleder sin verksamhet. Något behov av att genom
lag reglera detta specialarrangemang i inledningsskedet finns ändå inte.
Enligt 4 mom. är det riksdagens kanslikommission
som fastställer styrelseledamöternas arvoden.
3 §. Behörighetsvillkor för styrelseledamöter.
I paragrafen föreslås bestämmelser
om behörighetsvillkoren för styrelseledamöterna.
Dessa skall enligt avsikt variera beroende på vem som föreslagit
ledamoten.
Den styrelseledamot som väljs på förslag
av statsrådets kansli skall ha god kännedom om
frågor som gäller Europeiska unionen och praktisk erfarenhet
av dessa. Detta har ansetts motiverat dels i syfte att se till att
det finns sakkunskap inom institutets andra huvudsektor, dels också för
att samordningen när det gäller beredning och
behandling av ärenden som avgörs inom Europeiska
unionen samt övergripande och institutionella frågor
som är centrala för utvecklingen av unionen enligt
12 § 2 punkten i reglementet för statsrådet
() uttryckligen hör
till statsrådets kansli. Av den medlem som väljs
på utrikesministeriets förslag kommer det att
krävas förtrogenhet med utrikespolitiken och även praktisk
erfarenhet av utrikespolitiska frågor. På detta
sätt bidrar man till att trygga faktisk utrikespolitisk
expertis i forskningsinstitutets styrelse.
De föreslagna behörighetsvillkoren för
de ledamöter som väljs på förslag
från statsrådets kansli och utrikesministeriet
innebär att också personer som inte är
anställda av statsrådets kansli eller utrikesministeriet
kan komma i fråga.
Av de ledamöter som väljs på förslag
av Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd
och Stiftelsen för utrikespolitisk forsknings förslag
skall det enligt förslaget inte krävas i praktiken
förvärvad kännedom om någon
av institutets huvudsektorer, eftersom detta kommer att tryggas
genom den expertis som representanterna för statsrådets
kansli och utrikesministeriet besitter. Däremot skall de
styrelseledamöter som företräder de ovan
nämnda aktörerna ha god förtrogenhet
med den akademiska forskningen inom en av huvudsektorerna för
institutets verksamhetsområde. Det kommer ändå inte
att krävas att dessa ledamöter företräder
expertis inom huvudsektorerna. Genom detta spelrum i fråga om
behörighetsvillkoren har man å ena sidan velat
se till att Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd
och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning kan utse sina
kandidater med vederbörlig hänsyn till vilka områden
institutet just då prioriterar i sin verksamhet. Å andra
sidan kan man tack vare detta också till styrelsen välja de
mest kompetenta av de tillgängliga kandidaterna, oavsett
hur deras forskningsområden exakt definieras. Finlands
Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen
för utrikespolitisk forskning
Av 2 § 2 mom. framgår att till styrelsen också väljs
tre personer som inte föreslagits av aktörer utanför
riksdagen. Av dessa medlemmar krävs kännedom om
forskningsinstitutets verksamhetsområde.
4 §.Styrelsens uppgifter.
Denna paragraf innehåller en förteckning över
styrelsens uppgifter. Dess viktigaste uppgift är enligt
detta att övervaka och styra forskningsinstitutets verksamhet samt
att ta initiativ till utveckling av verksamheten. Denna befogenhet
att styra verksamheten skall styrelsen använda främst
genom att årligen besluta om institutets budgetförslag
samt verksamhets- och ekonomiplan. Vidare är det styrelsen
som skall godkänna verksamhetsberättelsen och
utnämna direktören och direktörens ställföreträdare
samt besluta om deras tjänstledigheter och vid behov också deras
uppsägning. Styrelsen uppgifter omfattar också att
fastställa institutets arbetsordning med närmare
föreskrifter om förvaltnings- och personalärenden.
Närmare bestämmelser om arbetsordningens innehåll finns
i förslagets 13 §.
Det är inte meningen att paragrafen skall innehålla
en uttömmande förteckning över styrelsens
uppgifter, utan enligt generalklausulen i sista punkten skall styrelsen
också avgöra andra vittomfattande eller principiellt
viktiga frågor som gäller institutets verksamhet
och som styrelsen tar upp till behandling eller direktören hänskjuter
till styrelsen.
