Senast publicerat 03-07-2025 18:56

Regeringens proposition RP 103/2023 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om småbarnspedagogik och 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om småbarnspedagogik och lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi ändras. 

I propositionen föreslås en ändring av regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att få uppgifter, så att de av andra myndigheter kan inhämta uppgifter som är nödvändiga för bedömning och tillsyn i fråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren för bedrivande av privat småbarnspedagogik samt för behandlingen av tillståndsansökningar. Myndigheterna ska enligt förslaget kunna inhämta de uppgifter som behövs till exempel med hjälp av de fullgöranderapporter som utarbetas av Enheten för utredning av grå ekonomi samt ur andra myndighetsregister. Därtill föreslås bestämmelser om lämnande av uppgifter i elektronisk form för tillståndshandläggning och registrering. Genom de förslag som läggs fram i propositionen blir tillstånds- och registreringsförfarandet inom småbarnspedagogiken digitalt, och samtidigt blir förfarandet smidigare både för de privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken som ansöker om tillstånd och för den myndighet som beviljar tillstånd. 

I propositionen föreslås det även att lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi ändras så att fullgöranderapporter får användas för utredning och tillsyn i fråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren för bedrivande av privat småbarnspedagogik. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

1  Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Den privata småbarnspedagogiken övergick från att omfattas av ett anmälningsförfarande till att vara tillståndspliktig verksamhet den 1 januari 2023. Privat familjedagvård omfattas fortfarande av anmälningsförfarandet. För närvarande registreras uppgifter om privata serviceproducenter i fråga om daghemsverksamhet i Valveri, det register över tillhandahållare av privat service som förs av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken. I och med reformen av tillsynen av social- och hälsovården är avsikten att det nuvarande registret Valveri ska ersättas med ett nytt register över tjänsteproducenter (nedan Soteri ). I Soteri ska man bland annat samla basuppgifter om privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken, om daghem och om personal samt uppgifter som gäller tillsynen över dem. Ibruktagandet av registret baserar sig på lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023). Lagen träder i kraft den 1 januari 2024, och Soteri tas också i bruk i januari 2024.  

Ibruktagandet av Soteri gör det i större omfattning möjligt att utnyttja elektroniska tjänster och använda uppgifter som registrerats i andra informationssystem i tillståndsprocessen. Detta leder till att både myndigheternas och de sökandes arbetsinsatser och kostnader vid behandlingen av tillståndsansökan minskar. Förfarandet spelar ingen roll för hur ärendena uträttas i e-tjänsterna, vilket betyder att det inte har någon betydelse om den privata daghemsverksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig. 

I samband med lagen om tillsynen över social- och hälsovården utfärdades en lag om ändring av lagen om småbarnspedagogik (742/2023). Genom ändringslagen gjordes tekniska ändringar i 46 och 47 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) i fråga om registrets namn, så att det i paragraferna hänvisas till registret över tjänsteproducenter i stället för till registret över tillhandahållare av privat service. Dessa ändringar gör det möjligt att ta i bruk Soteri när det gäller serviceproducenter inom småbarnspedagogiken. I detta sammanhang gjordes inga ändringar i myndigheternas rätt att få uppgifter. 

1.2  Beredning

Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverken utvecklat Soteri för småbarnspedagogikens behov. Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med de nämnda ämbetsverken arbetat med att definiera datainnehållet i Soteri och främja interoperabiliteten mellan uppgifterna i Soteri och i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. 

Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition begärdes av de centrala grupper som berörs. Utkastet till proposition var på remiss mellan den 10 november och 1 december 2023. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns till påseende i den offentliga tjänsten på adressen https://okm.fi/sv/alla-ukm-projekt med identifieringskoden OKM027:00/2023.  

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Tillståndsförfarandet för privat småbarnspedagogik

Den privata småbarnspedagogiken övergick från att omfattas av ett anmälningsförfarande till att vara tillståndspliktig verksamhet den 1 januari 2023. Enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik ska privata serviceproducenter som ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik ha tillstånd att bedriva daghemsverksamhet innan verksamheten inleds. Tillstånd beviljas på ansökan av regionförvaltningsverket. Privat familjedagvård omfattas fortfarande av anmälningsförfarandet. Kommunen för en förteckning över privata familjedagvårdare, och dessa uppgifter har inte funnits tillgängliga i registret Valveri. Tills vidare finns det inte heller några planer på att föra in uppgifterna i det nya registret Soteri. Genom bestämmelserna om tillståndsförfarandet ville man så noggrant som möjligt säkerställa kvaliteten på den privata småbarnspedagogiken och se till att serviceproducenternas ekonomiska och yrkesmässiga verksamhetsförutsättningar utreds innan verksamheten inleds. 

I 43 a § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om de allmänna villkor som en privat serviceproducent ska uppfylla under hela sin verksamhet. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att regionförvaltningsverket har kontrollerat att de allmänna villkoren uppfylls. 

Bestämmelser om ansökan om tillstånd finns i 44 a § i lagen om småbarnspedagogik. I 1 mom. föreskrivs det om de uppgifter som ska framgå av en ansökan om tillstånd att bedriva daghemsverksamhet. Närmare bestämmelser om hur ansökan om tillstånd ska göras, innehållet i ansökan och de handlingar som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Närmare bestämmelser om bilagorna till anmälan finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning om de bilagor som ingår i tillstånds- och anmälningsförfarandet för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken (890/2022). 

I den nuvarande tillståndsprocessen ansöker serviceproducenten om tillstånd på en blankett, varefter Tillståndsmyndigheten för hand överför uppgifterna till Valveri och till tillståndet. Det uppkommer lätt fel när uppgifterna kopieras för hand. Den som ansöker om tillstånd behöver få de bilagor som ska fogas till ansökan av olika myndigheter. Detta medför inte bara arbete, utan också kostnader för den sökande. 

Enligt 46 § i lagen om småbarnspedagogik ska tillståndsmyndigheten registrera serviceproducenten och dennes verksamhetsställen i Valveri. Det fattas inget separat beslut om registrering eller avslag på ansökan, utan tillståndsmyndigheten registrerar serviceproducenten och dess verksamhetsställen, om den beviljar tillstånd för daghemsverksamhet. 

Enligt 44 e § i lagen om småbarnspedagogik ska en privat serviceproducent som ordnar eller tillhandahåller familjedagvård innan verksamheten inleds eller väsentligt ändras göra en skriftlig anmälan till det kollegiala kommunala organet som svarar för småbarnspedagogiken i den kommun där tjänsterna tillhandahålls. I övergångsbestämmelserna till en lag om ändring av lagen om småbarnspedagogik (326/2022) föreskrivs det att om en privat serviceproducent med stöd av de bestämmelser som gällde den 1 januari 2023 har införts i registret över tillhandahållare av privat service, får serviceproducenten med stöd av den registeranteckningen ordna eller tillhandahålla daghemsverksamhet till och med den 31 december 2026. Från ingången av 2027 ska alltså alla privata serviceproducenter som tillhandahåller daghemsverksamhet ha tillstånd enligt 44 § i lagen om småbarnspedagogik.  

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering återgår man inom den privata småbarnspedagogiken till ett anmälningsförfarande för att underlätta serviceanordnarnas administrativa arbete. För att verksamhet ska kunna inledas krävs det att regionförvaltningsverket har inspekterat verksamhetsstället. Beredningen pågår till denna del fortfarande. 

2.2  Registrering av privata serviceproducenter

Före övergången till tillståndsförfarandet har uppgifterna om privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken huvudsakligen införts manuellt i Valveri i samband med den registrering som anmälningsförfarandet förutsätter. Den kommun som har utövat tillsyn över en privat serviceproducent inom småbarnspedagogiken har förmedlat uppgifterna om serviceproducenten till regionförvaltningsverket, där en tjänsteman manuellt fört in uppgifterna i registret. Digitaliseringen av processerna i tillståndsförfarandet, som ersatt anmälningsförfarandet, pågår för närvarande. Våren 2023 tog Valveri i bruk en vy där registrerade serviceproducenter inom småbarnspedagogiken kan se sina egna uppgifter med hjälp av Suomi.fi-fullmakter. De uppgifter som behövs för registrering av ett verksamhetsställe kommer fortfarande framför allt in på pappersblanketter och på bilagor till dem. 

