LAGMOTIONEN 64/2012 rd

LM 64/2012 rd - Jan Vapaavuori /saml m.fl.

Granskad version 0.1

Lag om riksdagsgrupper och lag om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet

Till riksdagen

MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I lagmotionen föreslås en ny lag om riksdagsgrupper. Det primära syftet är att förtydliga riksdagsgruppernas rättsliga ställning. Enligt förslaget ska riksdagsgrupper registreras i ett register som förs av riksdagens centralkansli. I och med registreringen blir riksdagsgrupperna juridiska personer som kan förvärva rättigheter i sitt namn, ingå förbindelser och vara part i domstol eller andra myndigheter. Lagen föreskiver också att varje riksdagsledamot ska höra till någon grupp och att varje grupp ska ha stadgar med de uppgifter som lagen föreskriver.

Lagen föreskriver vidare om stöd från riksdagen till riksdagsgrupperna, hur stödet får användas och hur det ska övervakas. Samtidigt föreslås den gällande lagen om stöd till riksdagsgrupper bli upphävd. Dessutom ändras 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt ändringen ska specifikationerna till resultaträkningen och balansräkningen i de bokslut som riksdagsgrupperna lämnar in till riksdagens kansli vara sekretessbelagda handlingar.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2013. Riksdagsgrupper som inrättats innan lagen träder i kraft ska dock vara skyldiga att göra en grundanmälan enligt lagförslaget till registret över riksdagsgrupper senast den 1 januari 2013.

MOTIVERING

Allmän motivering

Texten finns endast på finska.

Vi föreslår

att riksdagen godkänner följande lagförslag:

1. Lag om riksdagsgrupper I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap.

Allmänna bestämmelser

 1§

Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om riksdagsgrupper, registrering av riksdagsgrupper, stöd till riksdagsgrupper via statsbudgeten, hur stödet får användas och om övervakning av användningen. 2 §

Riksdagsgruppernas uppgifter

Riksdagsgrupperna ska ha hand om de uppgifter som föreskrivs i grundlagen och i deras stadgar. 3 §

Status som juridisk person

Riksdagsgrupperna antecknas i ett register över riksdagsgrupper som förs av riksdagens centralkansli (register). En registrerad riksdagsgrupp kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser i sitt namn samt vara part i domstol eller vid en annan myndighet. Medlemmarna i en registrerad riksdagsgrupp har inte personligt ansvar för gruppens åtaganden eller rätt till dess tillgångar. Riksdagsgrupperna får bedriva närings- och förvärvsverksamhet som anges i deras stadgar och som har direkt samband med deras syfte och som inte anses ekonomiskt betydande. Riksdagsgruppernas hemort är Helsingfors. En stämning eller någon annan delgivning anses ha kommit till gruppens kännedom när den har delgivits riksdagsgruppens ordförande eller någon annan person som enligt stadgarna har rätt att företräda gruppen ensam eller tillsammans med någon annan. 4 §

Stadgar

I riksdagsgruppernas stadgar ska följande nämnas: 1) riksdagsgruppens namn, 2) riksdagsgruppens ledning och organ samt deras uppgifter, mandattid, valsätt och antal medlemmar, 3) hur riksdagsgruppen utser sina företrädare i riksdagens organ och andra organ som väljs av riksdagen, 4) vem som har rätt teckna gruppens namn,5) hur riksdagsgruppens revisorer ska väljas samt deras antal och mandattid, 6) vilka frågor riksdagsgruppen kan besluta om och hur besluten fattas, 7) hur riksdagsgruppens stadgar kan ändras, 8) hur riksdagsgruppens tillgångar ska användas om gruppen upphör. 5 §

Riksdagsgruppernas namn

En riksdagsgrupp ska ha ett namn där ordet "riksdagsgrupp" ingår. Namnet får syfta på det parti som majoriteten av gruppens riksdagsledamöter hör till. Det ska inte kunna föräxlas med namnet på ett annat registrerat parti, en annan riksdagsgrupp eller en registrerad förening. Namnet får inte heller strida mot lag. 6 §

Medlemskap i en riksdagsgrupp

En riksdagsgrupp består av de personer som vid senaste riksdagsval blev invalda från samma registrerade partis eller valmansförenings kandidatlista från andra valkretsar än landskapet Ålands valkrets och av andra riksdagsledamöter som gruppen har godkänt som medlemmar. Alla riksdagsledamöter ska höra till en riksdagsgrupp. Under valperioden kan en ledamot utträda ur riksdagsgruppen genom att underrätta gruppen skriftligt och byta från en riksdagsgrupp till en annan eller bilda en ny grupp. I riksdagsgruppens stadgar kan det bestämmas att medlemmarna ska betala avgifter till gruppen. I stadgarna kan det likaså föreskrivas att gruppen har rätt att besluta ge en medlem en anmärkning eller varning, avstänga en medlem från gruppen för viss tid eller permanent eller vidta liknande åtgärder. 7 §