5 §. Hur styrelsen fattar beslut.
Denna paragraf avses innehålla bestämmelser
om när styrelsen är beslutför och hur
den fattar beslut. För beslutförhet kommer det
att krävas att ordföranden eller vice ordföranden
samt minst fyra andra ledamöter är närvarande
på mötet. Meningsskiljaktigheter avgörs
genom omröstning och som beslut gäller då den
mening som flertalet har understött. Om rösterna
faller lika avgör ordförandens röst.
6 §. Forskningsinstitutets direktör och direktörens
ställföreträdare.
I 1 mom. finns de grundläggande bestämmelserna
om direktören: direktören har femårig
mandattid och står i tjänsteförhållande
till riksdagen.
Direktören skall också ha en ställföreträdare. Bestämmelser
om detta finns i 2 mom. Såsom framgår
av motiveringen till 8 § är avsikten den att direktörens
ställföreträdare också genom
arbetsordningen kan få beslutsrätt i frågor
som annars skulle höra till direktören. Eftersom
direktörens ställföreträdare
därmed avses kunna utöva synnerligen omfattande
beslutsrätt med avseende på institutet föreslår
vi att både direktören och direktörens
ställföreträdare står i tjänsteförhållande
till riksdagen. Därför är det meningen att
inrätta en tjänst för den som skall sköta
uppgiften som direktörens ställföreträdare.
Den som får denna tjänst kan vara en av institutets
anställda, exempelvis en forskningsledare, eller också en
person utifrån. Bestämmelsen anger inte om personen
skall utnämnas till tjänsten tills vidare eller
för viss tid. Också tjänstebenämningen
kan fastslås särskilt när den inrättas.
Enligt förslaget skall lagen om riksdagens tjänstemän
() tillämpas på direktören, direktörens
ställföreträdare och tjänsterna
som direktör och direktörens ställföreträdare.
Med detta avses exempelvis lagens bestämmelser om inrättande
av tjänster, utnämning till en tjänst och
avslutande av tjänsteförhållanden. På grund av
forskningsinstitutets oberoende ställning kan alla bestämmelser
i den lagen ändå inte tillämpas direkt,
och därför anger 3 mom. att den nu föreslagna
lagen skall tillämpas i första hand när dess
bestämmelser avviker från lagen om riksdagens
tjänstemän. Nedan föreslås dessutom ändringar
i lagen om riksdagens tjänstemän till följd av
att tjänsterna som direktör och direktörens ställföreträdare
inrättas.
7 §. Behörighetsvillkor för direktören
och direktörens ställföreträdare.
Enligt 1 mom. skall behörighetsvillkoren
för direktörstjänsten vara doktorsexamen
eller lärdomsprov som berättigar till doktorsgraden,
god förtrogenhet med institutets verksamhetsområde
och i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet
av ledarskap.
Det har med beaktande av forskningsinstitutets verksamhetsområde
ansetts motiverat att kräva doktorsexamen av direktören.
Till direktör skall ändå också kunna
utnämnas en person som saknar doktorsexamen, men som har
avlagt lärdomsprov som berättigar till doktorsgraden.
Tanken med formuleringen "god förtrogenhet med institutets
verksamhetsområde" är att täcka in institutets
båda huvudsektorer, dvs. å ena sidan internationella
relationer generellt och å andra sidan EU-frågor.
Detta innebär ändå inte att den som får
direktörsposten skall vara lika förtrogen med
båda områdena, utan det räcker med att
personen i fråga genom sin forskning eller annars har visat
god kännedom om den ena sektorn och dessutom sådan
bred kompetens att den kan anses ge förutsättningar
för framgångsrik ledning av forskningsinstitutets
verksamhet.
Såsom framgår av lagförslag 2 skall
direktörstjänsten enligt förslaget tillhöra
gruppen "i statsbudgeten specificerade tjänster" enligt
4 § 2 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän.
