Motivering
Allmänt
I budgetpropositionen för 2013 är anslagen
för justitieministeriets förvaltningsområde
869 miljoner euro. Det är 36 miljoner euro (4 %)
mer än i 2012 års budget om man bortser från
valutgifterna som varierar från år till år.
Anslagstillskottet beror bl.a. på att lönerna
justerats i enlighet med tjänstekollektivavtalet, ersättningarna
för brottsskador ökat och momsutgifterna stigit.
Bland de positiva inslagen i budgetpropositionen kan nämnas
anslagsökningen på 6,4 miljoner euro för
att få igång de allmänna domstolarnas
och åklagarväsendets ärendehanteringssystem
(AIPA). Lagutskottet har tidigare (se bl.a. LaUU 18/2011
rd, LaUU 13/2010 rd, LaUU 6/2010
rd och LaUU 15/2008 rd) starkt
pläderat för projektet, som är ytterst
angeläget för att höja effektiviteten
och produktiviteten. Men observeras bör att datatekniken är
föråldrad även vid förvaltningsdomstolarna
och att informationssystemen därför behöver
ses över också där.
Domstolarna, åklagarna och utsökningen föreslås
få sina anslag för bekämpning av ekonomisk
brottslighet och svart ekonomi ökade med sammanlagt 0,6
miljoner euro. För att ärendena ska kunna behandlas
snabbt och smidigt genom hela kedjan är det viktigt att
resurstilldelningen sker balanserat mellan alla myndigheter som medverkar
i kampen mot svart ekonomi. Dessutom är det rimligt att
anpassa resurstilldelningen regionalt efter arbetsbördan.
Ett annat välkommet inslag är att utmätningen
får ett tilläggsanslag på en miljon euro
för att antalet utsökningsärenden ökat.
Dessutom gör budgetpropositionen det möjligt att
vid 11 tingsrätter fortsätta försöket
med den s.k. Follo-modellen, dvs. medling i vårdnadstvister
med sakkunnighjälp. Anslag har också avsatts för
att få behandlingen av asylärenden att löpa
vid förvaltningsdomstolarna. Med de resurser som åklagarväsendet
har att förfoga över uppges man kunna bibehålla
verksamheten vad gäller omfattning och effekter på ungefär
tidigare nivå, förutsatt att ärendena
inte ökar radikalt.
Å andra sidan kommer det ekonomiska läget att
fortsätta vara kärvt och statens försämrade
finansieringsmöjligheter avspeglas även i justitieministeriets
förvaltningsområde. Till följd av regeringsprogrammet
har i budgetpropositionen gjorts anslagsnedskärningar på ca
14 miljoner euro. Det är 5 miljoner mer än i årets
budget.
Utskottets generella bedömning efter erhållen
information är att det finansiella läget inom justitieministeriets
förvaltningsområde i det stora hela kan anses
tillfredsställande. Men det är tydligt att situationen
kommer att försämras under de närmaste åren.
Krav ställs på stora utgiftsnedskärningar,
och för ett arbetskraftsintensivt förvaltningsområde
innebär det även personalreduktion. Det gäller
att systematiskt och med framförhållning förbereda
sig på utgiftsnedskärningar, poängterar
utskottet.
Domstolarna
Utskottet är särskilt oroat över
domstolarnas basfinansiering och har flera gånger under
de senaste åren fäst allvarlig uppmärksamhet
vid frågan (se bl.a. LaUU 18/2011 rd, LaUU
17/2011 rd, LaUU 13/2010 rd och LaUU
6/2010 rd). Trots de positiva påslagen
för vissa ändamål innebär budgetpropositionen
för 2013 att basfinanseringen stramas åt ytterligare.
Enligt uppgift kommer läget obönhörligen
att leda till personalminskningar, eftersom nästan 80 % av domstolarnas
utgifter består av personalutgifter. Utskottet vidhåller
sin tidigare åsikt att man oavsett det svåra ekonomiska
läget måste dimensionera domstolsresurserna så att
domstolarna som sig bör kan uppfylla kraven på rättssäkerhet
enligt grundlagen och internationella förpliktelser. I
sista hand är det rättegångsprocessernas
längd och garantin för rättstrygghet
som drabbas av att resurserna inte räcker till.
Samtidigt står det klart att man djärvt måste
se över de nuvarande strukturerna och rutinerna för att
utveckla verksamheten. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att justitieministeriet tillsatt en delegation för att
bereda ett rättssäkerhetsprogram i syfte att förkorta
den totala rättegångstiden och förbättra
rättssäkerheten. Delegationen, som har till uppgift
att fundera på åtgärder på sikt,
ska vara klar med sitt arbete vid utgången av 2015. Dessutom
ska den före utgången av 2012 ta fram ett förslag
till anpassningsprogram för justitieministeriets förvaltningsområde
i enlighet med kravet i de statsfinansiella ramarna för
2013—2016. Mot bakgrund av det ovan relaterade anser utskottet
att delegationens arbete är i högsta grad nödvändigt.
Men det är helt klart att ingen av de nödvändiga åtgärderna
kan fås att få full effekt redan under den pågående
ramperioden. Följaktligen måste domstolarnas nuvarande
basfinansiering hålla en adekvat nivå.
Det finns planer på inskränkningar i hovrättsnätet.
Därför måste tingsrätterna ha
de resurser de behöver för att kunna ge en fullgod
rättssäkerhet så att behovet att överklaga
minskar, understryker utskottet. Det är t.ex. viktigt att
tingsrätterna i förekommande fall kan använda
sig av förstärkta sammansättningar, för
erfarenheter ger vid handen att sådana sammansättningar stärker
den juridiska expertisen samtidigt som de gör processen
effektivare och snabbare. Men inte ens med nuvarande personalnumerär
lär det alltid vara möjligt att använda
förstärkta sammansättningar.
De regionala skillnaderna i arbetsbördan har ökat
stadigt. Vid exempelvis Helsingfors tingsrätt uppges de
personella resurserna inte matcha arbetsbördan, och där
arbetar fortgående tiotals visstidsanställda domare. Ärendebalansen är enorm
och sjukfrånvarosiffrorna ligger över medelvärdet
för allmänna domstolar. Tingsrätten har
också svårt att uppnå de behandlingstider
som justitieministeriet satt som mål. Det här beror
dels på de knappa resurserna, dels andra faktorer så som ärendestrukturen.
Läget är allt annat än bra, menar utskottet,
och anser att resurserna bör allokeras med särskild
hänsyn till hur arbetsbördan fördelar
sig regionalt.
Marknadsdomstolen har tidigare fått ett temporärt
resurstillskott för att avbeta ärendebalansen
och har med de pengarna kunnat anställa visstidspersonal.
Visstidsdomarnas arbetsinsats rapporteras fortfarande vara nödvändig.
Utskottet ser det viktigt att detta behov tillgodoses.
Brottspåföljdsmyndigheten
Det positiva för Brottspåföljdsmyndigheten är att
den fått 1,2 miljoner euro extra för att göra
reparationer i fängelser och göra sig kvitt celler utan
toalett. Budgetpropositionen för 2013 uppges sammantaget
sett vara tillfredsställande för Brottspåföljdsmyndigheten,
men om man ser till rambesluten kommer läget att bli avsevärt
kärvare. Vid Brottspåföljdsmyndigheten
har man metodiskt och med framförhållning berett
sig på utvecklingen och tagit fram en ekonomisk anpassningsplan
för 2012—2016. Dessutom har myndigheten i samråd
med Senatfastigheter gjort en lokalutredning som går igenom
alla lokaler och deras livscykel samt investeringsbehovet för
deras vidkommande. Vidare har en utredningsman utsedd av Brottspåföljdsmyndigheten
kommit med en rapport om klassificering av lokalerna efter bevakningsintensiteten.
Meningen är att utifrån lokalutredningen och rapporten
om bevakningsnivån ta fram en lokalvision för
myndigheten fram till 2025 och en plan för vilka överflödiga
lokaler myndigheten kan göra sig av med.
Avsikten är också att utveckla Brottspåföljdsmyndighetens
verksamhet med hjälp av ett utvecklings- och klientdatasystem
(ATJ). Utskottet understryker att det måste finnas resurser
att genomföra projektet.
Avslutningsvis vill utskottet sätta fokus på de höga
hyrorna och lokalkostnaderna inom justitieministeriets förvaltningsområde.
Utskottet har yttrat sig i frågan upprepade gånger
(se LaUU 6/2010 rd, LaUU 19/2009
rd, LaUU 5/2009 rd, LaUU
15/2008 rd och LaUU 5/2008 rd)
och konstaterat att det nuvarande systemet är otillfredsställande,
dvs. att man betalar höga hyror till ett statligt affärsverk
för bl.a. fängelselokalerna (LaUU 15/2008
rd och LaUU 12/2007 rd). Det är
problematiskt att man hela tiden måste använda
en allt större del av de knappa anslagen till hyresutgifter.
Dessutom ingås hyresavtalen ofta för lång
tid och medger ingen flexibilitet. Därför kan
det vara svårt att genomföra behövlig
ny- och ombyggnation och spara pengar. Utskottet menar att det behövs
större flexibilitet i lokalarrangemangen inom statskoncernen.