1.1  Bakgrund

Enligt skrivningarna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo (s. 80 och 82) ska utbudet av och kvaliteten på språkexamina i de båda inhemska språken förbättras för att säkerställa arbetskraftens språkkunskaper. I villkoren för uppehållstillstånd som tagits in i regeringsprogrammet (s. 214) ingår särskilt goda kunskaper i finska eller svenska som visas genom ett språkprov. I regeringsprogrammet (bilaga B) ingår därtill erhållande av arbetsmarknadsstödets språktillägg genom påvisande av språkkunskaper. Dessa nya ändamål som nämns i regeringsprogrammet förväntas öka antalet personer som avlägger språkexamina mångfaldigt, och därför måste man kunna ordna språkexamina i mycket större omfattning än för närvarande. Antalet personer som avlägger examen har därtill ökat en aning till följd av den ändring (OKM031:00/2023) som genomfördes i början av hösten 2024 i enlighet med regeringsprogrammet. I och med ändringen kan språkexamen för statsförvaltningen, som visar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, under vissa förutsättningar avläggas avgiftsfritt. 

Enligt skrivningen i regeringsprogrammet (s. 85) för statsminister Petteri Orpo beaktas vid utvecklandet av utbildningssystemet bättre än för närvarande de möjligheter som artificiell intelligens och digitalisering erbjuder. Digitaliseringens möjligheter utnyttjas också för att minska det administrativa arbetet. 

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo genomför regeringen därtill en totalreform av den nationella dataskyddslagstiftningen. I samband med totalreformen upphävs de författningar som försvårar informationsflödet, en ändamålsenlig användning av molntjänster eller en ändamålsenlig organisering av de offentliga tjänsterna i övrigt. Vid behov utnyttjas det nationella handlingsutrymme som GDPR ger i större utsträckning än för närvarande. I mellanrapporten från samordningsgruppen för totalreformen av dataskyddslagstiftningen (OM126:00/2023) (Koivu, Virpi m.fl. 2024:Totalreformen av dataskyddslagstiftningen.Samordningsgruppens halvtidsrapport. Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2024:25, s. 39 och 65 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165708 ) nämns regleringen av språkexamensregistren som ett tema som bör bedömas närmare i förhållande till nuläget för bestämmelserna om dataskydd.  

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Utgångspunkten för beredningen har varit Utbildningsstyrelsens förstudie från hösten 2024 om utvecklingen av de språkexamina som administreras av Utbildningsstyrelsen. Vid kartläggningen av nuläget för språkexamina i förstudien ordnade Utbildningsstyrelsen hösten 2024 tre diskussionsmöten för sakkunniga som arbetar med språkexamina vid Utbildningsstyrelsen. Därtill ordnade Utbildningsstyrelsen ett diskussionsmöte för sakkunniga vid Centret för tillämpad språkforskning (Solki) vid Jyväskylä universitet, som ansvarar för samordningen av de allmänna språkexamina. Vid beredningen av regeringspropositionen har undervisnings- och kulturministeriet också hört sakkunniga från justitieministeriet. 

Utkastet till regeringens proposition var på remiss mellan den 6 juni och den 1 augusti 2025. Utlåtanden om propositionen begärdes av följande: justitieministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, justitiekanslern i statsrådet, Ålands landskapsregering, Riksarkivet, Institutet för de inhemska språken, Migrationsverket, Utbildningsstyrelsen, dataombudsmannens byrå, Aalto-universitetet, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, Finlandssvenska teckenspråkiga rf, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Centret för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet (Solki), Teckenspråkscentret vid Jyväskylä universitet, Finlands Dövas Förbund, Lapplands universitet, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT, Uleåborgs universitet, Finlands Dövblinda rf, Nätverket för Finlands universitets språkcenter FINELC, Rektorsrådet för Finlands universitet UNIFI rf, Finlands rektorer rf, Svenska Finlands Folkting, Svenska handelshögskolan, Konstuniversitetet, Tammerfors universitet, Åbo universitet, Vasa universitet, Handikappforum rf, Delegationen för personer med funktionsnedsättning VANE samt Åbo Akademi. Därtill har Utbildningsstyrelsen ombetts förmedla information om remissbehandlingen till examensnämnderna för statsförvaltningens språkexamina, examenskommissionen för allmänna språkexamina samt anordnarna av språkexamina, och även andra har haft möjlighet att lämna utlåtande via utlåtandetjänsten eller undervisnings- och kulturministeriets registratorskontor. 

Det kom in 38 remissyttranden om propositionsutkastet. Utlåtanden lämnades av justitieministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, justitiekanslersämbetet, Ålands landskapsstyrelse, Riksarkivet, Institutet för de inhemska språken, Migrationsverket, Utbildningsstyrelsen, Gränsbevakningsväsendet, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, dataombudsmannens byrå, examensnämnderna för statsförvaltningens språkexamina, Aalto-universitetet, AEL Amiedu Taitotalo, Yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, BBi Nordics, C.O.Malm -keskus ry, Finlandssvenska teckenspråkiga rf, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Dövas Förbund rf, Lapplands universitet, Uleåborgs universitet, Bildningsbranschen rf, Suomi-Seura ry, Svenska Finlands folkting, Konstuniversitet, Tampereen Aikuiskoulutuskeskus (TAKK), Tammerfors universitet, Vasa universitet samt Handikappforum rf. Därtill lämnades utlåtanden av två privatpersoner, varav den ena angav att han eller hon deltar i anordnandet av språkexamina. 

Beredningsunderlaget till regeringens proposition finns i den offentliga tjänsten på adressen https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM001:00/2025 .  

2.1  Språkexamenssystemen

2.2  Digitaliseringen av språkexamina samt registren

2.3  Användningsändamål för examina och antalet examina som avläggs

Enligt Utbildningsstyrelsens förstudie kan examensintygen över språkexamina utnyttjas för många olika ändamål, av vilka de vanligaste för allmänna språkexamina är att visa språkkunskaperna för att få finskt medborgarskap. Enligt förstudien avläggs språkexamina för statsförvaltningen oftast för att visa kunskaper i det andra inhemska språket för att kunna arbeta inom den offentliga förvaltningen. Andra användningsändamål är till exempel ansökan om rätt att utöva ett yrke inom social- och hälsovården och ansökan om studieplats. Intyg över språkexamen kan också behövas för arbete eller studier. 

Av de allmänna språkexamina uppfyller examen på mellannivå enligt förstudien kraven på språkkunskaper i de inhemska språken för de flesta ändamål. Kraven på språkkunskaper varierar dock beroende på om alla delprov ska ligga på en viss nivå eller om det räcker med en kombination av vissa delprov. Därtill förutsätter en del instanser att bedömningen av kunskapsnivån görs vid ett och samma examenstillfälle, medan en del tillåter att intyg från flera examenstillfällen sammanslås. När det gäller språkexamina för statsförvaltningen är det på motsvarande sätt ett allmänt krav att man avlägger examen på god och nöjaktig nivå i fråga om muntliga och skriftliga färdigheter. Personalen inom den offentliga förvaltningen ska dock i allmänhet visa utmärkta kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt. 

De skrivningar i regeringsprogrammet som nämns i avsnitt 1.1 och som gäller påvisande och verifiering av språkkunskaper medför nya samhälleligt betydelsefulla användningsändamål för de språkexamina som Utbildningsstyrelsen förvaltar. Om de ändringar i villkoren för permanent uppehållstillstånd samt arbetsmarknadsstödets belopp som föreslås i regeringsprogrammet förutsätter avläggande av en språkexamen som förvaltas av Utbildningsstyrelsen, dvs. en allmän språkexamen eller en språkexamen för statsförvaltningen, kommer antalet personer som avlägger språkexamina enligt Utbildningsstyrelsens förstudie att öka betydligt jämfört med nuläget. Enligt Utbildningsstyrelsen är det svårt att exakt bedöma hur de nya användningsändamålen för språkexamina inverkar på antalet personer som avlägger språkexamina, varvid bedömningarna nedan är grova. 

Enligt Utbildningsstyrelsens förstudie avlades år 2023 sammanlagt över 9000 allmänna språkexamina, av vilka cirka 81 procent var examina på mellannivå i finska. År 2023 avlade sammanlagt 8168 personer allmänna språkexamina på mellannivå i finska och svenska. Enligt preliminära uppgifter har antalet personer som avlägger allmänna språkexamina ökat till 10 000 år 2024. Statsförvaltningens examina för goda och nöjaktiga kunskaper i finska och svenska avlades av totalt 810 personer år 2023. Vem som helst kan anmäla sig till de språkexamina som förvaltas av Utbildningsstyrelsen och Utbildningsstyrelsen samlar inte in uppgifter om för vilket ändamål den som avlägger språkexamen behöver ett intyg över språkexamen. Utifrån kundresponsen är påvisande av språkkunskaper för ansökan om medborgarskap den vanligaste orsaken till att avlägga språkexamen och allmänna språkexamina på mellannivå används i allmänhet för detta ändamål. 