Registrering av riksdagsgrupperna

Efter att en riksdagsgrupp har haft sitt konstituerande möte ska den genast lämna en grundanmälan om riksdagsgruppen till riksdagens centralkansli. Gruppens ordförande ansvarar för att anmälan görs. Efter riksdagsval behöver ingen ny grundanmälan göras om minst en riksdagsledamot har blivit invald från samma partis kandidatlista. När det sker förändringar i de registrerade uppgifterna ska en ändringsanmälan lämnats till riksdagens centralkansli. Ändringsanmälan ska göras senast två veckor efter att förändringen har skett. Riksdagens centralkansli ska på tjänstens vägnar avföra en riksdagsgrupp ur registret om den inte längre har några riksdagsledamöter i riksdagen. När en riksdagsgrupp upplöses ska dess skulder betalas innan tillgångarna fördelas. Riksdagens generalsekreterare har rätt att söka offentlig stämning på riksdagsgruppens borgenärer och utse en eller flera likvidatorer som ska ge en slutredovisning för upplösningen till riksdagens centralkansli. 8 §

Uppgifter som ska registreras

Följande uppgifter om en riksdagsgrupp ska registreras: 1) riksdagsgruppens namn och stadgar, 2) namnet på riksdagsgruppens ordförande, medlemmar och revisorer och på de som har rätt att teckna gruppens namn. Registret och dess handlingar är offentliga. Var och en har rätt att få information och utdrag ur registret och de därtill hörande handlingarna i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (). Dessutom hålls registret tillgängligt för allmänheten på riksdagens webbplats. Bestämmelser om insamling och registrering av personuppgifter och om rätt att använda och lämna ut uppgifter ur ett register finns dessutom i personuppgiftslagen (). 9 §

Hur anmälningar behandlas

Riksdagens centralkansli ska kontrollera i grundanmälan om det finns något hinder för att registrera riksdagsgruppen. Grundanmälan ska godkännas av riksdagens generalsekreterare. Den som har gjort grundanmälan ska ges möjlighet att inom utsatt tid komplettera eller rätta anmälan om det finns hinder för att registrera gruppen. Det som föreskrivs om kontroll och registrering av grundanmälan gäller också för behandling av en ändringsanmälan. 2 kap.

Stöd till riksdagsgrupperna och övervakning av användningen av stödet

10 §

Stöd till riksdagsgrupperna i statsbudgeten

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten får riksdagsgrupperna bidrag för att anställa personal som är nödvändig för deras verksamhet och för andra utgifter som verksamheten medför. Anslaget ska fördelas mellan grupperna så att varje grupp får ett lika stort månatligt grundbelopp och ett extra belopp efter antalet ledamöter i gruppen. Grundbeloppet ges dock bara ut till riksdagsgrupper som är bildade utifrån valresultatet. Statsunderstödslagen () ska inte tilllämpas på bidraget. 11 §

Lokaler, arbetsredskap och förvaltningstjänster

Riksdagsgrupperna får av riksdagens kansli avgiftsfritt tillgång till mötes- och kontorsrum, inventarier, arbetsredskap, it-tjänster och andra förvaltningstjänster enligt vad riksdagens kanslikommission beslutar. 12 §

Bokföring, bokslut och revision

Riksdagsgruppernas bokföring och bokslut ska upprättas på samma sätt som i en förening enligt bokföringslagen (). Riksdagsgrupperna ska ha en revisor eller revisionssammanslutning enligt revisionslagen () eller lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (). Dessa lagar tillämpas på revisorer och revision. Riksdagsgrupperna ska lämna kopior av resultat- och balansräkningen med bilagor, specifikationerna till resultaträkningen och balansräkningen och av revisionsberättelsen till riksdagens kansli inom en månad från det att bokslutet fastställdes, dock senast i maj. 13 §

Övervakning

Riksdagens kanslikommission ska övervaka hur bidraget till riksdagsgrupperna används och att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs. Riksdagens kansli ska granska riksdagsgruppernas räkenskaper och de handlingar som behövs för övervakningen. På begäran av kanslikommissionen får en utomstående expert assistera vid granskningen. Den som utför uppgifter som avses i denna lag är skyldig att hemlighålla riksdagsgruppernas specifikationer till resultaträkningen och balansräkningen samt den information som han eller hon har fått genom uppdraget om riksdagsgruppens eller någon annans affärs- eller yrkeshemlighet eller någon annans ekonomiska ställning eller personliga förhållanden, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits samtycker till att informationen yppas. Övervakningsrapporterna är dock alltid offentliga handlingar. Sekretessbelagda uppgifter och handlingar får lämnas ut till förundersökningsmyndigheter och åklagare eller till andra myndigheter som har laglig rätt att ta del av uppgifterna. 14 §

