PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det ändringar i ikraftträdandebestämmelsen i den lag om ändring av skjutvapenlagen som trädde i kraft i juli 2019, i skjutvapenlagen och i lagen om skjutbanor. Det föreslås dessutom att den lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av skjutvapenlagen som trädde i kraft 2018 upphävs.
Orsaken till ändringen och upphävandet av ikraftträdandebestämmelserna är att polisens projekt för ett vapenregistersystem har försenats. Vissa bestämmelser som gäller elektroniska tjänster ska träda i kraft eller börja tillämpas först när polisens vapenregistersystem, som gör det möjligt att utnyttja elektroniska tjänster, har tagits i bruk. Dessutom föreslås det att det i ikraftträdandebestämmelsen föreskrivs om det förfarande som tillämpas innan bestämmelserna om elektroniska tjänster börjar tillämpas.
I skjutvapenlagen och lagen om skjutbanor görs huvudsakligen tekniska ändringar.
Lagarna avses träda i kraft den 1 mars 2020.
MOTIVERING
1
Bakgrund
Skjutvapenlagen (1/1998) ändrades genom lag 623/2017. Lagändringen trädde i kraft den 1 december 2017. Genom lagen fogades till skjutvapenlagen bl.a. bestämmelserna om elektroniska tjänster. Den planerade tidsplanen för genomförandet av projektet för utveckling av vapenregistersystemet ändrades dock efter att den nämnda lagen om ändring av skjutvapenlagen hade godkänts. Elektroniska tjänster kunde inte tas i bruk enligt planerna den 1 december 2018. Ikraftträdandebestämmelsen måste ändras genom lag 896/2018 så att övergångsperioden för bestämmelserna om elektroniska tjänster är fram till den 1 mars 2020.
Skjutvapenlagen ändrades 2019 genom lag 724/2019 av skäl som föranleds av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, nedan direktivet om ändring av vapendirektivet. Lagändringen trädde i kraft den 15 juli 2019. Samtidigt ändrades en del av bestämmelserna om elektroniska tjänster.
I ikraftträdandebestämmelsen i lag 724/2019 om ändring av skjutvapenlagen föreskrevs en övergångsperiod för endast en bestämmelse om elektroniska tjänster. Lagens ikraftträdandebestämmelse måste ändras genom lag 867/2019 så att i ikraftträdandebestämmelsen fogades de bestämmelser om elektroniska tjänster som hade uteblivit ur i kraftträdandebestämmelsen i lag 724/2019. Övergångsperioden föreskrevs vara densamma som i ikraftträdandebestämmelsen i lag 623/2017. Ikraftträdandebestämmelsen ändrades också så att det där föreskrevs om förfarandet innan elektroniska tjänster införs.
2
Beredning
Propositionen har beretts vid inrikesministeriet.
Yttrande om propositionen har begärts av jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, riksdagens justitieombudsmans kansli, justitiekanslersämbetet, Forststyrelsen, Museiverket, Polisstyrelsen, Huvudstaben, staben för Gränsbevakningsväsendet, Finlands viltcentral, Krigsmuseet, Tullen, Ampumaharrastusfoorumi, Asealan Elinkeinonharjoittajat ry, Asehistorian Liitto ry, Asekauppiaiden Liitto ry, Vapenvägrarförbundet rf, Suomen Aseseppien Yhdistys ry, NRA Kansallinen kivääriyhdistys ry, Försvarsutbildningsföreningen (MPK), Oikeuspoliittinen yhdistys - Rättspolitiska föreningen Demla ry, Reserviläisliitto - Reservistförbundet ry, Reservistidrottsförbundet rf, Suomen Asehistoriallinen Seura r.y., Suomen Ampumaurheiluliitto ry, Suomen Ampumahiihtoliitto ry, Suomen ilma-aseharrastajat ry, Finlands Hembygdsförbund rf, Suomen Metsästäjäliitto - Finlands Jägarförbund r.y., Finlands museiförbund rf, Suomen Rauhanliitto-Finlands Fredsförbund ry, Fredskämparna i Finland rf, Suomen Reserviupseeriliitto - Finlands Reservofficersförbund ry och De Hundras Kommitté i Finland rf. '
Eftersom innehållet i regeringens proposition huvudsakligen är av teknisk karaktär var remisstiden tre veckor.