Valveri har nått slutet av sin tekniska livslängd. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken har berett det nya registret över tjänsteproducenter Soteri, där bland annat basuppgifter om privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken, om daghem och om personal samt uppgifter som gäller tillsynen samlas. Ibruktagandet av Soteri baserar sig på lagen om tillsynen över social- och hälsovården, som träder i kraft den 1 januari 2024. Registret tas i bruk vid ingången av 2024. Soteri ersätter registret över tillhandahållare av privat service Valveri. 

I 11 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården föreskrivs det om Soteri och dess gemensamma personuppgiftsansvar. Registreringen av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken grundar sig på lagen om småbarnspedagogik. I 46 § i lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det om avförande av uppgifter om serviceproducenter ur registret, om de uppgifter som ska föras in i registret, om tillståndsmyndighetens ansvar för de uppgifter som den fört in i registret samt om användning av registeruppgifter för tillsynsmyndighetens uppgifter. 

I Soteri samlas uppgifter om organisationer och tillsyn inom social- och hälsovården samt tillståndsuppgifter för privata serviceproducenter på ett och samma ställe. När det nya registret tagits i bruk kommer uppgifterna endast att uppdateras i Soteri. Utifrån uppgifterna i Soteri skapas en offentlig elektronisk informationstjänst, och den statistik och de rapporter som fås där kommer inte bara att betjäna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken, utan också tillgodose informationsbehovet hos flera berörda grupper och myndigheter. Bestämmelser om offentliggörande i informationstjänsten av de uppgifter i registret som gäller aktörer inom småbarnspedagogiken och om utlämnande av uppgifter finns i 47 § i lagen om småbarnspedagogik. 

Syftet är att Soteri ska göra tillstånds- och registreringsprocesserna elektroniska, så att serviceproducenterna lämnar in ansökningarna helt elektroniskt via Soteri. Soteri har beredskap att vid registreringen av serviceproducenter inom social- och hälsovården utnyttja tekniska gränssnitt till andra myndigheters register och bland annat till fullgöranderapporter som utarbetats av Enheten för utredning av grå ekonomi. I arbetet med att utveckla Soteri har det ansetts viktigt att klienterna inte ska behöva lämna myndigheterna sådana uppgifter som myndigheterna kan få av varandra. Via e-tjänsten kan serviceproducenten också hantera sina kontaktuppgifter. För att de gränssnitt till andra myndigheters register som skapats i Soteri ska kunna utnyttjas också inom småbarnspedagogiken, bör regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens nuvarande rätt att få uppgifter utvidgas. 

2.3  Fullgöranderapporter

Bestämmelser om Enheten för utredning av grå ekonomi och dess uppgifter finns i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010). Enligt 1 § 2 mom. 2 punkten i den lagen ska utredningsenheten utarbeta fullgöranderapporter för myndigheterna om hur organisationer och organisationsanknutna personer fullgör sina skyldigheter. Med stöd av 5 § ska utredningsenheten för fullgörande av sin uppgift på begäran utarbeta fullgöranderapporter för de ändamål som anges i 6 §. Uppgifterna i fullgöranderapporten beskriver hurdan verksamhet och ekonomi en organisation eller en organisationsanknuten person har samt hur de fullgör sina skyldigheter i anknytning till skatter och lagstadgade pensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och avgifter som Tullen tar ut samt dessutom kopplingar till andra organisationer eller organisationsanknutna personer. Uppgifterna för fullgöranderapporterna fås via gränssnitten direkt från informationssystemen för de myndigheter som lämnar uppgifterna. 

Med hjälp av fullgöranderapporter genomförs sådant informationsutbyte mellan myndigheter som baserar sig på sådana bestämmelser om informationsutbyte som anges i lag. Enheten för utredning av grå ekonomi har till uppgift att inhämta, sammanställa och förmedla uppgifter enligt myndighetens rätt att få uppgifter till den myndighet som begärt uppgifterna. Bestämmelser om utredningsenhetens rätt att få uppgifter för en fullgöranderapport finns i 7 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi. Enligt 7 § 1 mom. har utredningsenheten trots sekretess rätt att av myndigheterna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en fullgöranderapport och som den myndighet som begär rapporten har rätt att få för det ändamål som uppges i begäran. De uppgifter som finns tillgängliga med hjälp av fullgöranderapporten bestäms alltså enligt varje begärande myndighets egen rätt att få uppgifter. Möjligheten att begära en fullgöranderapport skapar inte myndigheten en rätt att få uppgifter, utan det är endast fråga om hur myndighetens särskilt föreskrivna rätt att få uppgifter tekniskt ska genomföras. 

Det har av hävd ansetts att det finns grunder för att få fullgöranderapporter, om myndigheten behöver uppgifter om fullgörandet av offentligrättsliga skyldigheter, till exempel för att det är ett villkor för att tillstånd ska beviljas den som ansöker om tillstånd. Dessutom ska det för myndigheten ha föreskrivits om tillräckligt omfattande rättigheter att få uppgifter för detta ändamål. För närvarande tillåter lagstiftningen inte att fullgöranderapporter utarbetas för att stödja bedömningen av eller tillsynen över att de allmänna förutsättningarna för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken uppfylls, eftersom regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inte har rätt att få uppgifter för detta ändamål. 

3  Målsättning

Genom de förslag som läggs fram i propositionen blir tillstånds- och registreringsförfarandet inom småbarnspedagogiken digitalt, och samtidigt blir förfarandet smidigare både för de privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken som ansöker om tillstånd och för den myndighet som beviljar tillstånd. Genom att de rättigheter att få uppgifter som behövs fogas till lagen främjas dessutom myndighetssamarbetet, i och med att största delen av de uppgifter och bilagor som behövs för beviljande av tillstånd kan hämtas ur offentliga register, av andra myndigheter eller ur andra offentliga källor. I propositionen spelar förfarandet ingen roll, vilket betyder att det inte har någon betydelse om den privata daghemsverksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig. 

För närvarande ska den som ansöker om tillstånd för daghemsverksamhet skaffa fram och bifoga de bilagor till ansökan som behövs manuellt. I och med de föreslagna ändringarna behöver den som ansöker om tillstånd inte längre själv skaffa fram och lämna in alla bilagor som behövs, utan tillståndsmyndigheten får dem delvis direkt ur andra register. Detta underlättar avsevärt den administrativa bördan för aktörer inom småbarnspedagogiken, minskar tillstånds- och registreringskostnaderna och bidrar till att de uppgifter som behövs vid tillståndshandläggningen är korrekta. Genom ändringarna blir därtill tillstånds- och registreringsmyndighetens arbete smidigare och informationsinhämtningen effektivare. Ändringarna möjliggör också att den riskbaserade myndighetstillsynen över småbarnspedagogiken i större utsträckning än tidigare baserar sig på uppdaterade uppgifter. 

Propositionen bidrar till att genomföra föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering om att digitala tjänster ska prioriteras. Syftet är att avsevärt stärka förutsättningarna för användning av e-tjänster på systemnivå. I fortsättningen ska e-tjänsten vara det primära alternativet, så att pappershanteringen gradvis kan frångås. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att det föreskrivs om den rätt att få uppgifter som regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har, så att de av andra myndigheter kan inhämta nödvändiga uppgifter för handläggningen av tillståndsansökan och för bedömningen av och tillsynen över om de allmänna villkoren för bedrivande av privat småbarnspedagogik uppfylls. Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska enligt förslaget kunna inhämta de uppgifter som behövs till exempel med hjälp av de fullgöranderapporter som utarbetas av Enheten för utredning av grå ekonomi samt ur andra myndighetsregister. I propositionen föreslås det dessutom att lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi ändras så att fullgöranderapporter får användas i tillståndsprocessen för småbarnspedagogik och vid utredning av och tillsyn över att de allmänna villkoren uppfylls. 