Enligt Migrationsverket är antalet ansökningar om permanent uppehållstillstånd ungefär lika stort som antalet medborgarskapsansökningar, till exempel år 2023 var antalet myndiga sökande av medborgarskap cirka 12 000, medan antalet sökande av permanent uppehållstillstånd var något över 13 300. Enligt Migrationsverkets bedömning kommer antagligen nästan alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd i fortsättningen att avlägga ett språktest. På basis av detta har Utbildningsstyrelsen grovt uppskattat att kravet på språkkunskaper för permanenta uppehållstillstånd skulle kunna öka antalet personer som avlägger språkexamina med cirka 10 000 examinander. 

Konsekvenserna av arbetsmarknadsstödets språktillägg kan enligt Utbildningsstyrelsen inte heller bedömas exakt, men enligt social- och hälsovårdsministeriets uppskattning ska cirka 31 000 personer som för närvarande får arbetsmarknadsstöd visa sina språkkunskaper när lagen träder i kraft eller inom en övergångsperiod som eventuellt föreskrivs i lagen. Enligt ministeriets uppskattning kommer antalet personer som deltar i ett språktest att öka med 8 600–10 600 personer per år efter att reformen trätt i kraft. Den bedömning av språkkunskaperna som arbetsmarknadsstödets språktillägg förutsätter kan alltså leda till att antalet deltagare flerfaldigas genast när reformen träder i kraft eller under övergångsperioden. Antalet kan till och med överstiga 30 000 examinander, och det årliga antalet kan öka med cirka 10 000 examinander. 

Båda de nya användningsbehoven för verifiering av språkkunskaper ökar således grovt uppskattat antalet deltagare i språkexamina med flera tiotusentals. Även om de språkexamina som Utbildningsstyrelsen svarar för inte är det enda sättet att visa språkkunskaperna för dessa nya ändamål och antalet deltagare inte skulle öka med det maximala antalet, blir antalet examinander ändå mångdubbelt jämfört med nuläget. Tidigare ökade till exempel antalet examina som avlades i finska på mellannivå betydligt i och med medborgarskapslagen som trädde i kraft sommaren 2003, där det föreskrevs att en allmän språkexamen är ett sätt att visa att de språkkunskaper som krävs för beviljande av medborgarskap (se RP 230/2022, s. 4). 

Enligt Utbildningsstyrelsens förstudie är de nuvarande språkexamenssystemen, dvs. de allmänna språkexamina och språkexamina för statsförvaltningen, belastade redan med det nuvarande antalet användare. Särskilt i huvudstadsregionen och de stora städerna råder stor efterfrågan på examensplatser i synnerhet i finska på mellannivå, varvid examensplatserna tillsätts snabbt. En ökning av antalet examinander skulle förvärra de nuvarande problemen i språkexamensprocesserna och medföra nya utmaningar. 

Enligt Utbildningsstyrelsens förstudie har också avgiftsfriheten för statsförvaltningens språkexamina i utmärkta kunskaper från och med den 1 augusti 2024 ökat populariteten för i synnerhet examina i finska och konkurrensen om examensplatserna har ökat. Varje månad finns det endast 10 examensplatser för vartdera språket, finska och svenska. Examensnämnderna tar emot examensprestationer för utmärkta kunskaper under en dags lopp. Enligt Utbildningsstyrelsen kan antalet examinander inte ökas, eftersom examensdagens längd inte kan förlängas från nuläget. I synnerhet är intervjuerna tidskrävande, eftersom examensnämnden intervjuar varje examinand separat. Hösten 2024 har de avgiftsfria examenstillfällena i finska fyllts mycket snabbt. På grund av annullering blir enskilda platser ibland lediga vid ett fullbokat examenstillfälle och man kan anmäla sig i kö till dessa. Hösten 2024 har det varit flera personer i kö till examen i finska och antalet har ökat för varje examenstillfälle: till examen i september var det 11 personer i kö och till examen i december redan 26 personer. Endast några få personer har kommit från kön till examenstillfället på grund av annulleringar. Examen för utmärkta kunskaper är krävande och alla examinander lyckas inte avlägga hela examen vid ett enda examenstillfälle. Eftersom platserna i examina för utmärkta kunskaper i finska upptas mycket snabbt kan inte alla examinander som behöver förnya examen nödvändigtvis delta i det examenstillfälle de önskar och således fördröjs slutförandet av examen. Detta är problematiskt om man behöver ett intyg över utmärkta kunskaper i det andra inhemska språket exempelvis för en tjänst. 

I synnerhet för systemet med allmänna språkexamina orsakas det utmaningar av att man ofta söker sig till examen för tidigt med tanke på nivån på de egna språkkunskaperna. Om det någon annanstans i lagstiftningen förutsätts en examen på en viss nivå för att visa språkkunskaper, till exempel i medborgarskapslagen en allmän språkexamen på mellannivå i finska eller svenska, anmäler man sig inte nödvändigtvis till examina på den nivå som motsvarar de egna språkkunskaperna, utan till den nivå på vilken man behöver ett intyg för ett visst ändamål. Detta leder till att en stor del av dem som deltar i examen inte lyckas avlägga examen (se t.ex. RP 230/2022 rd, s. 5). Genom sin kommunikation strävar Utbildningsstyrelsen efter att uppmuntra examinanderna att använda tillräckligt med tid för att utveckla sina språkkunskaper innan de anmäler sig till examen. 

På grund av de samhälleligt viktiga användningsändamålen har språkexamina enligt Utbildningsstyrelsens förstudie en stor betydelse både för den som avlägger språkexamen och för den som kräver examensintyg. I egenskap av sådana examina med höga insatser (high stakes exam) måste språkexamina vara högklassiga och verifiera deltagarnas språkkunskaper på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Kvaliteten på de språkexamina som förvaltas av Utbildningsstyrelsen säkerställs på olika sätt, men kvalitetssäkringen leder också till fler skeden i språkexamensprocessen. I Utbildningsstyrelsens förstudie anses det viktigt att kvalitetssäkringen dock gör det möjligt att slutföra bedömningen av examensprestationerna inom en skälig tid. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om anordnande av språkexamina och examensprocesserna. I stället för de nuvarande två, delvis överlappande språkexamenssystemen ska man enligt förslaget i fortsättningen upprätthålla endast ett system för språkexamina, som utvecklas för att så smidigt som möjligt kunna svara mot efterfrågan och behoven att visa språkkunskaper för olika ändamål. I fortsättningen ska språkexamenssystemet bestå av de allmänna språkexamina, som bättre kan anpassas till det ökande antalet deltagare än språkexamen för statsförvaltningen. Bestämmelserna om ordnandet av språkexamen för statsförvaltningen upphävs delvis och överförs i tillämpliga delar till lagstiftningen om allmänna språkexamina. Till exempel möjligheten att under vissa förutsättningar avgiftsfritt avlägga språkexamen för statsförvaltningen som visar utmärkta kunskaper i finska och svenska flyttas till lagen om allmänna språkexamina. Genom de föreslagna ändringarna blir det också möjligt att avlägga allmänna språkexamina som delprov. 

I speciallagstiftningen om anordnande av allmänna språkexamina avvecklas bestämmelsernas detaljnivå, vilket ger Utbildningsstyrelsen något större flexibilitet för att kunna genomföra språkexamina på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom uppdateras bestämmelserna om de register som hör till språkexamenssystemet. Propositionen innehåller också ett förslag till bestämmelse om erhållande och utnyttjande av uppgifter om språkexamina via Min Studieinfo i stället för nuvarande intyg i pappersform. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

7.1  Lag om allmänna språkexamina

1 §.Tillämpningsområde. Paragrafens 3 mom. innehåller för närvarande en hänvisningsbestämmelse enligt vilken det föreskrivs särskilt i fråga om hur de kunskaper i finska och svenska som visats i en allmän språkexamen ska jämställas med de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Enligt motiveringen (RP 86/2004, s. 7) är det fråga om hur språkkunskaper på olika nivåer som visats genom allmänna språkexamina jämställs med språkkunskaper som visats genom språkexamina för statsförvaltningen i 13 § i språkkunskapslagen och i 13 § i förordningen om språkkunskaper. Eftersom det i propositionen föreslås att språkexamina för statsförvaltningen integreras i de allmänna språkexamina, föreslås det att 3 mom. upphävs. Bestämmelserna i språkkunskapslagen och den reviderade språkkunskapsförordningen som utfärdas med stöd av den ska dock fortfarande reglera hur kunskapsnivåerna i de allmänna språkexamina visar sådana utmärkta, goda och nöjaktiga språkkunskaper som avses i språkkunskapslagen. Dessa jämställs med varandra enligt samma skala som för närvarande.  