Utkastet till proposition, de yttranden som lämnats och ett sammandrag av yttrandena finns i den offentliga tjänsten under adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod HYPERLINK "https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM032:00/2019" SM032:00/2019.
3
Bedömning av nuläget och föreslagna ändringar
Införandet av elektroniska tjänster förutsätter en reform av polisens vapenregistersystem. Enligt den nuvarande lägesbedömningen blir vapenregistersystemet inte färdigt före 1 mars 2020 och därför föreslås övergångsperioden för bestämmelserna ännu en gång ändras så att den motsvarar den uppskattade tiden för färdigställandet av ändringarna i informationssystemen. I ikraftträdandebestämmelsen ska det dessutom föreskrivas om när elektroniska tjänster ska införas och också om det förfarande som ska iakttas innan tjänsterna införs.
I skjutvapenlagen och lagen om skjutbanor (763/2015) finns för närvarande hänvisningsbestämmelser som inte längre är uppdaterade efter den ändring av skjutvapenlagen som trädde i kraft den 15 juli 2019. Det föreslås därför att hänvisningarna ändras. Dessutom föreslås det att den paragraf i skjutvapenlagen som gäller anmälan av vapen och identifieringsuppgifter om vapen samt bestämmelsen om anmälan om överlåtelse ändras strukturellt.
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Ekonomiska konsekvenser
Polisstyrelsen har utifrån planeringen av det aktuella projektet uppskattat kostnaderna för vapenregistersystemet.
De totala kostnaderna påverkas av planeringen av vapenregistersystemet, fastställandet av kraven, byggandet av datasystemet samt underhållskostnaderna för systemet. De totala kostnaderna för projektet beräknas uppgå till 7–10 miljoner euro för budgetåren 2020–2024. Underhållskostnaderna för det byggda och ibruktagna systemet beräknas uppgå till 1–2 miljoner euro per år efter 2024, beroende på projektets faktiska totalkostnader. Utvecklings- och underhållskostnaderna beaktas i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten vid prissättningen av prestationer efter det att datasystemet tagits i bruk, vilket avsevärt kan höja priset på prestationerna.
Genomförandet av direktivet om ändring av vapendirektivet förutsätter en tillfällig lösning innan vapenregistersystemet blir färdigt. En temporär lösning av överföringen av uppgifter i vapenregistersystemet beräknas kosta från 0,1 miljoner euro till och med upp till en miljon euro beroende på funktions- och tekniknivån för den tillfälliga lösningen.
De anslagsbehov som kostnaderna föranleder har inte beaktats separat under polisens omkostnadsmoment i budgetpropositionen för 2020 och inte heller i planen för de offentliga finanserna för 2021–2023. Beslut om finansieringen fattas i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten. Den statliga finansiering som åtgärderna kräver genomförs inom ramen för statens finanser, vid behov genom att anslagen höjs på nytt.
4.2
Övriga konsekvenser
I skjutvapenlagen är bestämmelserna i 22, 25, 42, 42 c, 45, 70 och 89 § samt 103 § 2 punkten till vissa delar sammankopplade med den användning av elektroniska tjänster som sker via polisens vapenregistersystem. Ändringen av ikraftträdandebestämmelsen inverkar på säkerställandet av god förvaltning på så sätt att vapenregistersystemet fungerar innan det tas i användning.
5
Bestämmelser om ikraftträdande
5.1
Bestämmelser om ikraftträdande genom förordning av statsrådet
Anskaffningen av polisens vapenregistersystem har under årens lopp visat sig vara krävande och utdragen. Detta innebär att det ska föreskrivas om ikraftträdandet av bestämmelserna om elektroniska tjänster så att vapenregistersystemet kan tas i bruk vid de tidpunkter som avses i ikraftträdandebestämmelserna.
Med tanke på detta har sättet för att ändamålsenligt föreskriva om ikraftträdandet av bestämmelserna om elektroniska tjänster bedömts under beredningen av propositionen. Det har i första hand varit fråga om huruvida det kan föreskrivas om ikraftträdandet av bestämmelserna genom förordning av statsrådet i stället för genom lag. Eftersom det är fråga om en sådan bestämmelse om ikraftträdande som avses i 79 § 3 mom. i grundlagen, behandlas frågan i avsnitt 8 Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning.