Därtill föreslås bestämmelser om lämnande av de uppgifter som behövs för tillståndsförfarandet och för registrering elektroniskt. I propositionen föreslås även andra tekniska ändringar som hänför sig till ibruktagandet av Soteri inom småbarnspedagogiken. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Den föreslagna utvidgningen av rätten att få uppgifter bedöms inte medföra kostnader för regionförvaltningsverken eller för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Undervisnings- och kulturministeriets kostnader för förvaltningen av Soteri väntas bli små, 0–30 000 euro per år, eftersom kostnaderna för förvaltningen ska täckas med de avgifter som tas ut för registrering. 

Ur Utbildningsstyrelsens synvinkel förutsätter ibruktagandet av Soteri som tillståndssystem för privat småbarnspedagogik ändringar i verksamhetslogiken, gränssnitten och anvisningarna för informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda och för Organisationstjänsten, som förvaltas av Utbildningsstyrelsen. Eftersom målet är att i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), nedan informationshanteringslagen , utnyttja redan befintliga myndighetsuppgifter, bör man bygga upp den systemintegration som behövs och säkerställa att informationen synkroniseras mellan systemen. I ibruktagningsskedet ska kundservicen bland annat inkludera samarbete mellan myndigheterna och rådgivning i fråga om Varda. Kostnaderna för det tekniska utvecklingsarbetet för att integrera uppgifterna om aktörerna och kostnaderna för kundservicen uppskattas bli måttliga, och de ska enligt förslaget täckas med de medel för småskalig utveckling som Varda förfogar över.  

I och med att tillståndsförfarandet för privat småbarnspedagogik digitaliseras kan tillståndsmyndigheten kontrollera de uppgifter i myndighetsregistren som aktörer inom småbarnspedagogiken tidigare har varit tvungna att foga till tillståndsansökan eller, i anmälningsförfarandet, till registreringen av anmälan. En del av dessa intyg och utdrag är avgiftsbelagda. Den föreslagna ändringen kan medföra kostnadsbesparingar för aktörerna inom småbarnspedagogiken, eftersom tillståndsmyndigheten i fortsättningen ska få uppgifterna direkt ur andra register. Uppgifter i fullgöranderapporter och i andra register kan dock inte hämtas i fråga om sådana internationella privata aktörer inom småbarnspedagogiken som inte införts i finska register. Dessa aktörers kostnader förblir desamma som tidigare. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Genom att utveckla bestämmelserna om utbyte av information mellan myndigheterna gör man det möjligt att uppgifter som redan har lämnats till andra myndigheter kan användas även inom tillstånds- och registreringsförfarandet för privata daghem. När tillståndsmyndigheten kan hämta de uppgifter som behövs i tillståndsprocessen ur andra myndigheters register blir dess arbete smidigare och mindre omfattande i jämförelse med det ursprungliga anmälningsförfarandet och det nuvarande tillståndsförfarandet. 

För närvarande kan tillståndsansökan med bilagor lämnas in till regionförvaltningsverket på en elektronisk blankett eller pappersblankett, och då kräver överföringen av uppgifterna till myndighetens system mycket manuellt arbete och därmed även personalresurser. I och med att den elektroniska kommunikationen blir obligatorisk minskar behandlingen av pappersblanketter och pappersbilagor, och ansöknings- och behandlingsprocesserna för privata serviceproducenter som bedriver daghemsverksamhet inom småbarnspedagogiken blir elektroniska i Soteri. Förslaget innebär att den som använder e-tjänsten för att ansöka om tillstånd matar in sina uppgifter direkt i systemet, och en del av uppgifterna hämtas ur andra myndighetsregister via tekniska gränssnitt. Detta förhindrar att den sökande och tillståndsmyndigheten utför överlappande arbete. Regionförvaltningsverken behöver i fortsättningen inte säkerställa att alla bilagor som gäller uppfyllandet av de allmänna villkoren är korrekt ifyllda och har fogats till ansökan, eftersom uppgifterna automatiskt finns tillgängliga i rätt form i fullgöranderapporterna. Detta kommer sannolikt att påskynda tillstånds- och registreringsprocessen efter det inledande skedet, eftersom uppgifterna i fullgöranderapporterna är uppdaterade och angivna i samma form för alla aktörer. Dessutom ska regionförvaltningsverken enligt förslaget i fortsättningen kunna utnyttja fullgöranderapporter när de kontrollerar att en aktör som redan beviljats tillstånd uppfyller de allmänna villkoren under hela sin verksamhet i enlighet med 43 a § i lagen om småbarnspedagogik. Den personal vid regionförvaltningsverken som handlägger tillståndsärenden inom småbarnspedagogiken blir tvungna att lära sig bedöma huruvida de allmänna villkoren för bedrivande av verksamheten uppfylls utifrån fullgöranderapporten, men detta bedöms inte öka regionförvaltningsverkens arbetsmängd jämfört med nuläget. Fullgöranderapporterna utarbetas av Enheten för utredning av grå ekonomi, som också ska ge stöd vid användningen av fullgöranderapporten. Utarbetandet av fullgöranderapporter ska kunna skötas med nuvarande resurser vid Enheten för utredning av grå ekonomi. 

De uppgifter som fås ur andra myndighetsregister, de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar och skyldigheten att uppdatera kontaktuppgifterna möjliggör också en riskbaserad myndighetstillsyn över småbarnspedagogiken som i större utsträckning än tidigare baserar sig på uppdaterade uppgifter. 

4.2.3  Konsekvenser för företagen

I och med de ändringar som föreslås behöver finska privata daghemsaktörer inte längre separat skaffa fram och lämna in uppgifter till myndigheterna för att visa att de uppfyller de allmänna villkoren för att bedriva privat småbarnspedagogik, eftersom uppgifterna fås ur finska myndighetsregister med hjälp av tekniska lösningar. Detta medför en väsentlig inbesparing av kostnader och arbetstid jämfört med processerna i det ursprungliga anmälningsförfarandet och det nuvarande tillståndsförfarandet. Förslaget kan också göra tillstånds- och registreringsprocesserna snabbare, eftersom tillståndsmyndigheten får de aktuella uppgifter som behövs direkt ur en annan myndighets register, vilket gör att behandlingen inte fördröjs till exempel på grund av att myndigheten behöver skicka en begäran om ytterligare information som aktörerna inom småbarnspedagogiken har en viss tid på sig att besvara. 

En övergång till e-tjänster kräver att aktörerna inom småbarnspedagogiken uppfyller vissa it-förutsättningar, både när det gäller verktyg och färdigheter att använda dem. Med beaktande av att e-tjänster överlag blivit allt allmännare inom näringsverksamhet och i samhället i stort, kommer övergången till e-tjänsten inte i sig att medföra några merkostnader för serviceproducenterna. Naturligtvis kommer det även att finnas aktörer som inte har internetförbindelse i sitt hushåll och/eller som inte använder sig av internet, men man kan utgå från att de serviceproducenter som bedriver privat daghemsverksamhet på det hela taget har it-färdigheter för att sköta ärenden via e-tjänster. 

4.2.4  Samhälleliga konsekvenser

Propositionen stöder en gynnsam utveckling av informationssamhället genom att den främjar användningen och utvecklingen av digitala tjänster. Den förverkligar också den del av regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering enligt vilken regeringen främjar informationsflödet mellan olika informationssystem inom den offentliga förvaltningen. Det har även tidigare funnits ett elektroniskt register för privata anordnare av småbarnspedagogik, men hittills har de bilagor som behövs för tillstånden och för ändringar i dem beställts och lämnats in separat. En del av handlingarna har till och med lämnats in till tillstånds- och tillsynsmyndigheten på papper. Propositionen syftar till att minimera behandlingen av ansökningar på papper och underlätta både de sökandes och myndighetens arbete genom en digitalisering. Förhoppningen är att detta ska förbättra kvaliteten på och möjligheterna att utnyttja datainnehållet i det nya nationella registret över tjänsteproducenter, Soteri, jämfört med det tidigare registret. Propositionen påverkar därigenom indirekt också arbetet med att utveckla andra tjänster, eftersom den gör det möjligt att utnyttja registeruppgifter om sådana aktörer inom den privata småbarnspedagogiken som beviljats tillstånd. I första hand kommer informationen att utnyttjas i de tjänster som förvaltas av Utbildningsstyrelsen, såsom informationsresursen inom småbarnspedagogiken och Organisationstjänsten, vilket betyder att dessa nationella tjänster för fostran och utbildning kommer att få ett datainnehåll om aktörerna inom den privata småbarnspedagogiken som är uppdaterat och som överensstämmer med det i Soteri. Det krav på uppdatering av kontaktuppgifterna som föreslås i propositionen främjar på längre sikt också riktigheten i uppgifterna i företags- och organisationsdatasystemet. 