Utan särskild reglering skulle detta i enlighet med 9 § i
samma lag leda till att bara finska medborgare kan utnämnas
till tjänsten. Vi har ändå ansett att en
sådan begränsning inte behövs, särskilt
med beaktande av institutets verksamhetsområde och det
faktum att institutets uppgifter inte inbegriper utövning
av offentlig makt. Därför föreslår vi
att paragrafen skall innehålla en uttrycklig bestämmelse
om att den som utnämns till direktör inte behöver
vara finsk medborgare. Även tilllämpning av 12 § 3
mom. i lagen om riksdagens tjänstemän kan komma
att bli aktuell. Enligt den kan kanslikommissionen av särskilda
skäl bevilja dispens från de krav på språkkunskaper
som ställs i samma paragraf.
Behörighetsvillkor för den tjänst
vars innehavare verkar som direktörens ställföreträdare skall
enligt 2 mom. vara lämplig högre högskoleexamen.
Med detta avses en examen som ger personen i fråga de färdigheter
som behövs för att kunna agera ställföreträdare
för direktören eller för att kunna avgöra
de administrativa ärenden som ställföreträdaren
enligt arbetsordningen i övrigt skall avgöra.
8 §. Direktörens uppgifter.
Enligt denna paragraf omfattar direktörens uppgifter
att leda forskningsinstitutets verksamhet, se till att verksamheten
utvecklas och effektiviseras samt anställa och entlediga
medarbetare. Det är dock styrelsen som skall utnämna
direktörens ställföreträdare
i enlighet med 4 § 4 punkten. Direktören får
också avgöra de ärenden som enligt den föreslagna
lagen inte hör till styrelsen eller som institutets arbetsordning
inte bestämmer något annat om. Direktören
kan till exempel på institutets vägnar avtala
om gemensamma forskningsprojekt med andra forskningsinstitut och
besluta om betydande anskaffningar av anläggningar och
utrustning. Det skall ändå vara möjligt
att genom arbetsordningen överföra rätten
att avgöra vissa frågor till andra anställda
på institutet, närmast då direktörens
ställföreträdare.
Paragrafen anger inte hur direktören skall fatta sina
beslut, men arbetsordningen skall ange vilka ärenden direktören
avgör efter föredragning.
9 §. Forskningsinstitutets personal.
Enligt paragrafen kan forskningsinstitutet bland sina anställda
ha forskningsledare, forskare, specialsakkunniga samt administrativ
och annan stödpersonal, som skall stå i anställningsförhållande
till riksdagen. Förteckningen över tjänstebenämningar är
inte uttömmande.
De praktiska arrangemangen avseende verksamheten på institutet
motiverar att institutet kan anställa meriterade forskare
med titeln forskningsledare; dessa kan antingen leda ett visst forskningsprojekt
eller under längre tid ha ansvaret för ett visst
angivet forskningsområde. Institutet skall också kunna
ha både fast anställda forskare och forskare anställda
för ett visst forsknings- eller utredningsprojekt.
Utöver de egentliga forskarna skall institutet också kunna
ha experter på olika områden exempelvis när
pågående utredningar så kräver.
Exempelvis f.d. tjänstemän inom utrikesförvaltningen
skulle kunna anställas som specialsakkunniga.
Vi har inte ansett det vara ändamålsenligt
att i lag fastslå benämningar på de övriga
arbetsuppgifterna på institutet. Med formuleringen "administrativ
och annan stödpersonal" vill vi ändå signalera
att administrationen bör hållas så lätt som
möjligt och att de som inte hör till forskningspersonalen
uttryckligen skall stödja institutets huvudfunktioner.
10 §. Delegation.
Paragrafen innehåller bestämmelser om forskningsinstitutets
delegation, dess rådgivande vetenskapliga råd
och deras sammansättning.
Forskningsinstitutets högsta beslutande organ är
styrelsen — detta går att utläsa ur 4 §. Men
om man beaktar hurdan verksamhet institutet bedriver när
det gäller forskning och aktuella utredningar, ser man
också att det behövs en bred delegation vid institutet.
Den kan följa institutets verksamhet under mer fria former än styrelsen
och hålla kontakt med viktiga parter för institutets
verksamhet. Delegationen skall dessutom följa vilken genomslagskraft
institutets verksamhet får i samhället. Exempelvis skulle
den kunna bedöma vilken inverkan institutets utredningar
har haft på samhällsdebatten och fattade beslut.
