Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
LM 33/2001 rd - Ulla-Maj Wideroos /sv m.fl.
Granskad versio 2.0
Lagen om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården () trädde i kraft den 1 augusti 1997. Syftet med reformen om dagvårdsavgifterna var att undanröja den inkomstfälla som graderingen av dagvårdsavgifterna åstadkommit och att samordna grunderna för avgifterna i hela landet. Ändringen innebär dock att ensamförsörjare betalar högre dagvårdsavgift än familjer med två försörjare. Dagvårdsavgiften fastställs procentuellt utgående från familjens storlek och inkomster. När avgiften fastställs medräknas som familj de i samma hushåll boende föräldrarna och högst två barn som omfattas av rätten att välja dagvårdsform. Modellen för detta sätt att bestämma familjens storlek kom från sättet att beräkna vårdtillägget till stödet för hemvård och privat vård av barn. Modellen är dock illa vald eftersom makens inkomster inte beaktas vid beräknandet av den egentliga vårdpenningen och därmed får makens inkomster en annan inverkan.
Ett exempel visar att en familj bestående av mor, far, 3- och 8-åriga barn och en bruttoinkomst på 10 000 mark per månad får en dagvårdsavgift på 296 mark medan samma familj med endast en försörjare och samma inkomst får en dagvårdsavgift på 500 mark att betala. Ensamförsörjarens avgift är med andra ord 41 procent högre. Att vara ensamförsörjare innebär, förutom helhetsansvaret för familjens uppfostran, ofta extra kostnader, exempelvis barnpassning kvällstid etc.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets uppgifter har förändringen inneburit sänkta avgifter för de flesta barnfamiljer, men för familjer med många barn och i synnerhet för familjer med endast ett barn i dagvårdsåldern och de övriga barnen i skolåldern har avgifterna stigit. En högre dagvårdsavgift för ensamförsörjare med samma inkomster som familjer med två försörjare är inte motiverat, eftersom skillnaden i inkomst utjämnas av den progressiva beskattningen. För att jämställa ensamförsörjarnas situation med familjer med två försörjare borde, vid definitionen av familjens storlek, antalet vuxna inte påverka familjens storlek utan endast antalet barn som omfattas av rätten att välja dagvårdsform. Därför föreslås i lagmotionen att tabellen för dagvårdsavgifterna skrivs utgående från antalet barn.
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att riksdagen skall godkänna följande lagförslag:
Avgifter för barndagvård
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Helsingfors den 22 mars 2001