Det nya registret över tjänsteproducenter gäller inte bara privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken, utan samma register kommer också att användas av tjänsteproducenter inom social- och hälsovården. Lösningen innebär att man drar nytta av det goda arbete som redan gjorts inom utvecklingen av it-systemen, samtidigt som man gör inbesparingar i kostnaderna för detta skattefinansierade register och ökar det förvaltningsövergripande samarbetet. Om ett företag ansöker om tillstånd eller uppdaterar sina uppgifter både som aktör inom småbarnspedagogiken och som aktör inom social- och hälsovården, går det dessutom att göra i en och samma e-tjänst. Förhoppningen är även att en gemensam tjänst med social- och hälsovården ska främja sökandenas tillit till dessa digitala tjänsters dataskydd och informationssäkerhet. Den mer omfattande tjänst som föreslås bidrar också till att uppfylla regeringsprogrammets krav på att företagen ska ha tillgång till såväl finsk- och svenskspråkiga som engelskspråkiga digitala myndighetstjänster. Detta anses ha positiva konsekvenser för när internationella aktörer inom småbarnspedagogiken överväger att utvidga sin verksamhet till Finland. 

Genom propositionen eftersträvar man därtill att förebygga grå ekonomi. Med grå ekonomi avses i allmänhet avsiktlig försummelse av betalningar och åtaganden vid företagsverksamhet och därmed jämförbar verksamhet. I lagen om småbarnspedagogik ingår sedan tidigare villkor för privata serviceproducenters verksamhet som måste uppfyllas under hela den tid servicen produceras. Med tanke på den privata daghemsverksamhetens samhälleliga acceptans och tillförlitlighet är det ändamålsenligt att alla serviceproducenters ekonomiska verksamhetsförutsättningar utreds. De fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar tillför emellertid ett mervärde genom att man därmed får de uppgifter som behövs för att bedöma om serviceproducenterna uppfyller de allmänna villkoren i en samlad, jämförbar och begriplig form. 

4.2.5  Konsekvenser för dataskyddet och informationshanteringen

Den behandling av personuppgifter som hänför sig till den föreslagna regleringen omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen . När det gäller sådan behandling av personuppgifter som omfattas av dataskyddsförordningen är nationell speciallagstiftning möjlig i de fall då förordningen uttryckligen ger medlemsstaterna nationellt handlingsutrymme.  

Medlemsstaterna har handlingsutrymme när behandlingen av personuppgifter grundar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, det vill säga när behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse. Propositionen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter, bland annat förslag om de uppgifter som ska behandlas och föras in i Soteri och om regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att få sådana uppgifter. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken har i lagstadgad uppgift att gemensamt föra registret Soteri för handläggning av tillståndsärenden och för tillsyn och statistikföring som gäller privat daghemsverksamhet. Enligt 11 § 2 mom. i lagen om tillsynen över social- och hälsovården är de dessutom gemensamt personuppgiftsansvariga. Tillståndsmyndigheten ska enligt 46 § i lagen om småbarnspedagogik registrera serviceproducenten och dess verksamhetsställen, om den beviljar tillstånd för daghemsverksamhet. I ansökan om tillstånd att bedriva daghemsverksamhet ingår personuppgifter om vilka det föreskrivs i 44 a § i lagen om småbarnspedagogik. I sådana situationer behandlas personuppgifterna i första hand för att fullgöra de rättsliga förpliktelser som gäller Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken, och då grundar sig behandlingen på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. 

Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter påverkar de rättigheter den registrerade förfogar över. När uppgifter i enlighet med artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen behandlas för att fullgöra rättsliga förpliktelser, kan inga invändningar mot behandlingen göras med stöd av artikel 21 i förordningen. 

Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen kan den rättsliga grunden för behandlingen när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen, bland annat de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut och för vilka ändamål. Vidare enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen är ett grundläggande krav för sådan lagstiftning att den ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Med beaktande av det faktum att dataskyddsförordningen är direkt tillämplig samt av grundlagsutskottets tolkningspraxis under senare tid när det gäller bestämmelser i lag (se särskilt GrUU 14/2018 rd) bör speciallagstiftningen begränsas enbart till det nödvändigaste. 

De föreslagna bestämmelserna har ett mål av allmänt intresse, eftersom propositionen främjar användningen av e-tjänster och digitaliserar tillstånds- och registreringsprocessen inom småbarnspedagogiken. Dessutom kan regleringen anses vara av allmänt intresse, eftersom man genom de föreslagna ändringarna säkerställer att villkoren för bedrivande av privat daghemsverksamhet uppfylls både vid ansökan om tillstånd och under den tid verksamheten bedrivs. Den föreslagna regleringen begränsas till att gälla endast de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om tillstånd samt för bedömning av och tillsyn över att de allmänna villkoren uppfylls. På detta sätt säkerställs det att behandlingsåtgärderna är behövliga och proportionella i förhållande till syftena. 

I propositionen föreslås det i 42 § i lagen om småbarnspedagogik att regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska ha en rätt att få uppgifter med stöd av vilken de uppgifter som ska ingå i tillståndsansökan och de uppgifter som behövs för utredning av och tillsyn över de allmänna villkoren delvis kan hämtas ur andra myndigheters register. I fortsättningen ska den som ansöker om tillstånd alltså inte längre behöva bifoga alla uppgifter som behövs till ansökan, eftersom en del av uppgifterna kan fås till exempel ur de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar. Dessa uppgifter kan omfatta personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter. 

Fullgöranderapporterna innehåller uppgifter om serviceproducenters och fysiska personers ekonomiska situation. Enligt 24 § 1 mom. 23 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen , är handlingar som innehåller uppgifter om en persons årsinkomster eller totala förmögenhet eller inkomster och förmögenhet som ligger till grund för stöd eller förmåner, utsökningsmyndigheternas handlingar till den del de innehåller uppgifter som införda i utsökningsregistret skulle vara sekretessbelagda enligt utsökningsbalken samt uppgifter om fysiska personer som utsökningsgäldenärer och utsökningsutredningar sekretessbelagda. Sekretessen omfattar uppgifter som beskriver en persons ekonomiska ställning som helhet. Enligt 13 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi är fullgöranderapporter sekretessbelagda uppgifter i utredningsenheten.  

De föreslagna rättigheterna att få uppgifter ändrar sättet att få uppgifter, eftersom samma uppgifter tidigare har lämnats till tillståndsmyndigheten genom den som ansöker om tillstånd. Enligt förslaget begränsas behandlingen av personuppgifter genom att det endast föreskrivs om rätt att få sådana uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av tillståndsansökan eller för utredning av eller tillsyn över att de allmänna villkoren uppfylls. 