Dessa bestämmelser ingår i 1 mom.
I 2 mom. föreslås en mandatperiod
på fyra år för delegationen, vilket innebär
att de delegationsmedlemmar och styrelseledamöter som står i
tur att avgå i allmänhet inte byts ut samtidigt. En
av tankarna bakom detta är att se till att institutets
verksamhet är långsiktig och planmässig. För
en mandatperiod på fyra år talar också förslaget
om att högst åtta riksdagsledamöter skall sitta
med i delegationen. Dessa ledamöters mandatperiod skall
anpassas till riksdagens valperiod med hjälp av övergångsbestämmelsen
i 14 § 3 mom.
Utöver riksdagsledamöterna skall delegationen
bestå av högst tolv företrädare
för samarbetsparter som är viktiga för
institutets verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om företrädare
för statsförvaltningen, forskarsamhället
eller näringslivet. Eftersom forskningsinstitutet delvis övertar
det nuvarande utrikespolitiska institutets verksamhet faller det
sig naturligt att Paasikivi-Samfundet alltid är representerat
i delegationen.
Det är meningen att riksdagens kanslikommission både
utser de riksdagsledamöter som skall sitta i delegationen
och kallar de övriga medlemmarna. Delegationen väljer
inom sig en ordförande och en vice ordförande.
I paragrafens 3 mom. föreskrivs om det rådgivande
vetenskapliga råd som skall verka i anslutning till forskningsinstitutet.
Tanken är att rådet stöder institutets
verksamhet och dess utveckling. Det förslås därför
i momentet att styrelsen till medlemmar av rådet kallar
företrädare för inhemska och utländska
universitet och forskningsinstitut samt internationella organisationer
som har kännedom om forskningsinstitutets verksamhetsområde.
Eftersom rådet uttryckligen har en rådgivande
funktion är det ändamålsenligt att institutets
styrelse ges i uppdrag att bestämma närmare om
hur rådets verksamhet skall se ut.
11 §. Forskningsinstitutets ekonomi.
Verksamheten skall i enlighet med vad som sagts ovan finansieras
genom statsbudgeten. En bestämmelse om ett årligt
anslag i statsbudgeten föreslås därför
i. I enlighet med vad som sägs i detaljmotiven
skall anslaget tas upp under riksdagens huvudtitel, och i dagens
läge uppskattas det uppgå till cirka 3 miljoner
euro om året.
I 2 mom. finns för klarhets skull en bestämmelse
om att institutet har rätt att ta emot donationer och testamenten
för syften som främjar dess verksamhet.
Institutet skall ha rätt att ta ut avgifter för
att täcka kostnaderna när det tillhandahåller
tjänster. Därför innehåller 3
mom. en uttrycklig bestämmelse om avgifter för
prestationer till utomstående. Avgifterna skall bestämmas
enligt lagen om grunderna för avgifter till staten ().
Bland de avsedda avgifterna kan nämnas bland annat avgifter
som institutet tar ut för att täcka kostnaderna
för de kopior av forskningsrapporter och utredningar som
skickas till utomstående.
Denna bestämmelse avses inte gälla forskningsavtal
enligt 12 § och andra avtal som gäller institutets
egentliga verksamhet; i stället skall ersättningen
för forskning och utredningar alltid avtalas särskilt
med beställaren.
Eftersom forskningsinstitutet skall knytas till riksdagen skall
det tillämpa samma principer som riksdagen och dess ämbetsverk
redan nu tillämpar i enlighet med lagen om grunderna för avgifter
till staten. Förslaget innehåller därför också en ändring
av den lagen i enlighet med detta ändamål.
12 §. Forskningsavtal och forskningssamarbete.
Forskningsinstitutet kommer inte att vara en självständig
juridisk person, eftersom det är knutet till riksdagen.
Därför behövs bestämmelser om
forskningsinstitutets rätt att i eget namn ingå avtal
om forsknings- och utredningsprojekt inom sitt verksamhetsområde.
Enligt den föreslagna paragrafen skall institutet kunna
ingå avtal både med myndigheter och med sammanslutningar
samt vid behov också med enskilda. Dessutom skall institutet
kunna ingå samarbetsavtal om forsknings- och utredningsprojekt
med universitet och andra forskningsinstitut.