5.2
Krav på ikraftträdandet som följer av direktivet om ändring av vapendirektivet
Bestämmelserna om vapenregistersystem i direktivet om ändring av vapendirektivet främjar spårbarheten för vapen.
Enligt direktivet om ändring av vapendirektivet ska artikel 4.4 andra stycket ändras så att medlemsstaterna ska säkerställa att vapenhandlare och vapenmäklare som är etablerade på dess territorium rapporterar transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar utan onödigt dröjsmål till de behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare kan kommunicera elektroniskt med de myndigheterna för sådana rapporteringsändamål och att registret uppdateras omedelbart efter det att de mottagit uppgifter om sådana transaktioner.
I skäl 10 i direktivet om ändring av vapendirektivet konstateras det att ett effektivt informationsutbyte mellan vapenhandlare och vapenmäklare å ena sidan och nationella behöriga myndigheter å andra sidan är viktigt för att registret ska fungera på ändamålsenligt sätt. Vapenhandlare och vapenmäklare bör därför utan onödigt dröjsmål förse de nationella behöriga myndigheterna med information. För att underlätta detta bör de nationella behöriga myndigheterna gentemot vapenhandlare och vapenmäklare tillgängliggöra möjligheter till elektronisk kommunikation, vilka kan inbegripa inlämnande av informationen antingen genom e-post eller direkt genom en databas eller ett register av något annat slag.
Enligt artikel 2 i direktivet om ändring av vapendirektivet ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 4.4 i direktivet senast den 14 december 2019.
När projektet för polisens vapenregistersystem fördröjs har det med tanke på den målsatta tidsplanen i direktivet om ändring av vapendirektivet ansetts vara bäst att en innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen vid en sådan anmälan som avses i 25 § 3 mom. i skjutvapenlagen kan använda t.ex. skyddad e-post när uppgifterna lämnas till polisen. Ett sådant förfarande är möjligt med stöd av direktivet om ändring av vapendirektivet.
6
Remissvar
I remissvaren ansågs lagförslagen vara svåröverskådliga. Vid bedömningen av svåröverskådligheten bör det beaktas att skjutvapenlagen har ändrats flera gånger. Dessutom har polisens vapenregistersystem fördröjts med flera år, och därför har man varit tvungen att ändra övergångsperioden för bestämmelserna om elektroniska tjänster också redan före detta ändringsförslag. Det kan därför vara svårt att förstå denna proposition som helhet och lagtekniken i anslutning till den.
Finansministeriet konstaterade i sitt utlåtande att det i utkastet till proposition inte finns någon punkt om konsekvenserna för statsbudgeten och andra ekonomiska konsekvenser. Propositionen har kompletterats med ekonomiska konsekvenser.
En del av remissinstanserna ansåg att den 25 § som avses i 1 mom. i den föreslagna lagen om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av skjutvapenlagen bör träda i kraft den 1 mars 2024, liksom de övriga bestämmelserna om elektroniska tjänster. Remissinstanserna motiverade sin ståndpunkt med arbetsmängden för både polisen och vapennäringsidkarna, med att rättssäkerheten och integriteten för innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen äventyras samt med att vapensäkerheten äventyras. Med hänvisning till vad som anförs i avsnitt 4.2 anses det inte möjligt att införandet av elektroniska tjänster skjuts upp i fråga om innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen till 2024.
En del av remissinstanserna konstaterade också att bestämmelsen om förseelse enligt 103 § i skjutvapenlagen inte bör ändras på grund av försummelse av anmälningar innan övergångsperioden för bestämmelserna om elektroniska tjänster har löpt ut. I paragrafen i fråga har laghänvisningarna korrigerats och i den har det införts några omständigheter som beror på ändringen av skjutvapenlagen genom lag 724/2019. På detta sätt har paragrafen uppdaterats så att det är möjligt att effektivt verkställa den nämnda lagen.