I propositionen föreslås att det till 44 a § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik fogas en ny 12 punkt enligt vilken tillståndsansökan också ska innehålla andra uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Dessa uppgifter kan också omfatta personuppgifter, såsom uppgifter om dem som är administratörer i informationsresursen Varda. Eftersom aktörer inom småbarnspedagogiken har en lagstadgad skyldighet att i Varda föra in de i 70 § i lagen om småbarnspedagogik avsedda uppgifterna om den småbarnspedagogik som aktören producerar, ska varje aktör ha en teknisk administratör för informationsresursen som har rätt att bevilja andra personer inom sin organisation användarrättigheter och som har rätt att föra in, ändra och se uppgifter som gäller den egna organisationen. Administratörens för- och efternamn samt e-postadress krävs för att det ska vara möjligt att skapa en administratör för en ny aktör inom småbarnspedagogiken i Varda och för att säkerställa att den nya aktören kan uppfylla lagstiftningens krav på att uppgifterna om aktören och dess verksamhetsställen registreras och hålls uppdaterade i den nationella informationsresursen. Enligt den ändring som föreslås i 44 a § i lagen om småbarnspedagogik ska de uppgifter för säkerställande av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken som ska ingå i tillståndsansökan dock vara nödvändiga för det nämnda ändamålet, vilket innebär att onödiga personuppgifter inte får behandlas. Uppgifterna ska inte omfatta sådana uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Uppgifterna ska föras in i Soteri med stöd av den föreslagna ändringen i 46 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik. I momentet föreskrivs det också om bevaringstiden för dessa uppgifter som ska föras in i registret. Enligt bestämmelsen ska uppgifterna om en serviceproducent avföras ur registret inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket serviceproducenten anmäler att verksamheten upphört eller under vilket ett tillstånd att bedriva daghemsverksamhet återkallas. Därmed är bevaringstiden för personuppgifter som förts in med stöd av den föreslagna 44 a § 1 mom. 12 punkten begränsad med stöd av den gällande lagstiftningen. 

Genom de föreslagna ändringarna främjas också uppnåendet av syftet med informationshanteringslagen. Enligt 20 § 1 mom. i informationshanteringslagen ska en myndighet sträva efter att utnyttja en annan myndighets informationsmaterial, om den första myndigheten har rätt att via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse få den behövliga informationen från den andra myndigheten. Om en myndighet har rätt att ur en annan myndighets informationsresurs via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse få tillförlitlig och uppdaterad information för skötseln av sina uppgifter, får myndigheten inte kräva att dess kunder ska visa upp eller lämna in intyg eller utdrag, om det inte är nödvändigt för en utredning av ärendet. Genom de ändringar som föreslås i propositionen säkerställs det att tillståndsmyndigheten vid beviljandet av tillstånd har tillgång till uppdaterade uppgifter ur de ursprungliga informationskällorna och att de uppgifter som en myndighet redan registrerat inte efterfrågas på nytt av den som ansöker om tillstånd. Ändringarna bidrar också till att myndigheterna i sin verksamhet effektivare kan utnyttja myndighetsregister och myndigheters informationsresurser. Dessutom bidrar ändringarna till informationssäkerheten för de uppgifter som behandlas vid registreringen, eftersom processen för behandling av uppgifter förenhetligas genom att uppgifterna inhämtas ur andra register med hjälp av gränssnitt samtidigt som det blir lättare att trygga uppgifternas konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. 

5  Alternativa handlingsvägar

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Uppgifterna gällande tillstånd för privat småbarnspedagogik införs från och med den 1 januari 2024 i Soteri. Registret gör det möjligt att främja digitaliseringen, och för att detta ska förverkligas i full utsträckning krävs det att man genomför den föreslagna ändringen i regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att få uppgifter. Utan denna ändring skulle tillstånds- och registreringsprocessen även i fortsättningen delvis behöva skötas på pappersblanketter. Aktörer inom småbarnspedagogiken skulle fortfarande kunna ansöka om tillstånd elektroniskt i Soteri och tillståndsmyndigheten skulle kunna behandla tillståndsansökan, men det skulle vara den som ansöker om tillstånd som ansvarar för att skaffa de uppgifter som behöver fogas till ansökan hos olika myndigheter. De fullgöranderapporter som kan utnyttjas vid uträttande av ärenden som gäller privata producenter av social- och hälsovårdstjänster skulle inte kunna användas när det gäller den privata småbarnspedagogiken, utan uppgifterna om uppfyllande av de allmänna villkoren skulle framgå av bilagorna till ansökan. Tillstånds- och registreringsmyndigheten skulle å sin sida behandla bilagorna till ansökan manuellt och kopiera in de behövliga uppgifterna i systemet. Både den som ansöker om tillstånd och myndigheten skulle fortsättningsvis behöva reservera personalresurser för denna process. Den sökande skulle dessutom åsamkas utgifter för vissa bilagor. 

6  Remissvar

Utkastet till regeringsproposition var på remiss mellan den 10 november och 1 december 2023. Sammanlagt 10 utlåtanden lämnades in. Utlåtanden lämnades av regionförvaltningsverken (gemensamt utlåtande), Enheten för utredning av grå ekonomi, justitieministeriet, Utbildningsstyrelsen, Bildningsarbetsgivarna rf, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund, Dataombudsmannens byrå och finansministeriet. 

Remissinstanserna ansåg att de föreslagna ändringarna är ändamålsenliga och att propositionens mål, att utveckla och digitalisera tillståndsförfarandet och registreringen inom privat småbarnspedagogik, är positivt. De föreslagna ändringarna fick i huvudsak understöd av remissinstanserna. I synnerhet regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ansåg att förslagen är bra och behövliga. 

Till följd av justitieministeriets utlåtande flyttades den ändring som föreslagits i 44 a § 1 mom. 11 punkten till en separat 12 punkt. Dessutom slopades det föreslagna 46 § 3 mom. som överflödigt på grund av justitieministeriets och finansministeriets kommentarer, eftersom bestämmelserna i 53 och 58 § i lagen om småbarnspedagogik redan för närvarande ger tillsynsmyndigheten behörighet att ge handledning och rådgivning och vid behov ge ett föreläggande om att brister och missförhållanden som strider mot den lagen ska avlägsnas. Med beaktande av justitieministeriets och dataombudsmannens utlåtanden har propositionen dessutom kompletterats med en beskrivning av hurdana uppgifter som kan begäras med stöd av den föreslagna bestämmelsen om rätt att få uppgifter och en beskrivning av vilka myndigheter som är centrala i detta sammanhang. 

Enhet för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen ansåg att de allmänna villkoren enligt 43 a § i lagen om småbarnspedagogik för bedrivande av privat småbarnspedagogik behövde utvidgas så att annan eller tidigare företagsverksamhet som bedrivits av den ansvariga personen hos eller ägaren till en serviceproducent som är en juridisk person skulle kunna beaktas vid bedömningen av serviceproducentens tillförlitlighet. Dessutom föreslog utredningsenheten att ett ytterligare villkor för tillförlitlighet skulle vara att serviceproducenten inte får ha försummat sina skyldigheter i fråga om Tullens avgifter. Vid den fortsatta beredningen av propositionen ansåg man att en noggrannare genomgång med olika myndigheter krävs för att dessa förslag ska kunna förverkligas. 

Några av remissinstanserna ansåg det oändamålsenligt att uppgifter om serviceproducenterna inom småbarnspedagogiken även i fortsättningen kommer att samlas i ett register som utvecklats för social- och hälsovården. Vid beredningen av tillståndsplikten inom småbarnspedagogiken kartlade undervisnings- och kulturministeriet alternativ för införande av tillståndsuppgifter om privata aktörer inom småbarnspedagogiken och för elektronisk kommunikation i anslutning till detta. De alternativ som övervägdes var att använda Utbildningsstyrelsens styrnings- och regleringstjänst Oiva, att fortsätta använda Valveri och att utnyttja Soteri. Man beslutade sig för Soteri, eftersom det ansågs vara det smidigaste och mest ändamålsenliga systemet för tillstånds- och tillsynsmyndigheterna inom småbarnspedagogiken med tanke på organiseringen av informationsförvaltningen och kostnadseffektiviteten. 

7  Specialmotivering

7.1  Lagen om småbarnspedagogik

42 §.Rätt att få uppgifter för planering, utvärdering, tillsyn och tillståndsförfarande. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras för att motsvara bestämmelsens nya innehåll. I fortsättningen föreskrivs det i paragrafen förutom om rätten att få uppgifter för planering, utvärdering och tillsyn i fråga om småbarnspedagogiken också om myndigheternas rätt att få uppgifter i anslutning till tillståndsförfarandet för privat småbarnspedagogik.  

Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att få nödvändiga uppgifter av andra myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag. Enligt den föreslagna bestämmelsen har regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på begäran rätt att få uppgifter om serviceproducenters fullgörande av registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och om dennes verksamhet, ekonomi och kopplingar, om uppgifterna är nödvändiga för behandlingen av tillståndsärenden som gäller bedrivande av privat småbarnspedagogik eller för utredning och tillsyn ifråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren enligt 43 a § för bedrivande av privat småbarnspedagogik. Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska ha rätt att få uppgifter på begäran, och andra myndigheter ska inte vara skyldiga att lämna uppgifter på eget initiativ. Rätten att få uppgifter har definierats så att den är bunden till nödvändighetskriteriet.  

Uppgifterna ska användas i syfte att utreda om de allmänna villkoren i 43 a § i lagen om småbarnspedagogik uppfylls. Eftersom beviljandet av tillstånd förutsätter att regionförvaltningsverket har kontrollerat att de allmänna villkoren uppfylls, har användningen av uppgifterna också ett tydligt samband med beviljandet av tillstånd. Enligt 43 a § i lagen om småbarnspedagogik ska en privat serviceproducent uppfylla de allmänna villkoren för under hela sin verksamhet. De föreslagna bestämmelserna förbättrar möjligheterna att säkerställa att villkoren för privat daghemsverksamhet uppfylls både när tillstånd söks och under hela verksamheten. 

Med stöd av den föreslagna rätten att få uppgifter kan tillståndsmyndigheten inhämta de bilagor som föreskrivs i förordning 890/2022 och som behövs för tillståndsansökan av andra myndigheter och av andra aktörer som sköter offentliga uppdrag, och den som ansöker om tillstånd behöver inte själv skaffa och lämna in alla bilagor som krävs. Centrala myndigheter av vilka uppgifter kan begäras är till exempel Patent- och registerstyrelsen, Utsökningsverket, Rättsregistercentralen och Skatteförvaltningen. Myndigheten kan till exempel begära uppgifter ur handelsregistret, konkursregistret, näringsförbudsregistret samt utsökningsregistret och Skatteförvaltningens andra register för att säkerställa att en aktör inom småbarnspedagogiken uppfyller de allmänna villkoren. 

I offentlighetslagen föreskrivs det om rätten att ta del av myndigheternas offentliga handlingar samt om tystnadsplikt för den som är verksam vid en myndighet, om handlingssekretess samt andra för skyddande av allmänna och enskilda intressen nödvändiga begränsningar av rätten att ta del av en handling och om myndigheternas skyldigheter för att offentlighetslagens syfte ska nås. De uppgifter som ska ingå i ansökan och som behövs för bedömning av och tillsyn över uppfyllandet av de allmänna villkoren fås delvis ur offentliga register, såsom handelsregistret, medan till exempel en del uppgifter som gäller utsökning och personers ekonomiska ställning är sekretessbelagda. Därför gäller regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att få uppgifter också sekretessbelagda uppgifter, om dessa är nödvändiga för behandlingen av ansökan om tillstånd eller för utredning av eller tillsyn över att de allmänna villkoren uppfylls. I lagen ingår enligt förslaget också ett uttryckligt omnämnande av att uppgifterna ska lämnas avgiftsfritt. 

Uppgifter från olika myndigheter ska även kunna begäras med hjälp av de fullgöranderapporter med standardiserat innehåll som utarbetas av Enhet för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Bestämmelser om verksamheten vid Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi finns i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi. Enligt 5 § 4 mom. i den lagen ska utredningsenheten i fullgöranderapporten beskriva hurdan verksamhet och ekonomi en organisation eller en organisationsanknuten person samt en organisation eller organisationsanknuten person med direkt eller indirekt koppling till de förstnämnda har och hur de fullgör sina skyldigheter i anknytning till skatter, lagstadgade pensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och avgifter som tullen tar ut. Genom beskrivningen av kopplingar utreds det vilka personer och organisationer som utövar beslutanderätt i organisationens verksamhet. Det har inte med stöd av tidigare lagstiftning varit möjligt att få fullgöranderapporter för bedrivande av privat småbarnspedagogik. 

När det gäller hur uppgifterna ska lämnas ut tillämpas informationshanteringslagen som allmän lag. I 22 § 1 mom. i informationshanteringslagen föreskrivs det om under vilka förutsättningar en myndighet får lämna ut uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt. Ett villkor för användning av ett tekniskt gränssnitt är att utlämnandet av uppgifter är regelbundet återkommande och att de uppgifter som lämnas ut är standardiserade. Till exempel uppfyller de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar informationshanteringslagens krav, vilket innebär att uppgifterna kan lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt. Regelbundet återkommande och standardiserad elektronisk överföring av information kan även ske på något annat sätt, om det inte är tekniskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att genomföra eller använda ett tekniskt gränssnitt. 

44 a §. Ansökan om tillstånd. I 1 mom. föreskrivs det om innehållet i ansökan om tillstånd. Det föreslås att det till bestämmelsen fogas en ny 12 punkt, enligt vilken tillståndsansökan ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen kan det förutsättas att ansökan ska innehålla uppgifter till exempel om aktörens administratör i Varda. Varje aktör ska ha en teknisk administratör i informationsresursen, och den som vill skapa en ny aktör inom småbarnspedagogik i informationsresursen måste ange administratörens namn och e-postadress. De uppgifterna behövs i tillståndsansökan för att ansökan automatiskt ska kunna förmedlas till Utbildningsstyrelsen efter att tillståndet har beviljats och för det ska gå smidigt att påbörja användarhanteringen av den nya aktören i Varda. På detta sätt säkerställs det att uppgifterna om småbarnspedagogik i den riksomfattande informationsresursen är korrekta och uppdaterade.  

De uppgifter som krävs i ansökan kan också omfatta andra personuppgifter som behövs för säkerställandet av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Ett villkor för behandlingen av personuppgifter är att behandlingen är nödvändig med tanke på det angivna ändamålet. I och med tillägget av den nya 12 punkten görs en ändring i 1 mom. 11 punkten så att punkten i slutet av meningen ersätts med ett kommatecken. I 11 punkten preciseras dessutom att övriga uppgifter avser andra uppgifter än de som avses i 1 mom. 1–10 punkten. Ändringarna är av teknisk natur. 

46 §. Lämnande av uppgifter och registrering av dem. I den gällande paragrafen föreskrivs det om de uppgifter om serviceproducenter som beviljats tillstånd att bedriva privat daghemsverksamhet som ska föras in i registret över tjänsteproducenter. I paragrafen föreskrivs det även om avförande av serviceproducenter ur registret. Det föreslås att paragrafen och dess rubrik ändras så att det i fortsättningen också föreskrivs om lämnande av uppgifter till tillståndsmyndigheten för behandling av tillstånd och för registrering av serviceproducenter.  

I 1 mom. föreslås bestämmelser om serviceproducentens skyldighet att via tillståndsmyndighetens e-tjänst lämna myndigheten uppgifter för tillståndshandläggningen och registreringen. Tillståndsmyndighetens e-tjänst avser e-tjänsten för Soteri, som det föreskrivs om i 11 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Inloggning i tjänsten kräver stark autentisering via Suomi.fi-identifikation, som förvaltas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  

Det föreslås att 3 mom. ändras så att det där föreskrivs om serviceproducentens skyldighet att hålla de kontaktuppgifter som förs in i registret uppdaterade. Motsvarande bestämmelse finns i 17 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Därmed säkerställs ett enhetligt tillvägagångssätt i registret. Uppgifterna ska kontrolleras och ändringar anmälas elektroniskt i Soteri. I momentet föreslås dessutom vissa språkliga preciseringar i den svenska språkdräkten.  