13 §. Forskningsinstitutets arbetsordning.
Enligt den föreslagna 4 § 5 punkten hör
det också till styrelsens uppgifter att fastställa
forskningsinstitutets arbetsordning. Den avses innehålla för
det första föreskrifter om behandlingen av institutets
administrativa ärenden och om andra ärenden som
rör institutets interna förvaltning samt vid behov
också om de anställdas uppgifter. Arbetsordningen
skall också kunna innehålla föreskrifter
om examina och andra särskilda kvalifikationer som krävs
av personalen. Undantaget är behörighetsvillkoren
för posterna som direktör och direktörens
ställföreträdare, som fastställs
i den föreslagna 7 §. Krav på särskilda behörighetsvillkor
skall ändå i sista hand bygga på styrelsens
bedömning om att de behövs för en adekvat
skötsel av uppgiften i fråga.
14 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Paragrafen avses innehålla den gängse ikraftträdandebestämmelsen
och dessutom dels de övergångsbestämmelser
som behövs i institutets inledningsskede, dels de bestämmelser
som beror på att det nya forskningsinstitutet skall överta
verksamheten inom Utrikespolitiska institutet, vars huvudman är
Stiftelsen för utrikespolitisk forskning.
Enligt 1 mom. skall lagen träda i kraft den
1 januari 2007, som också är startdatum för
forskningsinstitutet.
Enligt 2 mom. skall ledamöterna i institutets första
styrelse kunna väljas och styrelsen kunna börja
jobba innan lagen träder i kraft. Detta behövs
bl.a. för att institutet skall kunna få en direktör
innan verksamheten startar. Den första styrelsens mandatperiod
skall därför utan hinder av 2 § vara
något längre än fem år och pågå till utgången
av 2011. Men med tanke på kontinuitet och systematik i
institutets verksamhet kan det inte anses motiverat att byta ut
hela styrelsen på en gång. Därför
står det i samma moment också att mandatperioden
skall utgå i slutet av 2009 för de styrelseledamöter
som vid verksamhetsstarten väljs till den första
styrelsen på förslag av statsrådets kansli,
utrikesministeriet, Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers
råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning.
För att riksdagen i regel genom en och samma valförrättning
för fem år i sänder skall kunna välja
de medlemmar som inte föreslås av någon
utomstående aktör gäller denna exceptionella
mandatperiod för vissa ledamöter i den första
styrelsen inte dessa styrelsemedlemmar.
Bestämmelser om tillsättande av institutets första
delegation finns i 3 mom. Eftersom forskningsinstitutet
skall bedriva sin verksamhet i anknytning till riksdagen är
det lämpligt att det sitter riksdagsledamöter
med i delegationen. Därför är det meningen
att delegationens mandatperiod anpassas efter riksdagens valperiod;
detta görs genom att bestämma att den första
delegationen inte tillsätts förrän efter
2007 års val av riksdagsledamöter. Delegationen
skall ändå tillsättas före den
1 juni 2007.
Enligt 4 § i förslaget är det institutets
styrelse som skall utnämna direktören. Den skall
också se till att tjänsten utlyses. Man bör
dock försöka se till att institutet har en direktör
genast från starten, och därför föreslås 4
mom. fastslå att det är riksdagen som utlyser
direktörstjänsten när den tillsätts
första gången.
Även om institutet hinner få en direktör
innan verksamheten startar kan det gå så att den
som väljs till uppdraget inte kan börja sköta
tjänsten genast. För den skull innehåller
det föreslagna 4 mom. en bestämmelse om att direktören
för Utrikespolitiska institutet enligt sitt samtycke vid behov
skall fungera som det nya forskningsinstitutets direktör
fram till dess att den nya direktören börjar sköta
tjänsten.
I 5 mom. hänvisas till en särskild överenskommelse
som skall ingås om hur de anställda vid Utrikespolitiska
institutet blir anställda av riksdagen. Avsikten är
att de personer som nu är anställda på Utrikespolitiska
institutet om de så önskar skall kunna flytta
till det nya forskningsinstitutet och därmed vara anställda
av riksdagen på samma anställningsvillkor och
med samma anställningsförmåner som de
har på Utrikespolitiska institutet när den föreslagna
lagen träder i kraft. Ett separat avtal skall i så fall
ingås med var och en av de anställda.