7
Specialmotivering
7.1
7.1 Lag om upphävande av en lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av skjutvapenlagen
Genom en ändring av skjutvapenlagen från 2017, författningsnummer 623/2017, ändrades bl.a. 25 § om anmälan till vapenregistersystemet och förande av register, 42 § om vapentillstånd, 45 § 1 mom. om krav som gäller fysiska personer som innehavare av vapentillstånd, 70 § om anmälan till polisen om förvärv samt uppvisande av vapendelar och effektiva luftvapen samt 89 § om anmälan om överlåtelse.
Till lagen fogades då en ny 42 c § om anmälan till polisen av identifieringsuppgifter om vapen och vapendelar och till 103 § fogades en ny 2 a-punkt, enligt vilken den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med skjutvapenlagen försummar anmälningsskyldigheten enligt 42 c § 1 mom. 1 punkten ska dömas till böter för skjutvapenförseelse.
Ikraftträdandebestämmelsen i lag 623/2017 ändrades genom lag 896/2018 så att övergångsperioden för bestämmelserna om elektroniska tjänster är fram till den 1 mars 2020.
Skjutvapenlagens 25, 42, 42 c, 45 och 70 § ändrades i sin tur genom lag 724/2019 om ändring av skjutvapenlagen. Eftersom dessa bestämmelser har ändrat innehåll jämfört med lag 623/2017, föreslås det att lag 896/2018 om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av skjutvapenlagen upphävs. På detta sätt undviker man att bestämmelserna i lag 623/2017 om ändring av skjutvapenlagen träder i kraft den 1 mars 2020 eller att de tillämpas från och med 1 mars 2020.
7.2
7.2 Skjutvapenlagen
42 c §.Anmälan till polisen av identifieringsuppgifter om vapen och vapendelar. Paragrafen föreslås bli ändrad strukturellt. De frågor som avses i 42 c § i den gällande lagen ska regleras endast i olika moment.
I 1 mom. i den föreslagna paragrafen ingår en anmälningsskyldighet för innehavare av vapentillstånd. När skjutvapenlagen senast ändrades genom lag 724/2019 föreskrevs denna skyldighet i 2 mom. 2 punkten. I samma moment ska det också föreskrivas om anmälningssättet, som är elektroniskt eller skriftligt, på samma sätt som i det gällande 42 c § 1 mom.
I 2 mom. ska det i sammanställd form föreskrivas om de uppgifter som anmälningsskyldigheten gäller. I den gällande 42 c § finns uppgifterna i paragrafens 1 mom.
I 3 mom. ska det föreskrivas om anmälningsskyldigheten för innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen. Det ska således föreskrivas om anmälningsskyldigheten i ett annat moment än de övriga frågorna som regleras i paragrafen. På så sätt framgår anmälningsskyldigheten för innehavare av näringstillstånd tydligt i paragrafen. Anmälningsskyldigheten för innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen i den gällande 42 c § 2 mom. 1 punkten har samma innehåll.
I 4 mom. ska det föreskrivas om undantag från anmälningsskyldigheten. Motsvarande bestämmelser finns i det gällande 42 c § 3 mom.
I 5 mom. finns ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Motsvarande bemyndigande finns i det gällande 42 c § 4 mom.
89 §.Anmälan om överlåtelse. Det föreslås att paragrafen ändras strukturellt så att det gällande 1 mom. indelas i tre olika moment.
103 §.Skjutvapenförseelse. Det föreslås att hänvisningsbestämmelserna ändras i paragrafen. Samtidigt preciseras också de gärningar som är straffbara. Numreringen av punkterna ändras också.
1) Jämfört med den gällande bestämmelsen om skjutvapenförseelse ändras hänvisningen till 24 § 1 mom. till en hänvisning till 24 § 2 mom. Samtidigt flyttas hänvisningen till 59 § i 2 punkten till denna punkt, eftersom förvaringslokaler ingår också i 22 § 1 mom.
2) Jämfört med den gällande bestämmelsen om skjutvapenförseelse ändras 2 a-punkten till 2 punkt och hänvisningen till 42 c § 1 mom. 1 punkten ändras till en hänvisning till 42 c § 3 mom.