De uppgifter som ska hållas uppdaterade är kontaktuppgifterna till serviceproducenten och verkställande direktören eller någon annan person som ansvarar för verksamheten, som det föreskrivs om i 44 a § 1 mom. 1 punkten, kontaktuppgifterna till verksamhetsställena, som det föreskrivs om i 2 punkten, samt kontaktuppgifterna till den föreståndare som ansvarar för daghemmets verksamhet, som det föreskrivs om i 5 punkten. Serviceproducenten ska meddela om förändringar i dessa uppgifter elektroniskt. Därmed har tillstånds- och tillsynsmyndigheten tillgång till uppdaterade uppgifter med bevarad integritet. Tillståndsmyndigheten ska i egenskap av personuppgiftsansvarig fortfarande svara för riktigheten hos de uppgifter som den fört in i registret. Serviceproducentens skyldighet att uppdatera kontaktuppgifterna bidrar till att säkerställa riktigheten hos de personuppgifter som den personuppgiftsansvarige behandlar.  

Det primära syftet med att dessa ärenden sköts elektroniskt är att göra handläggningen av tillståndsansökan och registreringen smidigare. Dessutom bidrar det till riktigheten hos de uppgifter som förs in i registret och som behövs vid handläggningen av tillståndsansökan. Skyldigheten att sköta ärenden elektroniskt gäller endast de privata aktörer som ansöker om tillstånd för daghemsverksamhet. Privat familjedagvård omfattas fortfarande av anmälningsförfarandet, och skyldigheten gäller inte dem som tillhandahåller privat familjedagvård. Skyldigheten att använda e-tjänsten påverkar direkt endast juridiska personer, som kan bedömas ha tillräcklig tekniska färdigheter och förmåga att använda e-tjänster. 

Enligt 53 och 58 § i lagen om småbarnspedagogik har tillsynsmyndigheten behörighet att ge handledning och rådgivning samt vid behov meddela föreläggande om att brister eller missförhållanden i verksamhet som strider mot lagen om småbarnspedagogik ska avhjälpas. Dessa åtgärder kan också riktas mot en serviceproducent som låtit bli att uppdatera sina kontaktuppgifter. 

7.2  Lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi

6 §.Syftet med fullgöranderapporter. Det föreslås att 1 mom. utvidgas med en ny 37 punkt så att Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar fullgöranderapport också till stöd för utredning och tillsyn i fråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren enligt 43 a § i lagen om småbarnspedagogik för bedrivande av privat småbarnspedagogik. I och med tillägget av den nya 37 punkten görs en ändring i 6 § 1 mom. 36 punkten så att punkten i slutet av meningen ersätts med ett kommatecken.  

8  Bestämmelser på lägre nivå än lag

I 44 a § i lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det om ansökan om tillstånd att bedriva privat småbarnspedagogik och i 44 e § i den lagen föreskrivs det om anmälan om bedrivande av privat familjedagvård. Enligt 44 a § får närmare bestämmelser om hur ansökan om tillstånd ska göras, innehållet i ansökan och de handlingar som ska fogas till ansökan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Enligt 44 e § får närmare bestämmelser om hur anmälan ska göras, innehållet i anmälan och de handlingar som ska fogas till anmälan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. 

Närmare bestämmelser om bilagorna i tillstånds- och anmälningsförfarandet finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning om de bilagor som ingår i tillståndsförfarandet för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken (890/2022). Tillståndsprocessen för privat småbarnspedagogik förändras i och med de föreslagna lagändringarna så att den som ansöker om tillstånd inte längre själv lämnar in alla bilagor som krävs enligt den förordningen, utan tillståndsmyndigheten kan delvis få dem på andra sätt. Det föreslås därför att förordningen ändras så att det framgår att den som ansöker om tillstånd inte behöver lämna in bilagor med de uppgifter som tillståndsmyndigheten får ur de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar eller ur andra myndighetsregister. Dessutom preciseras förordningen i fråga om de registerutdrag som krävs av dem som ansöker om tillstånd. Förordningen avses träda i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarna i lagen om småbarnspedagogik träder i kraft. 

9  Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft så snart som möjligt i början av 2024. 

10  Verkställighet och uppföljning

När registret Soteri införs, ska regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården stödja privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken med hjälp av stödmaterial och anvisningar. Regionförvaltningsverken ska ändra sina nuvarande anvisningar så att de motsvarar den ändrade lagstiftningen samt uppdatera anvisningarna för e-tjänster. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Skyddet för privatlivet och personuppgifter 

Lagförslaget är i konstitutionellt hänseende viktigt med tanke på det i 10 § i grundlagen tryggade skyddet för privatlivet och personuppgifter. Bestämmelserna i 10 § i grundlagen tryggar vars och ens privatliv som en grundläggande rättighet. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt paragrafens 1 mom. genom lag. Enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkning ingår skyddet för personuppgifter delvis i skyddet för privatlivet, som tryggas i samma moment. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande GrUU 14/2018 rd ansett att det i princip räcker med att bestämmelserna om skydd för och behandling av personuppgifter är harmoniserade med dataskyddsförordningen. Skyddet för personuppgifter ska enligt utskottet i första hand tillgodoses med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella allmänna lagstiftningen. Speciallagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (GrUU 14/2018 rd, s. 4). När det nationella handlingsutrymmet utnyttjas ska enligt grundlagsutskottet de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer beaktas (GrUU 14/2018 rd, GrUU 1/2018 rd och GrUU 25/2005 rd). Behovet av speciallagstiftning måste bedömas utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter medför: ju större risk fysiska personers rättigheter och friheter utsätts för på grund av behandlingen, desto mer motiverat är det med mer detaljerade bestämmelser (GrUU 14/2018 rd, s. 5). 

Grundlagsutskottet har av hävd ansett att det med tanke på skyddet för personuppgifter vid en registrering är viktigt att reglera åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål, inbegripet möjligheten att lämna ut uppgifterna, och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av behandlingen av personuppgifter på lagnivå ska vara heltäckande och detaljerad (se t.ex. GrUU 1/2018 rd, s. 2, GrUU 31/2017 rd, s. 2). 

I propositionen föreslås särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter. Behandlingen av uppgifterna grundar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, det vill säga på att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen ska användningen av det nationella handlingsutrymmet dessutom uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I avsnitt 4.2.5 redogörs det närmare för och motiveras användningen av det nationella handlingsutrymmet. På de grunder som anges i det avsnittet anses det att de särskilda bestämmelser om personuppgifter som föreslås i propositionen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det mål som eftersträvas. 

Det föreslås att det till 44 a § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik fogas en ny 12 punkt, med stöd av vilken ansökan om tillstånd i fortsättningen kan innehålla de uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda. Dessa uppgifter kan även omfatta personuppgifter, men uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen ska inte behandlas. Uppgifterna ska föras in i Soteri med stöd av den föreslagna ändringen i 46 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik. Bestämmelser om avförande av uppgifter ur registret finns i det gällande 46 § 1 mom. Således bedöms den föreslagna ändringen inte medföra någon hög risk för den registrerades rättigheter och friheter. 

Enligt det föreslagna 42 § 4 mom. ska regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av andra myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ansökningar om tillstånd som gäller bedrivande av privat daghemsverksamhet eller för utredning och tillsyn ifråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren enligt 43 a § för bedrivande av privat småbarnspedagogik. Grundlagsutskottet har ansett att myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter har kunnat gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (se t.ex. GrUU 17/2016 rd, s. 5). 

Riksdagens grundlagsutskott har ansett att grundlagen inte tillåter en generös och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är förenad med nödvändighetskriteriet (se t.ex. GrUU 71/2014 rd s. 3/I, GrUU 62/2010 rd, s. 4/I och GrUU 59/2010 rd, s. 4/I). Därför kopplas rätten att få uppgifter i det föreslagna 42 § 4 mom. uttryckligen till de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av en tillståndsansökan som gäller bedrivande av privat daghemsverksamhet eller för utredning eller tillsyn i fråga om de allmänna villkoren för bedrivande av privat småbarnspedagogik. De föreslagna bestämmelserna anses till denna del vara förenliga med grundlagsutskottets utlåtandepraxis i fråga om rätten att få uppgifter. 