Avbrott i utbetalningen av bidrag samt återkrav

Om en riksdagsgrupp inte följer denna lag eller de föreskrifter som utfärdats med stöd av den, kan kanslikommissionen bestämma att utbetalningen av bidraget ska avbrytas till dess att skyldigheten har fullgjorts. Beslutet ska följas även om det har överklagats, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. Kanslikommissionen kan bestämma att ett utbetalt bidrag ska återkrävas till den del riksdagsgruppen har använt det på fel sätt, om inte felet har rättats till efter en anmärkning från kanslikommissionen. Det belopp som återkrävs kan dras av från ett bidrag som senare betalas ut till samma riksdagsgrupp. Om gruppen eller oanvänt bidrag inte längre finns, ska det felaktigt använda beloppet krävas ut personligen och solidariskt av dem som uppsåtligen använde bidraget på fel sätt. 15 §

När medlemmarna övergår till en annan riksdagsgrupp eller verksamheten upphör

Om alla medlemmar i en riksdagsgrupp övergår till en annan riksdagsgrupp, överförs det utbetalda bidraget till den mottagande gruppen. Övergår medlemmarna till olika grupper, ska de utbetalda bidragen fördelas mellan grupperna i relation till antalet medlemmar som övergår till dem. När gruppens verksamhet upphör på något annat sätt, ska det oanvända bidraget återbetalas till riksdagens kansli efter att alla skyldigheter är fullgjorda. 16 §

Närmare föreskrifter

Kanslikommissionen kan utfärda närmare föreskrifter om förfarandet för utbetalning av bidrag och övervakning av bidragsanvändningen. 3 kap.

Särskilda bestämmelser

17 §

Räkenskapsperiod

Riksdagsgruppernas räkenskapsperiod är ett kalenderår. 18 §

Skadeståndsskyldighet

Riksdagsgruppens ordförande, vice ordförande, en medlem av ett stadgeenligt organ och en revisor är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat riksdagsgruppen. Detsamma gäller skada som har vållats en medlem av riksdagsgruppen eller någon annan genom överträdelse av denna lag, andra lagar som gäller riksdagsgruppen eller dess stadgar. I fråga om skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare föreskrivs särskilt. Vid jämkning av skadestånd och vid fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (). En revisor ansvarar också för en skada som hans eller hennes assistent har orsakat uppsåtligen eller av oaktsamhet. Om en revisionssammanslutning är revisor, svarar sammanslutningen och den som bär det huvudsakliga ansvaret för att förrätta revisionen för skadan. Talan enligt denna paragraf ska i fråga om icke-straffbara gärningar väckas mot riksdagsgruppens ordförande, vice ordförande eller en medlem av ett stadgeenligt organ inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod då det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan och mot en revisor inom fem år från att den revisionsberättelse som ligger till grund för talan lades fram. Talan om ersättning för en skada som orsakats en riksdagsgrupp får också väckas vid Helsingfors tingsrätt. 19 §

Tillämpning av förvaltningslagen och överklagande

Förvaltningslagen () ska tillämpas när kanslikommissionen och riksdagens kansli behandlar ärenden enligt denna lag. Ett beslut av generalsekreteraren får inte överklagas genom besvär. Den som är missnöjd med beslutet kan begära omprövning hos kanslikommissionen inom sju dagar efter att ha delgetts beslutet. Ett beslut av kanslikommissionen får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskriver. Högsta förvaltningsdomstolen ska behandla ärendet skyndsamt. 20 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Riksdagsgrupper som har bildats innan denna lag träder i kraft ska göra en grundanmälan enligt 7 § senast den 1 mars 2013. Genom denna lag upphävs lagen om stöd till riksdagsgrupper (). Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

 2. Lag om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet I enlighet med riksdagens beslut ändras 24 § 1 mom. 15 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas beslut (), sådan den lyder i lag 274/2009, ochfogas till 24 § 1 mom., sådant det delvis lyder i lag , , , , , , , , en ny 15 a punkt som följer: 24 §

Sekretessbelagda myndighetshandlingar

Om inte något annat föreskrivs särskilt, är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15) handlingar som innehåller uppgifter om inspektion som ankommer på en myndighet eller någon annan omständighet som har samband med en övervakningsåtgärd, om utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling skulle äventyra övervakningen eller dess syfte eller utan vägande skäl skulle vara ägnat att åsamka den som har del i saken skada, 15 a) specifikationerna till resultaträkningen och balansräkningen i de bokslut som riksdagsgrupperna lämnar in till riksdagens kansli och handlingar med uppgifter ur kampanjkonton samt andra motsvarande redogörelser för valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjer som har lämnats till statens revisionsverk med stöd av lagen om kandidaters valfinansiering (),

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

_______________

Helsingfors den 15 oktober 2012

  • Jan Vapaavuori /saml
  • Jouni Backman /sd
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Annika Lapintie /vänst
  • Pekka Haavisto /gröna
  • Mikaela Nylander /sv
  • Peter Östman /kd