I 103 § 2 a-punkten i den gällande skjutvapenlagen hänvisas det till anmälningsskyldigheten enligt 42 c § 1 mom. 1 punkten. Genom lag 724/2019 ändrades 42 c §. I hänvisningen avses således den anmälningsskyldighet för innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen som avses i 42 c § 2 mom. 1 punkten i den gällande lagen. I denna proposition föreslås det ytterligare att paragrafen i fråga ändras strukturellt. Hänvisningen ska då vara till 42 c § 3 mom.
3) Jämfört med den gällande bestämmelsen om skjutvapenförseelse ändras i punkten hänvisningen till försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 42 c § 1 mom. 2 punkten till en hänvisning till försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 42 c § 1 mom.
4) Jämfört med den gällande bestämmelsen om skjutvapenförseelse ändras i punkten hänvisningen till 96 § så att till den fogas de handlingar som genom lagändring 724/2019 har kommit att omfattats av anmälningsskyldigheten. Dessa är kort och samtycke.
5) Jämfört med den gällande bestämmelsen om skjutvapenförseelse kompletteras hänvisningen i punkten i jämförelse med skyldigheten enligt 70 § i den gällande lagen så att försummelse av skyldigheten att anmäla och visa upp ett vapen också ska gälla deaktiverade vapen.
Hänvisningarna i 7–11 punkten i den gällande paragrafen är i ordning och det behöver inte heller göras några ändringar av innehållet i dem. Det föreslås alltså att dessa punkter ska föreskrivas på samma sätt som hänvisningarna och innehållet i dem är i den gällande paragrafen.
119 a §. Elektroniska tjänster. I paragrafen införs en hänvisning till 22 §. Dessutom ändras hänvisningarna till 42 c, 70 och 89 §.
7.3
7.3 Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av skjutvapenlagen
I lagen om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av skjutvapenlagen ingår i 1 mom. bestämmelser om sådan anmälan och skyldighet att lagra uppgifter som avses i 25 §, om sådan anmälningsskyldighet för innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen som avses i 42 c § 2 mom. 1 punkten samt om sådan anmälan till polisen om förvärv av vapendelar, effektiva luftvapen och deaktiverade skjutvapen som avses i 70 § 3 mom. Det föreslås att momentet ändras så att hänvisningen till 42 c § 2 mom. 1 punkten stryks, eftersom paragrafen i fråga ändras i denna proposition och således föreskrivs det om ikraftträdandet av paragrafen i samband med den föreslagna ändringen av skjutvapenlagens ikraftträdande.
Dessutom föreslås det att 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen ändras så att det i ikraftträdandebestämmelsen föreskrivs om när de elektroniska tjänster som avses i 22 § 1 mom. och 42 § 2 mom. ska införas. I 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen föreskrivs det också om förfarandet innan elektroniska tjänster införs när det gäller 45 § 3 mom. i anslutning till värnpliktigas skyldighet att lägga fram vissa utredningar vid ansökan om vapentillstånd. Det föreslås att övergångsbestämmelsen ändras så att bestämmelsen i 45 § 3 mom. om skyldigheten för en värnpliktig person att lägga fram en utredning över fullgjord beväringstjänst eller civiltjänst eller, om den värnpliktige inte har fullgjort beväringstjänst eller civiltjänst, lägga fram ett förordnande om tjänstgöring eller ett beslut om befrielse från tjänstgöring, uppskov med eller avbrytande av tjänstgöring, samt orsakerna till detta, ska tillämpas först från och med den 1 mars 2024. Innan elektroniska tjänster införs ska en värnpliktig person alltid lägga fram en utredning vid ansökan om vapentillstånd.
7.4
7.4 Lagen om skjutbanor
2 §.Tillämpningsområde. En ändring föreslås i 4 punkten där det i fråga om anläggning och drift av skjutbanor som används av vapennäringsidkare uteslutande för näringsverksamhet i enlighet med tillstånd hänvisas till 20 § 2 mom. 1–3 punkten i skjutvapenlagen. En sådan hänvisning är inte längre möjlig, eftersom 20 § i skjutvapenlagen ändrades genom lag 724/2019 och dessa punkter inte längre finns i momentet. Hänvisningen ska därmed vara till 14 § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten i skjutvapenlagen.
8
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020. Enligt propositionen ska 42 c § 3 mom., som gäller innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen, träda i kraft den 1 mars 2024. Samtidigt träder också 103 § 2 punkten om försummelse av anmälningsskyldigheten i kraft, dvs. den 1 mars 2024. Bestämmelserna om elektroniska tjänster i 89 § i skjutvapenlagen ska tillämpas först från och med den 1 mars 2024. Innan det elektroniska anmälningsförfarande som avses i 89 § börjar tillämpas ska de anmälningar om överlåtelse som avses i paragrafen göras vid ett besök på en polisinrättning.
Innan det elektroniska anmälningsförfarande som avses i 42 c § i skjutvapenlagen börjar tillämpas ska identifieringsuppgifter om ett vapen lämnas vid ett besök på en polisinrättning, och skjutvapnet, det effektiva luftvapnet eller vapendelen ska visas upp i samband med att uppgifterna lämnas.
9
Verkställighet och uppföljning
För den elektroniska kommunikation som avses i artikel 4.4 andra stycket i direktivet om ändring av vapendirektivet införs en ersättande temporär lösning för dataöverföring i det nuvarande systemet.
Inrikesministeriet och Polisstyrelsen styr tillsammans ett projekt där den nämnda temporära lösningen av dataöverföringen i vapenregistersystemet och det egentliga nya vapenregistersystemet genomförs.
10
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Enligt 79 § 3 mom. i grundlagen ska det framgå av en lag vid vilken tidpunkt den träder i kraft. Av särskilda skäl kan det i en lag anges att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms genom förordning. Enligt förarbetena till grundlagen kan en sådan situation föreligga t.ex. om de olika delarna av ett större lagstiftningskomplex ska träda i kraft vid samma tidpunkt och då det när lagen stiftas ännu inte är möjligt eller ändamålsenligt att fastställa tidpunkten (RP 1/1998 rd, s. 131/I).
Ett sådant särskilt skäl som avses i 79 § 3 mom. i grundlagen har i grundlagsutskottets praxis allmänt taget ansetts vara bl.a. att lagstiftningen har samband med ikraftträdandet av internationella förpliktelser eller med EU-lagstiftningen (t.ex. GrUU 36/2010 rd, s. 3/I och GrUU 21/2007 rd, s. 2/II)
Att tid reserveras för administrativa åtgärder och praktiska arrangemang som beror på lagens ikraftträdande uppfyller inte enligt grundlagsutskottets praxis kravet på en särskild orsak. Exempelvis konstateras det i motiveringen till regeringens proposition RP 204/2013 rd att ibruktagandet av skatteskuldsregistret och inledandet av utlämnandet av uppgifter från enskilda näringsidkare förutsätter tidskrävande ändringar i datasystemen, varför det inte var möjligt att förutse tidtabellen för ibruktagandet. Grundlagsutskottet ansåg att föranstaltningar av detta slag hör till det normala lagstiftningsarbetet och den behövliga tiden kan reserveras när beslut fattas om ikraftträdandet i samband med stadfästelsen av lagen (GrUU 4/2014 rd, se dessutom GrUU 7/2005 rd, s. 11).
Utöver det nämnda ska i fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna om elektroniska tjänster 80 § 1 mom. i grundlagen beaktas, enligt vilken det genom lag ska utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. Utgångspunkten är att den som utövar offentlig makt alltid ska ha en behörighetsgrund som i sista hand återgår på en av riksdagen stiftad lag (RP 1/1998 rd, s. 75). Bestämmelserna om elektroniska tjänster i skjutvapenlagen ålägger innehavare av näringstillstånd inom vapenbranschen en skyldighet att agera med hjälp av elektroniska tjänster, och därför kan bestämmelser om ikraftträdandet inte utfärdas genom förordning av statsrådet.
Med beaktande av grundlagsutskottets praxis och bestämmelserna i grundlagen är slutsatsen i denna proposition att det föreskrivs om ikraftträdandet genom att de övergångsbestämmelser som gäller elektroniska tjänster i skjutvapenlagen ändras och att det föreskrivs ett exakt datum för ikraftträdandet, om förfarandena före de elektroniska tjänsterna införs och tillämpningen av dem. De föreslagna lagarna är således inte problematiska ur grundlagssynpunkt.
På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.