Skyldighet att sköta ärenden elektroniskt 

I propositionen föreslås det att 46 § i lagen om småbarnspedagogik, som gäller införande av uppgifter i registret, ändras så att serviceproducenten i fortsättningen ska lämna uppgifterna för tillståndshandläggningen och registreringen elektroniskt i Soteris e-tjänst, vilket i praktiken innebär att dessa ärenden inte längre kan uträttas på papper. Den föreslagna skyldigheten att sköta ärenden elektroniskt innebär även att kontaktuppgifterna ska uppdateras i e-tjänsten. Det primära syftet med skyldigheten att sköta ärenden elektroniskt är att göra handläggningen av tillståndsansökan och registreringen smidigare. Dessutom bidrar det till riktigheten hos de uppgifter som förs in i registret och som behövs vid tillståndshandläggningen. Tjänsteproducenter inom social- och hälsovården har redan motsvarande skyldighet i Soteri md stöd av 15 och 17 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. 

De föreslagna bestämmelserna är av betydelse med tanke på de principer för god förvaltning som avses i 21 § i grundlagen. Enligt 21 § 1 mom. i grundlagen har var och en rätt att få sin sak behandlad av en myndighet som är behörig. I rättsskyddet enligt 21 § i grundlagen ingår också att var och en har rätt att få sin sak behandlad på behörigt sätt. Dessutom har bestämmelserna betydelse med tanke på vad som föreskrivs om jämlikhet i 6 § i grundlagen, eftersom e-tjänstverktygen i praktiken inte nödvändigtvis är tillgängliga för alla. Paragrafens 1 mom. innehåller en allmän jämlikhetsbestämmelse och 2 mom. ett diskrimineringsförbud som innebär att ingen får särbehandlas på grund av vissa aspekter som uttryckligen nämns i momentet. Enligt den allmänna bestämmelsen i slutet av momentet får ingen heller särbehandlas av någon annan orsak som gäller person. Den föreslagna regleringen innebär ingen sådan särbehandling av personer som avses i paragrafens 2 mom., och därför ska förslaget bedömas utifrån den allmänna jämlikhetsbestämmelsen i 1 mom. 

Grundlagsutskottet har bedömt skyldigheten att använda e-tjänster i samband med regeringens proposition RP 127/2018 rd om ett bostadsdatasystem. Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande GrUU 32/2018 rd att det var relevant att skyldigheten till elektronisk kommunikation inte direkt gällde enskilda personer, utan i främsta rummet juridiska personer. Dessutom ansåg grundlagsutskottet att det fanns sådana godtagbara grunder för att förutsätta elektronisk kommunikation som hade samband med datasystemets elektroniska art och syftet med systemet. Den skyldighet att sköta ärenden elektroniskt som föreslås i denna proposition gäller endast de privata aktörer som ansöker om tillstånd för daghemsverksamhet. Privat familjedagvård omfattas fortfarande av anmälningsförfarandet, och skyldigheten gäller inte dem som tillhandahåller privat familjedagvård. Enligt förslaget ska skyldigheten att sköta ärenden elektroniskt direkt gälla endast juridiska personer. 

I ärendet bör det särskilt bedömas om e-tjänsterna är tillgängliga för de aktörer som för närvarande bedriver privat daghemsverksamhet. Hos myndigheter har användningen av internet och e-tjänster blivit allt vanligare och kommer att bli ännu allmännare. I Soteris e-tjänst iakttas den allmänna förvaltningslagstiftningen och lagstiftningen om tillhandahållande av digitala tjänster. Identifieringen i Soteri sker via Suomi.fi-identifiering, som förvaltas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och där man kan använda både bankkoder, mobilcertifikat, certifikatkort och europeiska identifieringsverktyg enligt eIDAS-förordningen. I praktiken har varje finländare och varje finskt företag möjlighet att skaffa sig de verktyg som behövs för elektronisk identifiering i e-tjänster. Därmed kan man anse att färdigheterna för e-tjänster hos dem som börjar bedriva privat daghemsverksamhet är tillräckligt goda med tanke på lagförslaget. Med stöd av vad som anförts ovan anses den föreslagna regleringen inte äventyra den jämlikhet som avses i 6 § i grundlagen eller den rätt att på behörigt sätt få sin sak behandlad av myndigheterna som avses i 21 § i grundlagen. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om småbarnspedagogik 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) rubriken för 42 § samt 44 a § 1 mom. 11 punkten, rubriken för 46 § och 46 § 1 och 3 mom., av dem 44 a § 1 mom. 11 punkten och 46 § 3 mom. sådana de lyder i lag 326/2022 och 46 § 1 mom. sådant det lyder i lag 742/2023, och  
fogas till 42 § ett nytt 4 mom. och till 44 a § 1 mom., sådant det lyder i lag 326/2022, en ny 12 punkt som följer:  
42 § Rätt att få uppgifter för planering, utvärdering, tillsyn och tillståndsförfarande 
Kläm 
Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har på begäran, trots sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt, rätt att av andra myndigheter och av andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om fullgörandet av registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till skatter och lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och om den sökandes verksamhet, ekonomi och kopplingar som är nödvändiga för behandlingen av ansökningar om tillstånd som gäller bedrivande av privat daghemsverksamhet eller för utredning och tillsyn ifråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren enligt 43 a § för bedrivande av privat småbarnspedagogik. 
44 a § Ansökan om tillstånd 
Av en ansökan om tillstånd att bedriva daghemsverksamhet ska framgå: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) andra än i 1–10 punkten avsedda uppgifter som behövs för att bedöma servicens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet och hur väl de andra syftena med småbarnspedagogiken uppnås, 
12) de uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av användarhanteringen och datainnehållet i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
46 § Lämnande av uppgifter och registrering av dem 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ska för handläggningen av de tillståndsärenden som avses i 44 § samt för tillsyn och statistikföring som gäller privat daghemsverksamhet driva ett riksomfattande informationssystem ( register över tjänsteproducenter ). Serviceproducenten ska för tillståndshandläggningen och registreringen lämna in uppgifterna till tillståndsmyndigheten via myndighetens elektroniska tjänst. Om tillståndsmyndigheten beviljar tillstånd för daghemsverksamhet, ska den registrera serviceproducenten och dennes verksamhetsställen. Uppgifterna om en serviceproducent ska avföras ur registret inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket serviceproducenten anmäler att verksamheten upphört eller under vilket ett tillstånd att bedriva daghemsverksamhet återkallas i en situation som avses i 44 d §.  
Kläm 
Serviceproducenten ska hålla de i 44 a § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten avsedda kontaktuppgifter som införs i registret uppdaterade och meddela om förändringar i dem via den elektroniska tjänsten. Tillståndsmyndigheten svarar för de uppgifter som den fört in i registret och för att utlämnandet av dem är förenligt med lag. Tillsynsmyndigheten får använda registeruppgifterna i den omfattning dess uppdrag kräver det. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) 6 § 1 mom. 36 punkten, sådan den lyder i lag 743/2022, och  
fogas till 6 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 308/2016, 858/2016, 1159/2016, 1413/2016, 1419/2016, 324/2017, 454/2017, 1112/2017, 404/2018, 414/2018, 722/2019, 1399/2019, 624/2020, 1264/2020, 488/2021, 690/2021, 1134/2021, 495/2022, 713/2022, 1119/2022, 1327/2022, 1340/2022, 1355/2022 och 743/2023, en ny 37 punkt som följer:  
6 § Syftet med fullgöranderapporter 
Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
36) utredning av tillförlitligheten i fråga om en tjänsteproducent som avses i 7 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023), personer som ingår i tjänsteproducentens förvaltningsorgan och den verkställande direktören samt i fråga om öppna bolag bolagsmännen och i fråga om kommanditbolag de ansvariga bolagsmännen, 
37) utredning och tillsyn i fråga om uppfyllandet av de allmänna villkoren enligt 43 a § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) för bedrivande av privat småbarnspedagogik. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 21 december 2023 
Statsminister Petteri Orpo 
Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson