Regeringen Matti Vanhanen sänkte spritskatten med en tredjedel räknat från den 1 mars 2004, på starksprit rentav med 44 procent. Men sedan skatterna sänktes och importbegränsingarna i samma veva slopades har alkoholkonsumtionen nått rekordhöjder, över 10 liter ren sprit per person och år. Alkoholens skadeverkningar har ökat kraftfullt och därmed också olika slag av merkostnader för samhället.

Vi har redan nu över en halv miljon storkonsumenter av alkohol i Finland. Alkoholrelaterade sjukdomar är numera vårt största och överlägset dyraste folkhälsoproblem. Enligt prognoser kommer den förväntade livstiden inom tio år att peka neråt; och det bland annat på grund av livsstilssjukdomar typ ökad alkoholkonsumtion.

Antalet alkoholdöda har ökat med flera hundra. I fjol avled totalt omkring 2 000 människor av alkoholrelaterade orsaker, alltså omkring 150 fler än 2004. I Statistikcentralens statistik över dödsorsaker var alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningsfall i fjol den vanligaste dödsorsaken bland män i förvärvsaktiv ålder. Spriten orsakade nästan lika många kvinnors död som bröstcancer, som är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Det föds hundratals barn med bestående alkoholskador, enligt vissa bedömningar upp till 1 000 per år.

Vid sidan av de alkoholrelaterade sjukdomarna har också olyckorna och våldsdåden ökat. Barnskyddet, alkoholrelaterade sjukdomar och disciplinära insatser står för en allt större del av kommunernas utgifter. Kommunerna står för uppskattningsvis 80 procent av kostnaderna för alkoholskador. Olycksfall och våldsdåd betyder dessutom utgifter för försäkringsbolagen, frånvaro från arbetet för arbetsgivarna och förtida pensionering för arbetspensionssystemet. För hushållen betyder det en mängd själsliga, sociala och ekonomiska problem.

I Finland har alkoholkonsumtionen gått upp i nästan direkt proportion till de sänkta alkoholpriserna i reella termer. Alkoholskadorna ökar i takt med den ökande totala konsumtionen. Experter på alkoholpolitik är övertygade om att en prisreglering genom spritskatten är det klart effektivaste sättet att få ner konsumtionen.

Men regeringen Vanhanen har inte velat tro forskare och andra experter eller varit lyhörd för oppositionens krav. Regeringens lösning på de våldsamt ökade problemen är ett alkoholprogram med förslag allt ifrån små steg för att begränsa reklam, varningar för fosterskador på flaskor till begränsad morgonförsäljning av sprit. Regeringens åtgärder kan eventuellt påverka utvecklingen i någon mån, men inte ens i bästa fall blir effekten mer än marginell.

En sådan nonchalant alkoholpolitik är i sig ett hot mot vår konkurrenskraft och ekonomi i framtiden. Konsekvenserna av en misslyckad alkoholpolitik ökar i betydande grad trycket från en åldrande befolkning på en bärkraftig samhällsekonomi och arbetskraftspolitik. Vi har inte råd — i vare sig ett ekonomiskt eller ett arbetskraftspolitiskt perspektiv — att låta arbetskraft gå förlorad på grund av sprit. Nu krävs det skyndsamma och kraftfulla insatser.