Även 6 mom. innehåller en hänvisning
till ett särskilt avtal. Enligt den föreslagna
bestämmelsen övertar riksdagen ansvaret för
de ekonomiska förbindelser och andra åtaganden
som följer av Utrikespolitiska institutets normala verksamhet
och som belastar institutet eller stiftelsen vid utgången
av 2006. Forskningsinstitutet utövar de rättigheter
som följer av avtal som institutet eller stiftelsen har
ingått i anslutning till institutets forskningsverksamhet
enligt vad som avtalas särskilt mellan stiftelsen och riksdagen.
Det är meningen att forskningsprojekt enligt ingångna
avtal skall slutföras i enlighet med de enskilda avtalsvillkoren
trots att Utrikespolitiska institutet blir en del av det nya forskningsinstitutet.
Den
andra parten i de ingångna avtalen kommer självfallet
att informeras om detta särskilt. Övergångsbestämmelserna
kan också tillämpas på exempelvis avtal
om publicering och tryckning som stöder forskningsverksamheten
samt på datakommunikationsavtal.
Enligt 7 mom. får de åtgärder
som behövs för att starta forskningsinstitutets
verksamhet vidtas innan lagen träder i kraft. Sådana åtgärder är till
exempel att träffa arbetsavtal vid eventuella nyrekryteringar
till forskningsinstitutet inför verksamhetsstarten.
2.2 Lagen om riksdagens tjänstemän
2 §.
I 2 mom. finns en förteckning över
riksdagens ämbetsverk. Eftersom lagförslag 1 innebär att
ett oberoende institut, forskningsinstitutet för internationella
relationer och EU-frågor, inrättas vid riksdagen
och att institutets direktör och direktörens ställföreträdare
står i tjänsteförhållande till
riksdagen har vi ansett det vara motiverat att även nämna
institutet i förteckningen över riksdagens ämbetsverk.
3 §.
Enligt 1 mom. är det riksdagens kanslikommission
som beslutar när de tjänster som nämns
i momentet inrättas, indras eller ändras. Det
nya institutets direktör och direktörens ställföreträdare
avses stå i tjänsteförhållande
till riksdagen, och därför bör kanslikommissionen
också besluta om inrättande, indragning och ändring
av dessa tjänster. Även dessa tjänster
bör således nämnas i momentet.
4 §.
De tjänster som måste specificeras i statsbudgeten
räknas upp i 2 mom. En ny 5 punkt föreslås
i förteckningen där tjänsten som direktör för
forskningsinstitutet för internationella relationer och
EU-frågor nämns som en sådan tjänst. Tillägget
medför också lagtekniska justeringar av 3 och
4 punkten i förteckningen.
9 §.
Enligt denna paragraf krävs det finskt medborgarskap
av den som utnämns till en tjänst som specificeras
i statsbudgeten eller till ett tjänsteförhållande
för viss tid för att sköta uppgifter
som hör till en sådan tjänst. Ovan har
föreslagits att tjänsten som direktör
för det nya forskningsinstitutet vid riksdagen skall tillhöra gruppen
"i statsbudgeten specificerade tjänster", men enligt 6 § 1
mom. i lagförslag 1 behöver den som sköter
tjänsten emellertid inte vara finsk medborgare. Därför
föreslås den här paragrafen för
tydlighets skull ange att i fråga om nationalitetskrav
på den som innehar forskningsinstitutets direktörstjänst
gäller vad som föreskrivs särskilt.
10 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utnämningsbefogenheter.
Enligt 4 § 4 punkten i lagförslag 1 skall direktören
och direktörens ställföreträdare
i det nya forskningsinstitutet utnämnas av institutets
styrelse. Det är onödigt att upprepa den bestämmelsen
i den här paragrafen. I stället föreslås
ett nytt 7 mom., som anger att saken regleras särskilt.
11 §.
I denna paragraf finns bestämmelser om särskilda
behörighetsvillkor för tjänstemän, främst
i form av hänvisningar till författningar på lägre
nivå. Bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor
för forskningsinstitutets direktör och direktörens
ställföreträdare finns i 7 § i
lagförslag 1. Det blir dock tydligare om man i ett nytt 3
mom. i den här paragrafen hänvisar till lagen
om forskningsinstitutet.
29 §.
Denna paragraf föreskriver om de tjänster som
inte i samma utsträckning skyddas från uppsägning
på de av tjänstemännen beroende grunder
som nämns i lagens 28 § 2 mom. De tjänstemän
som räknas upp i 29 § kan sägas upp då det med
beaktande av tjänsteförhållandets art
finns ett godtagbart och motiverat skäl för uppsägningen.
De uppräknade tjänsterna är desamma
som i förteckningen i 4 § över tjänster
som kräver specifikation i statsbudgeten, med undantag
av tjänsten som generaldirektör vid statens revisionsverk.
Med avseende på detta bör en ny 4 punkt läggas
till där tjänsten som direktör för det
nya forskningsinstitutet nämns. Tillägget behövs
i synnerhet för de situationer där en ny direktör
måste tillsättas för att trygga institutets verksamhet, även
om det inte föreligger ett i 28 § 1 mom. avsett
synnerligen vägande skäl som beror på tjänstemannen
för uppsägning av tjänsteförhållandet.
Tillägget av en ny punkt medför lagtekniska ändringar
i 2 och 3 punkten.
49 §.
Kanslikommissionen kan med stöd av 1 mom. med
tjänstemän ingå ett skriftligt avtal om
anställningsvillkoren. Sådana anställningsavtal
får inte innehålla sämre villkor än
anställningsvillkoren i tjänstekollektivavtal.
Frågor som kan regleras med enskilda anställningsavtal är
särskilt lön, arbetstid, semester, kostnadsersättning
och uppsägningstid. Eftersom det också kan bli
aktuellt att ingå ett sådant anställningsavtal
med institutets direktör och med direktörens ställföreträdare
bör momentet kompletteras med ett omnämnande av
detta.
71 §.
Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser
om hur arbetsgivaren utövar sina normala befogenheter.
Momentet gäller överföring av en tjänst
inom ett ämbetsverk, förflyttning av tjänsteman
med stöd av 25 §, ombildning av ett tjänsteförhållande
till tjänsteförhållande på deltid, skriftlig
varning, permittering av tjänsteman, avstängning
från tjänsteutövning, uppsägning
av tjänsteman och hävning av tjänsteförhållande.
När det gäller det planerade forskningsinstitutets
direktör och direktörens ställföreträdare är det
utifrån 4 § i lagförslag 1 klart att
det är institutets styrelse som har beslutanderätt
i de nämnda frågorna. För att hålla
regleringen klar och enhetlig är det ändå motiverat
med en ny 5 punkt i momentet, i vilken styrelsen anges
som det organ som utövar befogenheterna i fråga.
De gällande 3 och 4 punkterna måste också ändras
rent lagtekniskt på grund av den nya punkten.
Ikraftträdandebestämmelse.
Eftersom lagförslaget hänger samman med lagförslag
1 måste dessa lagändringar träda i kraft
samtidigt som lagen i lagförslag 1, dvs. den 1 januari
2007. Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter skall kunna vidtas innan lagen
träder i kraft.
2.3. Lagen om grunderna för avgifter till staten
1 §. Lagens tillämpningsområde och
10 §. Särskilda ämbetsverk och inrättningar.
Med hänvisning till motiven till 11 § i lagförslag
1 bör forskningsinstitutet för internationella
relationer och EU-frågor nämnas i 1 § om
lagens tilllämpningsområde och 10 § om
vissa ämbetsverks och inrättningars rätt
att fatta självständiga beslut i lagen om grunderna
för avgifter till staten.
Ikraftträdandebestämmelse.
Lagförslaget hänger samman med 11 § i
lagförslag 1 och måste således träda
i kraft samtidigt som lagen i det lagförslaget, dvs. den
1 januari 2007. Åtgärder som verkställigheten
av lagen förutsätter skall kunna vidtas innan
lagen träder i kraft.