2 §. Examensförvaltning. I paragrafen föreskrivs för närvarande att Utbildningsstyrelsen med högskolorna kan ingå avtal som hänför sig till utarbetande och bedömning av allmänna språkexamina. Enligt förslaget ändras paragrafen så att avtal kan ingås med högskolor eller sådana andra offentliga samfund eller sammanslutningar som har tillräcklig sakkunskap för utarbetande och bedömning av språkexamina. I motiveringen till paragrafen (RP 86/2004, s. 7) hänvisas det till Utbildningsstyrelsens samarbete med Centralen för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet. De uppgifter som avses i paragrafen sköts fortfarande av Centralen för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet. När uppgifterna sköts är högskolornas forskningskunnande även i fortsättningen central. Det är dock inte avgörande att verksamhetsformen uttryckligen är en högskola, utan verksamheten kan i princip också ha ordnats t.ex. som ett högskolekonsortium eller som ett bolag som hör till en högskolekoncern. Därför föreslås det att avtalsparten inte ska vara bunden till en viss verksamhetsform. I den svenskspråkiga paragrafen görs dessutom språkliga ändringar i ordföljden, och som hänför sig till ändras till uttrycket som gäller .  

4 §.Anordnande av examina. I paragrafen föreskrivs det om avtal om anordnande av allmänna språkexamina som Utbildningsstyrelsen kan ingå för högst fem år i sänder. Det gällande 1 mom. innehåller en förteckning och enligt 1 punkten kan Utbildningsstyrelsen ingå sådana avtal med högskolor samt statliga ämbetsverk och inrättningar. Enligt 2 punkten kan avtal ingås med sådana utbildningsanordnare eller huvudmän för läroanstalter som har a) tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning, b) tillstånd att ordna utbildning enligt gymnasielagen, c) tillstånd att ordna examina och utbildning enligt lagen om yrkesutbildning, eller d) tillstånd att driva läroanstalt enligt lagen om fritt bildningsarbete. Enligt 3 punkten kan avtal om ordnande av allmänna språkexamina ingås med en kommun eller samkommun i egenskap av anordnare av grundläggande utbildning. Enligt 4 punkten kan sådana avtal därtill ingås även med andra än i 1–3 punkten avsedda registrerade samfund eller stiftelser som har tillräcklig sakkunskap. När avtalen ingås ska det enligt det gällande 2 mom. beaktas att examenstillfällen erbjuds i en omfattning som är tillräcklig med beaktande av de regionala behoven. En förutsättning för ingående av avtal är att anordnaren förfogar över sådan personal, sådana lokaler och sådan utrustning som behövs för att examina ska kunna ordnas. Ett avtal kan hävas om anordnaren försummar sina avtalsenliga uppgifter.  

Det föreslås att paragrafens ordalydelse förenklas så att bestämmelserna om förutsättningarna för ingående av avtal är på en mer allmän nivå än för närvarande. I 1 mom. räknas enligt förslaget inte längre upp möjliga anordnare, utan Utbildningsstyrelsen kan avtala om anordnande av allmänna språkexamina med sådana offentliga samfund eller sammanslutningar som har tillräcklig sakkunskap och förutsättningar för att ordna examina. Hänvisningen till offentliga samfund och sammanslutningar motsvarar den ändring som föreslås i 2 §. I praktiken är det för närvarande till stor del utbildningsanordnare som ansvarar för anordnande av allmänna språkexamina, och avsikten är att fortsätta med nuvarande praxis. Momentet behöver dock inte innehålla en detaljerad förteckning över möjliga anordnare av språkexamina, eftersom avtal redan enligt den gällande 4 punkten kan ingås med andra registrerade samfund eller stiftelser som har tillräcklig sakkunskap. 

Därtill föreslås det att den maximala avtalstiden på fem år stryks ur lagen. Enligt motiveringen till momentet (RP 86/2004 rd, s. 7) ger avtalens tidsbundenhet systemet den smidighet som behövs i det praktiska genomförandet och en möjlighet att granska anordnarnätets omfattning och funktionsförmåga på ett annat sätt än i det dåvarande systemet. Nu är det dock inte nödvändigt att på lagnivå föreskriva om en maximal avtalstid eller om tidsbundenhet överhuvudtaget, utan Utbildningsstyrelsen kan enligt förslaget ingå avtal för en tidsperiod som den anser vara ändamålsenlig. 

En förutsättning för ingående av avtal är enligt det föreslagna 1 mom. utöver tillräcklig sakkunskap även att det offentliga samfundet eller sammanslutningen har förutsättningar att ordna examina. Med sådana förutsättningar avses sådana allmänna förutsättningar som för närvarande föreskrivs om i 2 mom., dvs. att examensanordnaren har tillgång till den personal, de lokaler och den utrustning som anordnandet av examina förutsätter. Enligt förslaget ska dessa förutsättningar dock inte längre räknas upp lika detaljerat i paragrafen. 

När avtalen ingås ska det enligt det gällande 2 mom. beaktas att examenstillfällen erbjuds i en omfattning som är tillräcklig med beaktande av de regionala behoven. Denna bestämmelse kvarstår som en del av paragrafen. I samband med den föreslås ett tillägg om att man vid ingående av avtal också ska beakta att examenstillfällen erbjuds tillräckligt ofta. Det vore viktigt att ordna examenstillfällen tillräckligt ofta för att det ska vara möjligt för det ökande antalet deltagare att utan dröjsmål avlägga examina eller delprov för sina olika behov. Vid anordnandet av examina ska man utöver den ökande efterfrågan också beakta att det för närvarande inte ordnas examenstillfällen för allmänna språkexamina lika ofta som examenstillfällen för språkexamina för statsförvaltningen. Enligt motiveringen till den gällande språkkunskapslagen (RP 92/2002 rd, s. 109) har orsaken till att systemet med språkexamina för statsförvaltningen bibehålls vid sidan av de allmänna språkexamina i synnerhet varit att de sökande i samband med tillsättningen av en tjänst eller övrig anställning vid behov måste kunna visa sina språkkunskaper utan dröjsmål. Även om systemet med språkexamina för statsförvaltningen inte heller för närvarande helt tillgodoser detta behov, är det viktigt att möjligheten att avlägga språkexamen utan dröjsmål beaktas när språkexamenssystemen slås samman. Således ska examenstillfällen ordnas tillräckligt ofta med tanke på att examinanderna kan behöva ett examensintyg snabbt för att inte ansökan om en tjänst eller andra myndighetsprocesser ska fördröjas på grund av man måste vänta på ett examenstillfälle. I det svenskspråkiga momentet görs dessutom en språklig ändring så att skall ändras till ska .  

8 §.Register över bedömare. Bedömningen av examensprestationerna är en del av examensprocessen för de allmänna språkexamina. I gällande 1 mom. föreskrivs att Utbildningsstyrelsen i syfte att trygga en enhetlig nivå på bedömningen av examina för ett register över personer som deltar i bedömningen av allmänna språkexamina. Enligt förslaget utvidgas betydelsen så att registret över bedömare förs mer allmänt för bedömningen av examensprestationer. Ändringen är språklig och syftet är inte att ändra nuläget.  

Bland annat tillsynen över bedömningen ingår i Utbildningsstyrelsens uppgift enligt 2 § att svara för systemet med allmänna språkexamina, systemets utveckling och tillsynen över det. Enligt artikel 6.1 e i den allmänna dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter tillåten, om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Enligt artikel 6.3 ska den grund för behandlingen som avses artikel 6.1 e fastställas i enlighet med en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden eller behandlingen ska vara nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller för den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Redan den uppgift som föreskrivs i 2 § utgör eventuellt en tillräcklig grund för behandling av de personuppgifter som behövs för att upprätthålla, utveckla och övervaka examenssystemet. Det föreslås dock att paragrafen om registret över bedömare lämnas kvar i lagen, eftersom det i paragrafen är motiverat att närmare föreskriva t.ex. om registeranteckningens längd. Enligt artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen kan den rättsliga grunden för behandlingen innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, bland annat vilken typ av uppgifter som ska behandlas, lagringstid eller typer av behandling och förfaranden för behandling. Lagstiftningen ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. 

I 2 mom. föreskrivs det om de uppgifter som ska föras in i registret över bedömare. Enligt det gällande momentet införs i registret bedömarens namn, personbeteckning samt det eller de språk som han eller hon har rätt att bedöma. Dessutom införs nödvändiga kontaktuppgifter. Vid beredningen av propositionen har man bedömt alternativet att inte föreskriva närmare om datainnehållet i registret över bedömare i lagen, utan att Utbildningsstyrelsen skulle fastställa de behövliga uppgifterna i enlighet med principerna i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen. Vid beredningen av propositionen har det tillsammans med Utbildningsstyrelsen bedömts att man i registret inför personens namn, studentnumret från studentnummerregistret för identifiering av personen samt de språk och nivåer som personen har rätt att bedöma. På basis av remissvaren föreslås det dock att bestämmelser om datainnehållet tas in i lagen. Det föreslås att momentet ändras så att man i stället för personbeteckningen för in studentnumret, med vilket personerna även i övrigt specificeras i de riksomfattande register som förs av Utbildningsstyrelsen. Därtill föreslås det att kontaktuppgifterna lämnas bort från momentet. Förutom att man i registret inför de språk som bedömaren har rätt att bedöma ska man även införa de nivåer som rätten att bedöma gäller. Enligt Utbildningsstyrelsens utlåtande förs uppgifter om nivåerna in i registret redan nu. Enligt Utbildningsstyrelsen är det nödvändigt att föra in nivåerna i registret, eftersom behörighetsvillkoren för bedömare av allmänna språkexamina varierar på olika nivåer. 

Enligt 3 mom. antecknas en person i registret för fem år, och anteckningen kan förnyas på ansökan förutsatt att de villkor som bestäms i 7 § alltjämt uppfylls och bedömningsfärdigheten har upprätthållits i praktiken. I momentet preciseras som förutsättning att personen också regelbundet har deltagit i bedömningstillfällen, eftersom detta utifrån remissvaren är viktigt med tanke på bedömningens kvalitet och enhetlighet. Det föreslagna tillägget ligger nära det nuvarande kravet på att upprätthålla bedömningsfärdigheten i praktiken, men förtydligar de förutsättningar som anges i momentet. Dessutom föreslås det språkliga ändringar gällande ordföljden. I det svenskspråkiga momentet görs en språklig ändring så att bestäms ändras till anges , och i det finskspråkiga momentet görs språkliga ändringar gällande skiljetecknen.  

Paragrafens gällande 4 mom. innehåller en bestämmelse om att bestämmelserna i offentlighetslagen och personuppgiftslagen dessutom tillämpas på registret över bedömare. Enligt motiveringen till paragrafen (RP 86/2004 rd, s. 8) är sekretessbelagda uppgifter främst sådana kontaktuppgifter som personen i fråga enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i offentlighetslagen har begärt att ska hållas hemliga. Eftersom uppgifterna i det register över bedömare som förs av Utbildningsstyrelsen är sådana myndighetshandlingar som avses i offentlighetslagen, ska offentlighetslagen i vilket fall som helst tillämpas på registret över bedömare. Personuppgiftslagen har för sin del upphävts genom den nuvarande dataskyddslagen. Enligt nuvarande praxis ska det i speciallagar inte tas in informativa hänvisningar till allmänna lagar, om det inte finns särskilda skäl till det. Därför föreslås det att dessa informativa hänvisningar stryks ur paragrafen. 

9 §. Examensintyg. Enligt den gällande paragrafen ges examinanden ett intyg över bedömningen av genomgången examen och examensnivå. Det föreslås att det till paragrafen fogas att intyg också kan fås för ett delprov i examen eller en helhet av delprov på den genomgångna examensnivån. Genom tillägget blir det möjligt att avlägga delprov och få intyg över prestationer i delprov och helheter av sådana, så att man kan avlägga den kombination av delprov som behövs i stället för hela examen. En helhet som består av flera avlagda delprov ska kunna visas med ett enda intyg, vilket innebär att intyget ska innehålla uppgifter om hela den avlagda helheten.  

10 §.Register över allmänna språkexamina. I paragrafen föreskrivs om registret över allmänna språkexamina, som enligt 1 mom. förs av Utbildningsstyrelsen för förvarandet av uppgifter om avlagda språkexamina och de delprov som ingår i examina samt för kontrollen av att de allmänna språkexamina fungerar. När behandlingen grundar sig på artikel 6.1 c eller e i den allmänna dataskyddsförordningen möjliggör artikel 6.3 nationellt handlingsutrymme för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen, såsom typen av uppgifter som behandlas, de registrerade och förvaringstiderna. Det grundläggande kravet för sådan lagstiftning är att medlemsstatens nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Vid beredningen av propositionen har det bedömts om det är nödvändigt att föreskriva om registrets datainnehåll och förvaringstid i speciallagstiftning eller om den allmänna lagstiftningen om dataskydd räcker till för att föra registret. I det senare fallet får Utbildningsstyrelsen fastställa informationsinnehållet i synnerhet utifrån de dataskyddsprinciper som ingår i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom principen om ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering. Utgångspunkten är då att Utbildningsstyrelsen samlar in de uppgifter som den behöver för skötseln av sina uppgifter, vilket ger flexibilitet i fastställandet av informationsinnehållet. Å andra sidan är syftet med språkexamensregistret att betjäna flera behov, såväl uppföljningen av språkexamina som bevarandet av uppgifter om examensprestationer för att visa språkkunskaperna. Därtill finns det ett behov av en lång förvaringstid exempelvis för uppgifter om examensprestationer. På grund av detta föreslås det att bestämmelser om informationsinnehållet i registret över allmänna språkexamina fortfarande ska finnas i lagen. I den svenskspråkiga paragrafens 1 mom. görs språkliga ändringar så att ordet förvarandet ändras till bevarandet , ordet kontroll ändras till uppföljningen och i momentet görs därtill andra mindre språkliga ändringar.  

I det gällande 2 mom. föreskrivs att i registret införs examinandens namn, personbeteckning, nationalitet och kön, plats där examen avlagts, examensspråk, bedömning av kunskapsnivån, tidpunkt för examen och nödvändiga kontaktuppgifter. Informationsinnehållet som föreskrivs för närvarande har enligt Utbildningsstyrelsen delvis blivit oändamålsenligt och följande informationsinnehåll motsvarar bättre de nuvarande behoven: namn, studentnummer, kontaktuppgifter, medborgarskap, plats där examen avlagts, examensspråk, bedömning av kunskapsnivån, tidpunkt för examen och den nivå på vilken examen avlagts. Enligt remissvaren är också uppgiften om kön nödvändig vid kvalitetskontrollen av examen med tanke på säkerställandet av likabehandlingen och uppgiften är också nyttig vid uppföljningen av integrationen. För verkställigheten av de tre avgiftsfria examenstillfällena enligt det föreslagna 11 § 3 mom. behövs dessutom uppgifter om hur många avgiftsfria examenstillfällen personen eventuellt har använt tidigare. 

Det föreslås att 2 mom. ändras så att i registret införs personens studentnummer i stället för personbeteckningen, på samma sätt som i fråga om Utbildningsstyrelsens andra register. Studentnumret är kopplat till personbeteckningen via studentnummerregistret. Därtill preciseras det att förutom platsen där examen avlagts även platsen där ett delprov avlagts förs in i registret. Till momentet läggs till att i språkexamensregistret därtill införs nivån på examen eller delprovet. I registret införs enligt det föreslagna momentet också uppgift om användning av sådana avgiftsfria examenstillfällen som avses i 11 § 3 mom. I det svenskspråkiga momentet görs därtill små språkliga ändringar till exempel i ordböjningen, och ordet nationalitet ändras till medborgarskap som bättre motsvarar den finska versionen av texten.  

Enligt det gällande 3 mom. ska uppgifterna i examensregistret förvaras i 30 år. Det kan dock vara nödvändigt att påvisa avläggandet av en språkexamen ännu senare än detta under personens livstid, och därför föreslås det att momentet ändras så att uppgifter om examensspråken för de språkexamina eller delprov i dem som personen avlagt, bedömningar av kunskapsnivån, tidpunkten för examen samt användning av avgiftsfria examenstillfällen enligt 11 § 3 mom. ska bevaras i 110 år från tidpunkten för examen. För att visa språkkunskaperna är det nödvändigt att spara uppgifter om godkända prestationer, men inte om underkända prestationer. Därtill innebär avgiftsfriheten på den högsta nivån som föreslås i 11 § dock att en person kan delta i examen avgiftsfritt tre gånger, varvid det för verkställande av avgiftsfriheten är nödvändigt att spara uppgifter om hur många avgiftsfria gånger personen redan har använt. 

För andra uppgifter än de som nämns i momentet ska Utbildningsstyrelsen fastställa förvaringstiden med stöd av den allmänna bestämmelsen i 21 § i informationshanteringslagen. Bland annat principen om lagringsminimering enligt artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen bör beaktas. Bedömt i förhållande till 21 § i informationshanteringslagen och principerna i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen kan det vara motiverat att förvara en del av uppgifterna i examensregistret, såsom kontaktuppgifter, under en betydligt kortare tid än de 30 år som nämns i den gällande bestämmelsen. 

Paragrafens gällande 4 mom. innehåller en bestämmelse om att bestämmelserna i offentlighetslagen och personuppgiftslagen dessutom tillämpas på examensregistret. Det föreslås att momentet stryks på motsvarande sätt som 8 § 4 mom. 

10 a §.Användning och utlämnande av uppgifter ur registret över allmänna språkexamina. Avsikten är införa möjligheter att utnyttja examensuppgifter digitalt så att uppgifterna kan kontrolleras, vidareutnyttjas och lämnas ut via den tjänst för utlämnande som avses i 6 kap. i studie- och examensregisterlagen på motsvarande sätt som andra studie- och examensuppgifter. Därför föreslås i lagen en ny 10 a § med en hänvisning till studie- och examensregisterlagen. Enligt förslaget tillämpas på utlämnande av uppgifter ur registret över allmänna språkexamina vad som föreskrivs om kontroll, användning och utlämnande av uppgifter via tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter i 29 § 1, 2, 5 och 7 mom. i studie- och examensregisterlagen.  

Hänvisningen till 29 § 1 mom. i studie- och examensregisterlagen innebär att examinanden kan kontrollera och vidareutnyttja sina egna uppgifter i registret över allmänna språkexamina genom användargränssnittet för den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som avses i 6 kap. i studie- och examensregisterlagen. Vanligtvis kan examinanden visa sina språkkunskaper för de ändamål som han eller hon behöver med stöd av 1 mom. 

Hänvisningen till 2 mom. innebär att uppgifter som ingår i registret över allmänna språkexamina kan lämnas ut till myndigheter med stöd av den rätt att få uppgifter myndigheten har enligt lag eller på grundval av en lagstadgad uppgift. De uppgifter som lämnas ut bestäms av rätten att få uppgifter och vid bedömningen av detta ska bland annat principen om uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen beaktas. 

Hänvisningen till 5 mom. innebär att en person i tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter kan ge sitt samtycke till att uppgifter i registret över allmänna språkexamina lämnas ut till en myndighet eller någon annan aktör samt återkalla sitt samtycke. Därtill innebär hänvisningen till 7 mom. att de uppgifter som lämnas ut inte bevaras i Utbildningsstyrelsens tjänst som avses i 6 kap. i studie- och examensregisterlagen. 

11 §. Examensavgifter Enligt den gällande bestämmelsen är de allmänna språkexamina avgiftsbelagda på alla nivåer, medan språkexamina för statsförvaltningen som visar utmärkta kunskaper i finska eller svenska har blivit avgiftsfria från och med hösten 2024. Syftet med ändringen har särskilt varit att göra det möjligt att avgiftsfritt visa sådana utmärkta kunskaper i finska som krävs av personalen inom den offentliga förvaltningen, om detta inte har kunnat visas genom studier som avlagts på finska (se RP 42/2024 rd). För att bevara denna möjlighet när språkexamina för statsförvaltningen slås samman med de allmänna språkexamina föreslås det att avgiftsfriheten utvidgas till att gälla allmänna språkexamina på högsta nivå. Därför föreslås det att 12 § 2 och 3 mom. i den gällande språkkunskapslagen blir 2 och 3 mom. i paragrafen.  

I det gällande 2 mom. föreskrivs det om villkoren för återbetalning av examensavgiften. Enligt momentet återbetalas examensavgiften till den som anmält sig till examen, om personen är förhindrad att delta i examen på grund av sjukdom eller något annat därmed jämförbart särskilt vägande skäl, och personen inte heller kan delta i följande examenstillfälle. På grund av att detta i praktiken är otydligt föreslås det att villkoret förtydligas så att examensavgiften återbetalas om den som anmält sig till examen är förhindrad att delta i examen på grund av egen sjukdom. Sjukdomen kan i praktiken bevisas med ett läkarintyg på samma sätt som för närvarande. I och med den föreslagna ändringen kan anmälan inte heller flyttas till följande gång så att man går förbi de andra som står i kö, utan personen måste anmäla sig på nytt till lediga examensplatser eller till kön. Syftet med den föreslagna ändringen är att stävja anhopningen av anmälningar och kostnaderna för språkexamina, eftersom anmälningar som annulleras i ett sent skede leder till att examensplatserna inte nödvändigtvis med kort varsel kan fördelas till dem som anmält sig till kön. Därtill medför sena annulleringar och återbetalningar av examensavgifterna onödiga kostnader för examensanordnarna och Solki. Behandlingen av återbetalningar av examensavgifter sysselsätter också Utbildningsstyrelsens tjänstemän. Bestämmelsen i momentet om tidpunkten för annullering förtydligas så att avgiften dock inte återbetalas om den som anmält sig till examen inte har återkallat sin anmälan före examenstillfället börjar. Enligt Utbildningsstyrelsens utlåtande behövs förtydligandet, eftersom ”förhinder” kan tolkas så att examensanordnaren måste få uppgifter om deltagarens hälsa. Momentet blir 4 mom. 

12 a §. Information om bedömningen som ges till examinander. På grund av de problem i anslutning till spridningen av provmaterial för språkexamina som beskrivs i avsnitt 2.2.2 föreslås det att det till lagen fogas en ny paragraf som preciserar vilken information om bedömningen som ges till examinanderna. En bestämmelse som preciserar rättsläget behövs för att man ska förfara på ett jämlikt sätt med tanke på dem som avlägger språkexamen.  

Utifrån remissvaren under beredningen av propositionen och grundlagsutskottets (GrUB 9/2002 rd, s. 7) praxis är det med tanke på partens rättssäkerhet ändamålsenligt att informera om tillämpningen av bedömningsgrunderna i hans eller hennes fall. Uppgifterna om tillämpningen av bedömningsgrunderna är centrala också i den gällande 13 § om ändringssökande, enligt vilken erhållandet av uppgifterna i fråga inverkar på när tidsfristen för begäran om omprövning börjar. Enligt förslaget föreskrivs det i paragrafen att den som har avlagt examen eller ett delprov i examen på begäran informeras om tillämpningen av bedömningsgrunderna på provprestationen. Av rättssäkerhetsskäl föreskrivs det i den föreslagna paragrafen om en tidsfrist för begäran om bedömningsgrunderna. Begäran ska framställas inom 14 dagar från det att den som har avlagt examen eller ett delprov i examen har haft möjlighet att ta del av bedömningsresultaten. Enligt paragrafen ska anvisningar för framställande av begäran ges i samband med bedömningsresultaten. Efter att ha fått bedömningsresultaten kan examinanden således först inom 14 dagar be om information om tillämpningen av bedömningsgrunderna på provprestationen. Efter att ha fått informationen om tillämpningen av bedömningsgrunderna kan examinanden begära omprövning inom 14 dagar i enlighet med 13 §. 

Den föreslagna bestämmelsen innebär en skyldighet att ge information om tillämpningen av bedömningsgrunderna, men inte att lämna ut provuppgifter och provfrågor som direkt ingår i provmaterialet. På provmaterialet tillämpas bestämmelserna i offentlighetslagen, som i enlighet med 5 § också omfattar examensanordnare när de behandlar provmaterialet för allmänna språkexamina. Enligt 11 § 1 mom. i offentlighetslagen har en part i princip rätt att ta del av innehållet i en handling som kan eller har kunnat påverka behandlingen av partens ärende. Paragrafens 2 mom. lämnar dock utanför partsoffentligheten situationer när utlämnande av uppgifter ur handlingen skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse. När det gäller provmaterialet för språkexamina är det ett allmänt intresse att trygga språkexamenssystemets funktion och kvalitet samt examinandernas jämlika ställning. Enligt responsen från Utbildningsstyrelsen och Jyväskylä universitet förutsätter tryggandet av dessa allmänna intressen att provuppgifter och provfrågor inte lämnas ut till parter i en sådan form att materialet kan spridas. Det kan antas att materialet sprids i synnerhet om det lämnas ut på det sätt som nämns i 16 § i offentlighetslagen exempelvis som kopia, som utskrift eller för kopiering. Vid beredningen av propositionen har det bedömts att utlämnande av information om tillämpningen av bedömningsgrunderna på det sätt som avses i den föreslagna paragrafen dock i någon mån kan innebära att provfrågorna beskrivs på ett fritt formulerat sätt, varvid den föreslagna paragrafen inte innebär att en part inte alls på detta sätt kan få information om provfrågorna eller provuppgifterna. 

13 §.Ändringssökande. I det gällande 1 mom. föreskrivs det om begäran om omprövning av ett beslut som gäller en i 7 § 1 mom. och 11 § 2 mom. avsedd ansökan. Eftersom 11 § 2 mom. enligt propositionen blir 4 mom. i den paragrafen, ändras också hänvisningen i 13 § så att den gäller 4 mom. i stället för 2 mom. I det gällande 3 mom. föreskrivs det om begäran om omprövning hos kommissionen för allmänna språkexamina i fråga om ett beslut som gäller bedömningen av en examensprestation. Till momentet fogas enligt förslaget ett tillägg om att omprövning kan begäras också i ett beslut som gäller bedömning av ett delprov i examen. I 1 och 3 mom. i den svenskspråkiga paragrafen görs dessutom språkliga ändringar bland annat i ordföljden.  

Ikraftträdandebestämmelse. Bestämmelsen innehåller en ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Enligt övergångsbestämmelsen ska möjlighet att avlägga separata delprov i allmänna språkexamina ordnas senast sex månader efter ikraftträdandet av lagen.  

7.2  Lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda

3 kap.Visande av språkkunskaper. I 3 kap. i språkkunskapslagen finns för närvarande bestämmelser om ordnande av språkexamina för statsförvaltningen och om andra sätt att visa språkkunskaper. Den gällande rubriken för kapitlet är ”Examina i finska och svenska för statsförvaltningen”. Eftersom kapitlets bestämmelser om språkexamina för statsförvaltningen upphävs när examina i enlighet med propositionen slås samman med de allmänna språkexamina, föreslås det också att kapitlets rubrik ändras. I kapitlet kvarstår enligt förslaget bestämmelser om sätten att visa språkkunskaper, varvid det föreslås att rubriken ska vara ”Visande av språkkunskaper”.  

10 §.Språkexamina för statsförvaltningen. I den gällande 10 § föreskrivs att kunskaper i finska och svenska kan visas genom språkexamina för statsförvaltningen. Paragrafen innehåller dessutom ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om examina och om utfärdande av examensintyg. I paragrafen föreskrivs därtill att Utbildningsstyrelsen meddelar föreskrifter om grunderna för examina och fastställer formulär för examensintyg. Eftersom språkexamina för statsförvaltningen enligt denna proposition ska slås samman med de allmänna språkexamina, föreslås det att 10 § upphävs.  

11 §.Förvaltningen och genomförandet av språkexamina för statsförvaltningen. Den gällande 11 § innehåller bestämmelser om Utbildningsstyrelsen, språkexamensnämnderna och examinatorerna. I 3 mom. föreskrivs det att närmare bestämmelser om språkexamensnämndernas sammansättning och om hur de tillsätts samt om nämndens uppgifter och behandlingen av ärenden i nämnderna, om hur examinatorer utses och examina avläggs samt om tillsynen över genomförandet av språkexamina utfärdas genom förordning av statsrådet. Det föreslås att också 11 § upphävs av samma orsak som 10 §.  

12 §.Avgifter. I den gällande 12 § föreskrivs det om avgifter som tas ut för deltagande i språkexamen för statsförvaltningen och för nämndens beslut. Enligt 1 mom. utfärdas närmare bestämmelser om avgiftens storlek genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. I 2 och 3 mom. föreskrivs det om rätten att under vissa förutsättningar avgiftsfritt avlägga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska. Det föreslås att paragrafen upphävs av samma orsak som 10 och 11 §. Bestämmelser om avgiftsfrihet som motsvarar 2 och 3 mom. i den gällande paragrafen flyttas dock till 11 § i lagen om allmänna språkexamina på det sätt som anges ovan. Till följd av ändringarna kvarstår således rätten att avgiftsfritt avlägga språkexamina på högsta nivå under samma förutsättningar som språkexamina för statsförvaltningen för närvarande kan avläggas avgiftsfritt.  

13 §.Visande av språkkunskaper. Utgångspunkten för gällande 3 kap. i språkkunskapslagen är av regleringshistoriska skäl att de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda och som avses i den lagen visas genom språkexamina för statsförvaltningen. Denna utgångspunkt framgår av 10 § i den gällande lagen, enligt vilken kunskaper i finska och svenska kan visas genom språkexamina för statsförvaltningen. Den gällande 13 § innehåller ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet föreskriva på vilket sätt kunskaper i finska eller svenska kan visas genom allmänna språkexamina eller genom språkprov eller språkstudier i samband med andra studier, i stället för genom språkexamen för statsförvaltningen.  

Även om det föreslås att bestämmelserna om språkexamina för statsförvaltningen upphävs, är det fortfarande nödvändigt att bevara bestämmelserna om olika sätt att visa språkkunskaper. Det föreslås att regleringen ändras så att utgångspunkten för den dock inte längre är språkexamina för statsförvaltningen. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det i 1 mom. föreskrivs att för visande av språkkunskaper finns de språkexamina som avses i lagen om allmänna språkexamina. I 2 mom. ingår därtill ett bemyndigande att utfärda förordning som motsvarar gällande 1 mom. Enligt det föreslagna momentet föreskrivs det genom förordning av statsrådet på vilket sätt kunskaper i finska eller svenska kan visas genom språkexamina eller i stället för språkexamina genom språkprov eller studier i samband med andra studier. Momentets nuvarande hänvisning till språkexamina för statsförvaltningen ändras till en hänvisning till språkexamina i allmänhet. 

14 §.Intyg om motsvarande språkkunskaper. Förutom i 13 § finns bestämmelser om sätten att visa språkkunskaper i 14 §. I 14 § 1 punkten föreskrivs att språkexamensnämnderna kan, utan att föranstalta språkexamen för statsförvaltningen, på ansökan utfärda intyg om utmärkta kunskaper i finska eller svenska till den som enligt godtagbar utredning genom tidigare verksamhet har visat sig ha de språkkunskaper som krävs. Enligt 2 punkten kan språkexamensnämnderna därtill utan att föranstalta språkexamen för statsförvaltningen besluta om jämställande av språkstudier utomlands med språkexamen för statsförvaltningen. Eftersom det enligt propositionen inte längre ska finnas språkexamensnämnder, föreslås det att paragrafen ändras så att Utbildningsstyrelsen i fortsättningen ska ha motsvarande uppgift. Dessutom ändras hänvisningen till språkexamina för statsförvaltningen i 2 punkten till en hänvisning till allmänna språkexamina. Även om de allmänna språkexaminas kunskapsnivåskala med sex nivåer avviker från språkexamina för statsförvaltningen, hänvisas det enligt förslaget fortfarande till utmärkta språkkunskaper i 1 punkten. Bestämmelserna i språkkunskapslagen ska även i fortsättningen bygga på att det krävs utmärkta, goda eller nöjaktiga språkkunskaper av offentligt anställda. Samma indelning ska fortfarande tillämpas också i språkkunskapsförordningen, där det föreskrivs om visande av utmärkta, goda eller nöjaktiga språkkunskaper bl.a. genom språkprov eller språkstudier som avlagts i samband med övriga studier. Kunskapsnivåskalorna för de allmänna språkexamina jämställs med sådana krav på språkkunskaper på det sätt som bestäms närmare genom förordning. I paragrafen föreslås också en språklig ändring så att ordet samt stryks mellan punkterna.  

15 §.Examinandens rättsskydd. I 15 § föreskrivs det för närvarande om rättsskyddet för dem som avlägger språkexamina för statsförvaltningen. Enligt 1 mom. ska examinanden informeras om vilka bedömningsgrunder som gäller för examensprestationen. I 2 mom. föreskrivs om besvärsförbud i fråga om en examinators beslut och i 3 mom. om rätten att avlägga examen på nytt inför språkexamensnämnden. Det föreslås att paragrafen upphävs av samma orsak som 10–12 §. På motsvarande sätt som i det gällande 1 mom. preciseras dock informerandet om bedömningsgrunderna i 12 a § i lagen om allmänna språkexamina.  

Ikraftträdandebestämmelse. Bestämmelsen innehåller en ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Enligt övergångsbestämmelsen kan prestationer i språkexamen för statsförvaltningen enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen påbörjas inom sex månader från ikraftträdandet och underkända delprov avläggas på nytt inom tre år från ikraftträdandet. På dessa prestationer tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Prestationerna tas emot av språkexamensnämnden och examinatorerna på samma sätt som för närvarande. De nuvarande nämnderna och examinatorerna har utnämnts till sina uppdrag till den 31 december 2028. Övergångsbestämmelsen innefattar även ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om storleken på de avgifter som tas ut för deltagande i språkexamen och för nämndens beslut under övergångsperioden utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Bestämmelsen gör det möjligt att uppdatera avgiftsförordningen till utgången av övergångsperioden, dvs. så länge möjligheten att avlägga underkända prov på nytt gäller.  

Om det någon annanstans i lagstiftningen föreskrivs om visande av språkkunskaper genom språkexamen för statsförvaltningen, kan detta enligt övergångsbestämmelsen efter ikraftträdandet av lagen vid behov jämställas med allmänna språkexamina enligt lagen om allmänna språkexamina. En hänvisning till en viss nivå i språkexamina för statsförvaltningen jämställs enligt förslaget med kunskapsnivåerna i allmänna språkexamina enligt de bestämmelser som utfärdats med stöd av 13 §. Jämställande kan behövas exempelvis om det i någon annan lag förutsätts att språkkunskaperna visas genom språkexamen för statsförvaltningen, men språkexamen avläggs först efter den föreslagna övergångsperioden som en allmän språkexamen. Om en person däremot har avlagt språkexamen för statsförvaltningen före lagens ikraftträdande eller under övergångsperioden, kan examen i fråga fortfarande anses visa de språkkunskaper som krävs och i en sådan situation är det inte ändamålsenligt att tolka hänvisningen till språkexamen för statsförvaltningen som en hänvisning till allmänna språkexamen. 

11.1  Samband med andra propositioner

Vid undervisnings- och kulturministeriet bereds lagstiftningsprojekt OKM003:00/2024 https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM003:00/2024 där det föreslås en ändring av namnet på lagen om nationella studie- och examensregister. Enligt propositionen ändras lagens namn från och med den 1 januari 2026 till lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister. Namnändringen bör också beaktas i hänvisningen till studie- och examensregisterlagen i den föreslagna 10 a § i lagen om allmänna språkexamina.  

Vid inrikesministeriet har det beretts ett projekt för att revidera lagstiftningen om beviljande av permanent uppehållstillstånd (SM007:00/2024) https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM007:00/2024 . I regeringspropositionen (RP 62/2025) föreslås det att kunskaper i finska eller svenska på en viss nivå ska fogas som villkor för beviljande av permanent uppehållsrätt i de flesta situationer. Enligt förslaget fogas ett villkor gällande språkkunskaper även i uppehållstillståndet för varaktigt bosatta. Enligt propositionen är språkkunskaper för närvarande inte ett krav för någon typ av uppehållstillstånd, utan endast en förutsättning för att få medborgarskap. Att ett krav på språkkunskaper fogas till förutsättningarna för uppehållsrätt ökar sannolikt antalet personer som avlägger språkexamen på det sätt som bedömts ovan i avsnitt 2.3 Användningsändamål för examina och antalet examina som avläggs.  

Vid social- och hälsovårdsministeriet har man berett lagstiftning om ett integrationsstöd och ett språktillägg för arbetsmarknadsstödet (STM074:00/2024) https://stm.fi/sv/projekt?tunnus=STM074:00/2024 . Språktillägget för arbetsmarknadsstödet ökar sannolikt antalet personer som avlägger språkexamen på det sätt som bedömts ovan i avsnitt 2.3 Användningsändamål för examina och antalet examina som avläggs.  

Vid finansministeriet bereds regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om prioritering av elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet (VM085:00/2024) https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM085:00/2024 . I utkastet till proposition som skickades på remiss föreslogs det ändringar i lagstiftningen om delgivningsförfarandet så att myndigheternas delgivningar i första hand ska sändas elektroniskt till de förvaltningskunder som har möjlighet att ta emot elektronisk delgivning. I nuläget skickar myndigheterna i regel sina delgivningar som papperspost till kunden om kunden inte gett något separat samtycke till elektronisk delgivning. Enligt utkastet till proposition som var på remiss är avsikten att ändra bestämmelserna om delgivning i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet så att myndigheterna ges möjlighet att sända elektronisk delgivning till meddelandeförmedlingstjänsten, dvs. till Suomi.fi-meddelandena, utan mottagarens separata samtycke, om mottagaren har tagit i bruk meddelandeförmedlingstjänsten. Genom bestämmelserna blir det möjligt för en myndighet att sända en elektronisk delgivning utan mottagarens separata samtycke också till myndighetens egen e-tjänst, förutsatt att en notifikation om detta sänds till personens konto i meddelandeförmedlingstjänsten (tjänsten Suomi.fi-meddelanden). Avsikten är dock också att säkerställa att det även finns alternativa service- och kommunikationskanaler för dem som inte kan använda elektroniska tjänster. Propositionen i fråga kan påverka förutsättningarna för elektronisk delgivning av språkexamensresultat och -intyg. Efter remissbehandlingen föreslås det dock inte längre specialbestämmelser om förutsättningarna för elektronisk delgivning i den föreslagna lagstiftningen om allmänna språkexamina, utan på basis av remissvaren räcker den nuvarande allmänna regleringen och den allmänna reglering som är under beredning för propositionens syften.  

11.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. 

De föreslagna ändringarna medför åren 2025 och 2026 kostnader av engångsnatur för utvecklandet av språkexamenssystemet samt permanenta kostnader från och med 2026. I budgeten för 2025 har det reserverats ett anslag på två miljoner euro för utveckling av systemet med allmänna språkexamina under moment 29.01.02 för Utbildningsstyrelsens omkostnader, och i budgetpropositionen för 2026 ingår ett anslag på 2,2 miljoner euro under samma moment. Ändringarna beräknas öka de bestående kostnaderna för förvaltning och genomförande av språkexamina med 195 000 euro (3 årsv.). För detta anvisas inget separat tilläggsanslag, utan Utbildningsstyrelsen täcker tilläggskostnaderna genom examensavgifter och vid behov inom ramen för sina befintliga anslag. 

12.1.1  Registren som gäller språkexamina och utlämnande av uppgifter

I propositionen har det bedömts hur detaljerat det i fortsättningen är nödvändigt att föreskriva om registren som hänför sig till förvaltningen av de allmänna språkexamina. Bestämmelserna om registren i lagen om allmänna språkexamina har utfärdats på basis av 10 § i grundlagen (RP 86/2004 rd, s. 5) före den allmänna dataskyddsförordningen. I regleringen har man inte då kunnat beakta dataskyddsregleringens senare utveckling eller grundlagsutskottets praxis. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv tryggat, och närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. När Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning trädde i kraft konstaterade grundlagsutskottet (GrUU 14/2018 rd, s. 3 och de utlåtanden som hänvisas till där) att dataskyddsförordningens detaljerade bestämmelser, som tolkas och tillämpas i enlighet med de rättigheter som garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, överlag utgör en tillräcklig rättslig grund även med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt 10 § i grundlagen. Korrekt tolkade och tillämpade motsvarar bestämmelserna i dataskyddsförordningen enligt utskottets uppfattning också den nivå på skyddet för personuppgifter som bestäms utifrån Europakonventionen. Grundlagsutskottet har konstaterat att det därmed inte längre av konstitutionella skäl är nödvändigt att speciallagstiftningen inom allmänna dataskyddsförordningens tillämpningsområde heltäckande och detaljerat föreskriver om behandling av personuppgifter. Kraven på att bestämmelserna om skydd för personuppgifter ska vara heltäckande, exakta och noggrant specificerade kan till vissa delar även uppfyllas genom en allmän EU-förordning eller en allmän nationell lag. Tillgodoseendet av skyddet för personuppgifter ska enligt utskottet i första hand garanteras med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella allmänna lag som ska stiftas. I det sammanhanget bör man undvika nationell speciallagstiftning, som bör reserveras för situationer då den är dels tillåten enligt den allmänna dataskyddsförordningen, dels nödvändig för att tillgodose skyddet för personuppgifter. 

Grundlagsutskottet (t.ex. GrUU 34/2024 rd, s. 2; GrUU 11/2024 rd, s. 2; GrUU 14/2018 rd, s. 5) ser det dock som klart att behovet av speciallagstiftning måste bedömas utifrån det riskbaserade synsätt som förutsätts också i dataskyddsförordningen, varvid uppmärksamhet fästs vid de hot och risker som behandlingen av uppgifterna orsakar. Ju högre risk som orsakas av behandlingen för en fysisk persons rättigheter och friheter, desto mer motiverad är en mer detaljerad reglering enligt utskottet. Grundlagsutskottet anser att denna omständighet är av särskild betydelse när det gäller behandling av uppgifter som är känsliga till sin natur. Det är inte nödvändigt att föra in känsliga personuppgifter i språkexamensregistren, till exempel hälsointyg när anmälan annulleras. Vid beredningen av propositionen har det dock med beaktande av remissvaren ansetts att det i synnerhet när antalet deltagare ökar och det behövs en längre förvaringstid förlängs fortfarande är motiverat att föreskriva om språkexamensregistren i lag. 

Det har ansetts motiverat att föreskriva om registrens datainnehåll också i förhållande till förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna. Ur hela komplexet av grundläggande fri- och rättigheter och rättigheternas karaktär av grundlagsfästa rättigheter har grundlagsutskottet härlett vissa allmänna krav på inskränkning av dem: Inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter bör bygga på lagar som stiftats av riksdagen och inskränkningarna ska vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade. Deras innehåll ska till väsentliga delar framgå av lagen. Vidare ska grunderna för inskränkningar vara godtagbara och inskränkningarna ska vara dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl. Acceptabiliteten bör bedömas till exempel med hänsyn till bestämmelserna om liknande rättigheter i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, åtminstone till den del de innehåller en uttömmande förteckning över acceptabla grunder för inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är befogat att tolka de grundläggande fri- och rättigheterna på samma sätt som de mänskliga rättigheterna, det vill säga att bara grunder för inskränkning som enligt en viss bestämmelse i konventionen om de mänskliga rättigheterna är acceptabla kan godtas som grunder för inskränkning av motsvarande stadgande om grundläggande fri- och rättigheter. Det kan inte föreskrivas genom vanlig lag om en inskränkning av kärnan i en grundläggande fri- eller rättighet. Inskränkningarna ska vara förenliga med kravet på proportionalitet och de bör vara nödvändiga för att uppnå ett acceptabelt syfte. Det är tillåtet att inskränka en grundläggande fri- och rättighet bara om målet inte kan nås med medel som utgör ett mindre intrång i rättigheterna. Inskränkningarna får inte gå längre än vad som kan motiveras med beaktande av vikten av ett samhälleligt intresse som ligger bakom inskränkningen i relation till det skyddsintresse som ska inskränkas. Inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter kräver ett adekvat rättsskydd. Inskränkningarna får inte stå i strid med Finlands internationella förpliktelser vad gäller de mänskliga rättigheterna 

Grundlagsutskottet (t.ex. GrUU 34/2024 rd, s. 3 och de utlåtanden som hänvisas till där) har dessutom bedömt bestämmelser om myndigheternas rätt att få och skyldighet att lämna ut information trots sekretessbestämmelserna med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen och då fäst uppmärksamhet vid bland annat vad och vem rätten att få information gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter har kunnat gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om informationsinnehållen däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst ändamål. Om de föreslagna bestämmelserna om överlåtelse av uppgifter har gällt också känsliga uppgifter, har det för vanlig lagstiftningsordning krävts att bestämmelserna preciseras så att de följer grundlagsutskottets ovan återgivna praxis för bestämmelser som rör rätten att få och att lämna ut myndighetsuppgifter trots sekretess. Utskottet har å andra sidan ansett att grundlagen inte tillåter en generös och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är förenad med nödvändighetskriteriet. Grundlagsutskottet (GrUU 11/2024 rd) har hänvisat till att behandlingen av personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska ske på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. 

I datainnehållet i de register som avses i propositionen föreslås inga sekretessbelagda eller känsliga uppgifter. Utlämnande av uppgifter via Utbildningsstyrelsens tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter är bundet till myndigheternas lagstadgade rätt att få uppgifter eller till personens samtycke, på samma särr som utlämnande av uppgifter ur de nationella studie- och examensregister som Utbildningsstyrelsen förvaltar. Den rätt att få uppgifter som föreskrivs i någon annan lag bestämmer vilka uppgifter som lämnas ut ur registret, vilket innebär att alla uppgifter, såsom uppgifter om medborgarskap, inte automatiskt lämnas ut tillsammans med examensprestationsuppgifterna. I samband med dessa andra lagar ska det säkerställas att bestämmelserna om rätten att få uppgifter överensstämmer med grundlagsutskottets praxis. 

När behandlingen av personuppgifter inte är sådan behandling som grundar sig på samtycke enligt den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 7 inte ska tillämpas har grundlagsutskottet (GrUU 20/2020 rd, s. 8) förutsatt att lagförslaget ska kompletteras med exakta bestämmelser om samtycke för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Enligt motiveringen till studie- och examensregisterlagen är avsikten att samtycket som gäller tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter ska motsvara det som föreskrivs om samtycke i den allmänna dataskyddsförordningen på det sätt som beskrivs i avsnitt 2.2.2. I denna proposition föreskrivs det inte om samtycke, utan det hänvisas endast till bestämmelsen i studie- och examensregisterlagen, där det föreskrivs om utlämnande av uppgifter på basis av personens samtycke. 

Uppgifterna i registret över bedömare lämnas inte ut via tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter, utan utlämnandet av dem ska vara beroende av den allmänna lagstiftningen. I remissvaren om propositionen önskades det att uppgifter om bedömarna inte alls ska kunna lämnas ut bl.a. för att säkerställa bedömarnas säkerhet och att uppgiften som bedömare ska vara attraktiv. Enligt offentlighetsprincipen, som det föreskrivs om i 12 § 2 mom. i grundlagen, är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Enligt rättspraxisen (HFD 2014:83) hör erhållandet av information om vem som utövar offentlig makt till kärnområdet för offentlighetsprincipen som framgår av 1 § 1 mom. i offentlighetslagen. Till de ovan beskrivna villkoren för inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna hör att det inte genom en vanlig lag går att föreskriva om en begränsning av kärnan i en grundläggande rättighet. Således skulle en begränsning av offentligheten för uppgifter om bedömarna eventuellt kräva ett högre lagstiftningsförfarande. I denna proposition föreslås inga ändringar jämfört med nuläget i fråga om offentligheten för uppgifterna om bedömare. På basis av rättspraxis (HFD 2012:124) kan å andra sidan exempelvis tjänstemännens namn redan med stöd av den gällande lagstiftningen i vissa situationer höra till det synnerligen viktiga allmänna intresse som avses i 11 § 2 mom. 1 punkten i offentlighetslagen på grund av tjänstemännens säkerhet och verksamhetsförutsättningar. I respektive fall ska dock tryggandet av det intresse som avses i bestämmelsen jämföras med informationsbehovet hos den som begär uppgifterna. 

Europeiska unionens domstol (C-159/21, Országos Idegenrendészeti Foigazgatóság) har ansett att den allmänna unionsrättsliga principen om rätten till god förvaltning och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förutsätter att parterna informeras åtminstone om det väsentliga innehållet i grunderna för besluten och att de ges möjlighet att använda uppgifterna i ett administrativt förfarande eller domstolsförfarande. I remissvaren har uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna upplevts vara centrala för examinanden. I lagförslaget har man strävat efter att säkerställa att examinanden får sådana uppgifter. Även i 15 § 1 mom. i den gällande språkkunskapslagen föreskrivs det att den som avlägger språkexamen för statsförvaltningen ska informeras om vilka bedömningsgrunder som gäller för examensprestationen. Bestämmelsen har fogats till språkkunskapslagen i grundlagsutskottet av rättssäkerhetsskäl (se GrUB 9/2002 rd, s. 7). 

12.1.2  Avläggande av examina utan dröjsmål

Grundlagsutskottet (se t.ex. GrUU 16/2024 rd, s. 3) har betonat bestämmelsen i 21 § 1 mom. i grundlagen, enligt vilken var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en myndighet som är behörig enligt lag. I utskottets utlåtanden (se t.ex. GrUU 30/2024 rd, s. 3, GrUU 73/2022 rd ─ U 34/2016 rd, s. 4 och de utlåtanden som det hänvisas till i dem) framträder en balans mellan att behandlingen ska ske utan dröjsmål, men att man åtminstone inte enbart för att påskynda och effektivisera behandlingen ska avvika från de övriga kraven på behandlingen. Sådana övriga krav kan grunda sig till exempel på de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna eller på förvaltningslagen. Både i de allmänna språkexamina och i språkexamina för statsförvaltningen förekommer för närvarande fördröjningar på grund av anhopningen av anmälningar till examina, och strävan har varit att i möjligaste mån ta in i propositionen förslag till lagändringar som underlättar denna situation. Å andra sidan kan man inte avstå från många av de skeden som gör examensprocesserna långsammare för att man ska kunna trygga t.ex. rätten att få ett motiverat beslut, rätten att söka ändring och andra garantier för god förvaltning enligt 21 § 2 mom. i grundlagen. Språkexamensprocessernas längd påverkas också av strävan att garantera kvaliteten på examina. Det är trots allt viktigt att språkexamina håller hög kvalitet och på ett tillförlitligt och rättvist sätt verifierar deltagarnas språkkunskaper, eftersom språkexamina har stor betydelse såväl för den som avlägger språkexamen som för den som kräver examensintyg. När de samhälleligt viktiga användningsändamålen utvidgas i och med skrivningarna i regeringsprogrammet kommer språkexaminas betydelse som sådana examina med höga insatser (high stakes exam) åtminstone inte att minska, varvid det är viktigt att kvaliteten på examina upprätthålls även i fortsättningen. 

Hittills har språkexamina för statsförvaltningen varit ett separat språkexamenssystem från de allmänna språkexamina. Det har föreskrivits om jämställande av dessa två examenssystem så att examina i praktiken ersätter varandra. En central orsak till att upprätthålla två examenssystem har dock varit att de sökande i samband med tillsättningen av en tjänst eller övrig anställning vid behov måste kunna visa sina språkkunskaper utan dröjsmål genom språkexamina för statsförvaltningen (RP 92/2002 rd). Denna aspekt har samband med den rätt att få sin sak behandlad utan ogrundat dröjsmål som tryggas i 21 § 1 mom. i grundlagen. Avläggandet av språkexamina för statsförvaltningen fördröjs dock för närvarande av den anhopning som uppstått efter det att statsförvaltningens språkexamina som visar utmärkta kunskaper i finska och svenska blev avgiftsfria från och med hösten 2024. Syftet med avgiftsfriheten var att främja den jämlikhet som tryggas i grundlagen (se RP 42/2024 rd, s. 1, 9, 11–12 och 22). Enligt Utbildningsstyrelsen kan språkexamina för statsförvaltningen inte heller anpassas till det ökande antalet deltagare som sannolikt uppstår när användningsändamålen för språkexamina utvidgas. Däremot skulle det enligt Utbildningsstyrelsen vara effektivare och ändamålsenligare att i fortsättningen koncentrera sig på att utveckla och upprätthålla ett enda språkexamenssystem så att språkkunskaperna kan påvisas för olika ändamål tillräckligt snabbt via det. Propositionen innehåller en bestämmelse enligt vilken Utbildningsstyrelsen när den avtalar om anordnande av allmänna språkexamina i fortsättningen ska säkerställa att examenstillfällen anordnas tillräckligt ofta. Därtill främjar den föreslagna sammanslagningen av språkexamina för statsförvaltningen med de allmänna språkexamina den regionala tillgången till språkexamina, medan examenstillfällen för språkexamina för statsförvaltningen som visar utmärkta kunskaper för närvarande ordnas endast i Utbildningsstyrelsens lokaler i Helsingfors. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.