1.1  Bakgrund

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering införs som en åtgärd mot grå ekonomi en ändring av lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter så att också de ändringar i beskattningsuppgifterna som gjorts efter slutförd beskattning blir offentliga. 

I analogi med skrivningen i regeringsprogrammet konstateras i statsrådets principbeslut av den 11 juni 2020 om en nationell strategi och ett åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023 att lagen om offentlighet i fråga om beskattningsuppgifter ska ändras så att också de ändringar i beskattningsuppgifterna som gjorts efter slutförd beskattning blir offentliga. I bedömningen av effekterna av ändringen konstaterar man att det att ändringar som gjorts efter att beskattningen slutförts beaktas i de offentliga uppgifterna förbättrar kvaliteten på de offentliga uppgifterna och ökar de skattskyldigas rättsskydd. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med Skatteförvaltningen. 

Utkastet till proposition var på remiss 25.3–5.5.2022. Utlåtande begärdes av de ministerier och myndigheter som är centrala med tanke på propositionen samt av näringslivet och andra intressentgrupper, sammanlagt 12 aktörer. Begäran om utlåtande och de utlåtanden som getts kan läsas i den offentliga tjänsten på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med projektkoden VM026:00/2021. 

2.1  Allmänt om beskattningsuppgifters offentlighet

Bestämmelser om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter finns i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999), nedan skatteuppgiftslagen. Enligt 1 § 1 mom. i skatteuppgiftslagen tillämpas lagen på handlingar som gäller en enskild skattskyldig och som för verkställande av beskattning har lämnats till Skatteförvaltningen eller upprättats inom den (beskattningshandlingar) samt på uppgifterna i sådana handlingar (beskattningsuppgifter). 

Enligt lagens 2 § tillämpas på beskattningshandlingar och beskattningsuppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, och bestämmelserna i dataskyddslagen (1050/2018), om inte något annat bestäms i skatteuppgiftslagen eller någon annan lag. Paragrafen har ändrats genom lag 441/2022, som trädde i kraft den 16 juni 2022. Ändringen ingick i regeringens proposition (RP 90/2021 rd) i vilken det föreslogs att bestämmelserna om ändringssökande i vissa lagar som hör till finansministeriets ansvarsområde ses över så att hänvisningarna till den upphävda förvaltningsprocesslagen (586/1996) ändras till att avse den nya allmänna lagen, lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), som trädde i kraft vid ingången av 2020. I samma proposition föreslogs dessutom ändringar i hänvisningarna i vissa lagar till andra lagar som upphävts. Ändringen av 2 § i skatteuppgiftslagen handlade om en sådan hänvisning till en tidigare upphävd lag. 

I den tidigare formuleringen av 2 § hänvisades det till personuppgiftslagen (523/1999), som har upphävts från och med den 1 januari 2019. Personuppgiftslagen har sedermera ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen, och av den nationella dataskyddslag som kompletterar förordningen. Den allmänna dataskyddsförordningen tillämpas med stöd av 2 § 1 mom. i dataskyddslagen på behandling av personuppgifter i samband med inkomstbeskattning och fastighetsbeskattning. Den berörda bestämmelsen utvidgar tillämpningen av förordningen till att omfatta behandling av personuppgifter i samband med sådan verksamhet som inte hör till tillämpningsområdet för unionslagstiftningen. 

På beskattningshandlingar och beskattningsuppgifter tillämpas offentlighetslagen, om inte något annat föreskrivs i skatteuppgiftslagen eller i någon annan lag. Var och en har rätt att ta del av en offentlig beskattningshandling som innehas av Skatteförvaltningen enligt vad som bestäms i offentlighetslagen, om inte något annat följer av skatteuppgiftslagen. Offentligheten i fråga om beskattningsuppgifter har i enlighet med 12 § 2 mom. i grundlagen begränsats av tvingande skäl. I 4 § 1 mom. i skatteuppgiftslagen föreskrivs det att beskattningshandlingar som gäller den skattskyldiges ekonomiska ställning samt andra sådana beskattningshandlingar av vilka framgår uppgifter om en identifierbar skattskyldig ska vara sekretessbelagda, med de undantag som föreskrivs i 5–9, 20 d och 21 § i lagen. Enligt 4 § 3 mom. i skatteuppgiftslagen finns bestämmelser om en parts rätt att ta del av en sekretessbelagd beskattningshandling i offentlighetslagen. 

Offentligheten i fråga om beskattningsuppgifter har begränsats eftersom beskattningsuppgifter i regel är uppgifter om den skattskyldiges ekonomiska ställning och därmed omfattas de av skyddet för privatlivet. Enligt offentlighetslagen är handlingar som beskriver en persons ekonomiska ställning sekretessbelagda myndighetshandlingar. För företag skulle en omfattande offentlighet åter vara problematisk med tanke på bevarandet av affärs- och yrkeshemligheter. Sekretessen i fråga om beskattningsuppgifter uppmuntrar skattskyldiga att fullgöra sin deklarationsskyldighet och gör det möjligt att verkställa en riktig och rättvis beskattning. Inom beskattningen fattas det årligen miljontals förvaltningsbeslut, och att särskilja sekretessbelagda från offentliga delar kan kräva prövning från fall till fall och är ofta en tolkningsfråga. Den nuvarande offentligheten kan anses vara omfattande även internationellt sett. Bestämmelser om uppgifter som är offentliga inom Skatteförvaltningen har också utfärdats i en separat lag, skatteuppgiftslagen. 

Bestämmelser om offentliga inkomstbeskattningsuppgifter finns i 5 § i skatteuppgiftslagen. I lagens 6 § föreskrivs det om offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter och vissa andra offentliga beskattningsuppgifter. I 8 § finns bestämmelser om offentliga uppgifter i företags- och organisationsdatasystemet och i 9 § om offentliga uppgifter i förvararregistret. I 3 a kap. finns dessutom bestämmelser om företags skatteskuldsregister och utlämnande av uppgifter i det. 

2.2  Offentliga uppgifter i inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen

Bestämmelser om offentliga inkomstbeskattningsuppgifter finns i 5 § i skatteuppgiftslagen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om offentliga beskattningsuppgifter om fysiska personer och inhemska dödsbon. Bestämmelser om offentliga beskattningsuppgifter om samfund och samfällda förmåner finns i 3 mom. 

Enligt 5 § 1 mom. är offentliga inkomstbeskattningsuppgifter i den årligen verkställda beskattningen den skattskyldiges namn, födelseår och det landskap inom vars område den skattskyldige har sin hemkommun enligt 5 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). För skattskyldiga som beskattas i enlighet med lagen om beskattningsförfarande men som inte har hemkommun i enlighet med 5 § i den lagen är offentliga beskattningsuppgifter namn och födelseår samt det landskap inom vars område den enhet inom Skatteförvaltningen som har verkställt den skattskyldiges beskattning är belägen. 

Enligt bestämmelsen är dessutom följande uppgifter offentliga: 

1) den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen, 

2) den beskattningsbara kapitalinkomsten vid statsbeskattningen, 

3) den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen, 

4) inkomstskatten, kommunalskatten samt det sammanlagda beloppet debiterade skatter och avgifter, 

5) det sammanlagda beloppet förskott, 

6) det belopp som ska betalas eller återbäras vid skatteuppbörden. 

Enligt 5 § 3 mom. i skatteuppgiftslagen är av beskattningsuppgifterna för samfund och samfällda förmåner i den årligen verkställda beskattningen den skattskyldiges namn, hemkommun samt företags- och organisationsnummer offentliga. Offentliga är dessutom uppgifterna om 

1) den beskattningsbara inkomsten, 

2) det sammanlagda beloppet debiterade skatter, 

3) det sammanlagda beloppet förskott, 

4) det belopp som ska betalas eller återbäras vid skatteuppbörden. 

Enligt 4 mom. ingår beloppet av rundradioskatt för personer och rundradioskatt för samfund i det sammanlagda belopp debiterade skatter och avgifter som avses i 1 och 3 mom. Enligt 5 mom. ingår dock inte nedsatt dröjsmålsränta eller återbäringsränta i beloppet debiterade skatter eller i det belopp som ska betalas eller återbäras vid skatteuppbörden. 

I 6 mom. föreskrivs det om den tidpunkt då uppgifter om inkomstbeskattningen blir offentliga. Enligt bestämmelsen är de uppgifter som avses i paragrafen offentliga sådana de är när beskattningen slutförs, och de blir offentliga vid ingången av november kalenderåret efter skatteåret. Exempelvis uppgifterna om inkomstbeskattningen för skatteåret 2020 blev offentliga den 10 november 2021. 

Bestämmelser om offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter finns i 6 § 1 mom. 1 punkten i skatteuppgiftslagen. Offentliga uppgifter i fastighetsbeskattningen är fastighetsbeteckning, den kalkylerade fastighetsskatten för en fastighet samt den fastighetsskattskyldiges namn. På samma sätt som offentliga inkomstbeskattningsuppgifter är uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten i ovannämnda paragraf också i fråga om fastighetsbeskattningen offentliga sådana de är vid tidpunkten för slutförande av beskattningen. Fastighetsbeskattningsuppgifterna blir offentliga vid ingången av november under skatteåret. Exempelvis uppgifterna om fastighetsbeskattningen för skatteåret 2021 blev offentliga den 10 november 2021. 

2.3  Hur beskattningsuppgifter offentliggörs samt utlämnande av uppgifter

Sättet att offentliggöra offentliga uppgifter om inkomstbeskattning samt utlämnandet av uppgifter grundar sig på 16 § i offentlighetslagen. Enligt 16 § 1 mom. i offentlighetslagen lämnas uppgifter ut ur en myndighetshandling muntligen eller så att handlingen läggs fram för påseende och kopiering eller får avlyssnas hos myndigheten eller så att en kopia eller en utskrift av den lämnas ut. Uppgifter om det offentliga innehållet i en handling ska lämnas ut på det sätt som begärts, om inte detta medför oskälig olägenhet för tjänsteverksamheten på grund av att antalet handlingar är stort, kopiering svår att genomföra eller någon annan därmed jämförbar orsak. 

Enskilda kunders offentliga skatteuppgifter finns tillgängliga i programmet Julkis, som Skatteförvaltningen har utvecklat för visning av uppgifter. Allmänheten kan använda programmet via kundterminalerna på Skatteförvaltningens serviceställen. 

De offentliga uppgifterna kan ses på terminalerna i form av förteckningar enligt skatteår eller landskap och i alfabetisk ordning enligt den skattskyldiges namn. I programmet Julkis kan man ta del av uppgifter från och med skatteåret 2010. Via terminalen kan man inte skriva ut uppgifter eller kopiera dem till ett datamedium, men den som läser uppgifterna får göra egna anteckningar om dem. Beskattningsuppgifter om enskilda skattskyldiga kan också begäras muntligen per telefon eller i skattebyråns kundtjänst. 

För att läsa offentliga beskattningsuppgifter via skattebyråns kundterminal krävs varken inloggning eller användarautentisering. Den som läser eller muntligen begär uppgifter behöver inte heller annars uppge sitt namn, eller ändamålet för vilket uppgifterna läses eller begärs. I programmet Julkis lagras inte heller loggdata om de skattskyldiga vars beskattningsuppgifter har sökts och lästs. 

Offentliga beskattningsuppgifter kan även lämnas ut i form av enskilda utdrag. För att utdrag med offentliga uppgifter om fysiska personers inkomstbeskattning ska lämnas ut krävs en utredning av användningsändamålet. Utdrag i pappersform är i princip avgiftsbelagda. 

Även offentliga uppgifter om samfundskunder kan läsas i programmet Julkis via skattebyråernas kundterminaler. I Julkis kan man ta del av uppgifter om samfundsbeskattningen från och med skatteåret 2010. Offentliga beskattningsuppgifter som gäller samfund får vem som helst ta del av, och de får på webbplatsen vero.fi exempelvis kopieras i en tabell i excel-format och vidareutnyttjas i enlighet med principerna för öppna data. För att läsa och använda uppgifterna krävs varken autentisering eller inloggning och inga inloggningsdata lagras i fråga om användningen av uppgifterna. 

På framläggande av offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter för påseende och på utlämnande av sådana uppgifter tillämpas 16 § i offentlighetslagen på motsvarande sätt som i fråga om offentliga inkomstbeskattningsuppgifter. Offentliga skatteuppgifter om fastighetsbeskattningen kan läsas i programmet Julkis. Allmänheten kan använda programmet via kundterminalerna på Skatteförvaltningens verksamhetsställen. I Julkis kan man ta del av uppgifter om fastighetsbeskattningen från och med skatteåret 2011. Uppgifter om fastigheter kan sökas endast med fastighetsbeteckning eller beteckningen för ett outbrutet område. Uppgifter kan inte sökas med den skattskyldiges namn. Via terminalen kan man inte skriva ut uppgifter eller kopiera dem till ett datamedium, men den som läser uppgifterna får göra egna anteckningar om dem. Beskattningsuppgifter som gäller enskilda fastigheter kan också begäras muntligen per telefon eller i skattebyråns kundtjänst.  

För att läsa offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter via skattebyråns kundterminal krävs varken inloggning eller autentisering. Den som läser eller muntligen begär uppgifter behöver inte heller annars uppge sitt namn eller användningsändamålet. I programmet Julkis lagras inte heller loggdata om de fastigheter vars beskattningsuppgifter har sökts och lästs.  

Offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter kan också lämnas ut i form av enskilda utdrag. För att utdrag med offentliga uppgifter om fysiska personers fastighetsbeskattning ska lämnas ut krävs en utredning av användningsändamålet. Utdrag i pappersform är i princip avgiftsbelagda 

2.4  Bedömning av nuläget

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att också sådana ändringar i beskattningen som gjorts efter slutförd beskattning ska bli offentliga i inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen. Offentligheten för uppgifter om ändringsbeskattning ska enligt förslaget till sin omfattning motsvara det som gäller för de uppgifter som för närvarande är offentliga i den ordinarie inkomstbeskattningen eller fastighetsbeskattningen, med undantag för uppgiften om beloppet av förskott i inkomstbeskattningen. Samtidigt föreslås det att uppgiften om beloppet av förskott stryks helt och hållet i de offentliga inkomstbeskattningsuppgifterna.  

Uppgiften om beloppet av förskott har liten betydelse vid sidan av andra offentliga uppgifter. De ändringar som skett i bestämmelserna om tillgodoräknande av förskottsskatt har också bidragit till att minska relevansen av uppgifterna om beloppet av förskott som offentliga uppgifter. Till skillnad från tidigare kan dessa uppgifter för närvarande innehålla även sådan påförd förskottsskatt som den skattskyldige inte har betalat. 

Enligt förslaget ska uppgifter om ändringsbeskattning i regel bli offentliga efter den 20:e dagen i den månad som följer efter den då ändringen gjordes. Uppgifterna om ändringsbeskattning ska dock inte offentliggöras förrän uppgifterna om den ordinarie beskattningen för samma skatteår har blivit offentliga, dvs. vid ingången av november kalenderåret efter skatteåret vid inkomstbeskattningen och vid ingången av november under skatteåret vid fastighetsbeskattningen. På grund av att beskattningen slutförs vid olika tidpunkter för enskilda skattskyldiga kan beskattningen för närvarande ändras redan före november året efter skatteåret. Sådana uppgifter om ändringsbeskattning föreslås bli offentliga i november året efter skatteåret. Det föreslås inga ändringar i sättet att offentliggöra beskattningsuppgifter eller i utlämnandet av uppgifter om offentliga beskattningsuppgifter. De offentliga uppgifterna om inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen kommer även i fortsättningen att finnas tillgängliga via ett separat program på de kundterminaler som finns på Skatteförvaltningens serviceställen. I programmet ska det gå att läsa uppgifter om såväl den ordinarie beskattningen som om de ändringar som gjorts efter slutförd beskattning. Om beskattningen av en skattskyldig har ändrats flera gånger under ett skatteår, kommer samtliga ändringar att synas i programmet. Enstaka beskattningsuppgifter som gäller skattskyldiga ska också i fortsättningen kunna begäras muntligen per telefon eller i skattebyråns kundtjänst. Offentliga beskattningsuppgifter kommer dock inte heller i fortsättningen att vara allmänt tillgängliga på internet. 

Lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2024. Uppgifterna om ändringsbeskattning föreslås vara offentliga i inkomstbeskattningen från och med skatteåret 2022 och i fastighetsbeskattningen från och med skatteåret 2023. I den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet av lagen har hänsyn tagits till den tid som beräknas behövas för att genomföra ändringarna. För genomförandet av offentligheten för uppgifter om ändringsbeskattning krävs ett rätt omfattande informationssystemarbete vid Skatteförvaltningen. När beslut fattas om tidpunkten för ikraftträdandet av lagen är det således skäl att även ta hänsyn till den tid som går åt till planering och specifikationer och eventuell upphandling av systemarbete. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Inledning

Sammanlagt 12 utlåtanden lämnades om utkastet till proposition. I utlåtandena ansåg man allmänt att offentlighet i fråga om beskattningsuppgifter är en viktig faktor som främjar öppenhet och förebygger korruption och grå ekonomi. Även målet att förbättra de offentliga beskattningsuppgifternas riktighet betraktades som en bra utgångspunkt. I fråga om innehållet i de ändrade beskattningsuppgifter som blir offentliga framfördes i utlåtandena skiftande åsikter. I en del utlåtanden föreslogs det att uppgifterna ska bli offentliga först i det skede då ändringarna i beskattningen har vunnit laga kraft. I andra utlåtanden understöddes den föreslagna modellen, där offentliggörandet inte är beroende av om beslutet har vunnit laga kraft. 

Skatteförvaltningen föreslog i sitt utlåtande att ändringarna med avvikelse från det föreslagna ska träda i kraft först den 1 november 2024 eller den 1 september 2024. I utlåtandet ansågs den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande i juli 2024 vara problematisk med hänsyn till att semesterperioden infaller i den månaden. I utlåtandet konstaterades det att offentligheten för uppgifter om ändringsbeskattning innebär en betydande förändring inom de tjänster som avser offentliga inkomstbeskattningsuppgifter, och att genomförandet av ändringen torde kräva intensifierade insatser inom juridisk expertis, skatteexpertis och IT-expertis under flera veckors tid. De synpunkter som Skatteförvaltningen tagit upp har beaktats i den fortsatta beredningen av propositionen, och det föreslås att ikraftträdandet av lagändringarna skjuts upp med två månader så att lagändringen träder i kraft den 1 september 2024. 

I den fortsatta beredningen har i propositionen beaktats de kommentarer i justitieministeriets utlåtande som gällde skatteuppgiftslagens 2 §, som i utkastet till proposition föreslås bli upphävd. Även justitieministeriets kommentarer i fråga om skyddet av personuppgifter har beaktats i motiveringen till propositionen. 

5.2  Lagakraftvunnet beslut som en förutsättning för offentliggörande

Finlands näringsliv rf, Centralhandelskammaren rf, Företagarna i Finland rf och Skattebetalarnas Centralförbund rf anförde i sina utlåtanden att ändrade beskattningsuppgifter borde bli offentliga först efter det att beslutet om ändring har vunnit laga kraft. I utlåtandena framhålls det att en eventuell negativ offentlighet till följd av offentliggörandet av ändrade beskattningsuppgifter är orättvis i sådana situationer där Skatteförvaltningen exempelvis på basis av en skattegranskning har påfört den skattskyldige ytterligare skatt genom ett rättelsebeslut som dock senare upphävs med anledning av ändringssökande. 

Inom beskattningen är tidsfristerna för att söka ändring och begära omprövning relativt långa. Inom inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen har den skattskyldige möjlighet att begära omprövning inom tre år från ingången av kalenderåret efter skatteårets utgång. En motsvarande tidsfrist gäller i regel också situationer där Skatteförvaltningen rättar den skattskyldiges beskattning. I särskilda situationer som regleras i lag kan tiden för rättelse på Skatteförvaltningens initiativ dock vara upp till sex år från ingången av kalenderåret efter skatteårets utgång. 

En skattskyldigs beskattningsbeslut innehåller vanligtvis flera enskilda delfrågor, såsom exempelvis beskattningslösningar som gäller avdrag för kostnader för förvärv av inkomst eller vinst från överlåtelse av värdepapper. En skattskyldigs begäran om omprövning eller Skatteförvaltningens rättelsebeslut däremot gäller ofta endast en viss beskattningsfråga eller vissa enskilda beskattningsfrågor. Detta kan leda till en situation där en enskild beskattningsfråga som gäller den skattskyldige kan ha vunnit laga kraft t.ex. på den grunden att det avgörande som meddelats med anledning av begäran om omprövning inte har överklagats hos förvaltningsdomstolen inom utsatt tid. Då kan det dock ännu återstå tid för ändringssökande i andra beskattningsfrågor som gäller beskattningsbeslutet. Likaså är det möjligt att exempelvis endast en del av de begäranden som rättelsenämnden har avgjort har överklagats hos förvaltningsdomstolen. Beslutet har då vunnit laga kraft endast till den del besvär över beslutet inte har anförts. I en skattskyldigs beskattning kan flera ansökningar om ändring som gäller separata ärenden vara anhängiga samtidigt. Med beaktande av det som anförts ovan kan frågan om huruvida ett beskattningsbeslut har vunnit laga kraft inte anses vara entydigt på ett vidare plan än en enskild beskattningslösning. En skattskyldigs beskattning och ett anknytande beskattningsbeslut vinner slutgiltigt laga kraft först när ändring inte längre till någon del kan sökas i beskattningen eller i beslutet, eller när Skatteförvaltningen inte längre kan rätta beskattningen inom de utsatta tiderna. 

I propositionen föreslås det att sådana ändringar i de beskattningsuppgifter som är offentliga inom inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen som görs efter att beskattningen har slutförts ska vara offentliga. Det rör sig om uppgifter om slutresultatet av beskattningen, exempelvis om det sammanlagda beloppet av den beskattningsbara inkomsten och de debiterade skatterna, vilka har ändrats till följd av ett beslut om ändring av beskattningen. Det är alltså inte fråga om offentliggörande av enskilda beslut om ändring av beskattningen. Således kan inte heller offentliggörandet av de ändrade beskattningsuppgifterna bindas vid att enskilda beskattningsbeslut vunnit laga kraft. Det bör också noteras att för närvarande blir offentliga uppgifter om den ordinarie beskattningen i vilket fall som helst offentliga så snart som beskattningen har slutförts, även om beskattningsbeslutet aldrig i detta skede är lagakraftvunnet. Det är inte motiverat att reglera offentliggörandet av beskattningsuppgifter på olika sätt enbart på basis av huruvida beskattningsberäkningen har gjorts i samband med den ordinarie beskattningen eller i samband med ett beslut om ändring av beskattningen. 

Syftet med propositionen är att öka offentligheten för beskattningsuppgifter och förbättra de offentliga uppgifternas riktighet. Att offentliggöra ändrade beskattningsuppgifter först efter att beslutet har vunnit laga kraft främjar inte de ovannämnda målen. Om uppgifterna om ändringsbeskattningen blir offentliga först när ändringen har vunnit laga kraft, kommer detta med beaktande av besvärsprocessens längd att ske med en avsevärd fördröjning jämfört med den tidpunkt för offentliggörande som föreslås i propositionen, dvs. mot slutet av den månad som följer efter det att beslutet fattades. 

I en del utlåtanden uttrycker man oro över att en skattskyldigs anseende eventuellt kan ta skada på grund av offentliga beskattningsuppgifter i felaktiga beskattningsbeslut. I beskattningen uppstår ofta flertydiga rättsfrågor, sakfrågor och bevisfrågor som besvärsinstanserna måste ta ställning till. Utfallet av den skattskyldiges ändringssökande kan också vara beroende av många faktorer. Bland de miljontals beskattningsbeslut som fattas av Skatteförvaltningen finns det också felaktiga beslut. Uppgifterna om beslut genom vilka felaktiga beslut rättas kommer enligt förslaget också att bli offentliga. Samtidigt lägger den skattskyldige ofta först i samband med ändringssökande fram sådana utredningar på basis av vilka den skattskyldiges yrkande godkänns. Ett av målen i resultatavtalet mellan Skatteförvaltningen och finansministeriet är att beskattningsbesluten ska stå fast i förvaltningsdomstolen. Enligt Skatteförvaltningens bokslut för 2021 stod 86 procent av beskattningsbesluten fast i förvaltningsdomstolen. 

Den föreslagna tidpunkten för offentliggörande av ändrade beskattningsuppgifter uppfyller bättre kravet på uppgifternas riktighet än det i utlåtandena framlagda förslaget om att uppgifterna offentliggörs först när ändringen har vunnit laga kraft, eftersom detta oundvikligen leder till att offentliggörandet av uppgifterna fördröjs. Med hänsyn till helheten betjänas kravet på uppgifternas riktighet av att uppgifter som baserar sig på den senaste beskattningsberäkningen, och som således motsvarar den vid den relevanta tidpunkten gällande beskattningen, blir offentliga trots möjligheten att söka ändring. Därigenom förverkligas också målen för öppen förvaltning och offentlighetsprincipen. Det bör också noteras att verkställbarheten av ett beslut vid beskattningen avviker från huvudregeln i förvaltningslagen, enligt vilken ett beslut av vilket omprövning får begäras inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft. I beskattningen ska skatter betalas trots att ändringssökande har inletts. 

Skatteförvaltningen behöver inte för verkställandet av beskattningen uppgifter om att beskattningsbesluten har vunnit laga kraft, eftersom skatter är direkt utsökbara. Detta innebär att en förfallen och obetald skatt kan drivas in genom utsökning, dvs. verkställighetsåtgärder får vidtas utan fastställelse av domstolen även om förfarandet för ändringssökande inte har avslutats. Skatteförvaltningen har således inget behov av att systematiskt följa huruvida besluten har vunnit laga kraft. Skatteförvaltningen får givetvis information om de besvär över rättelsenämndens beslut som anförts hos förvaltningsdomstolen, men denna information är inte heltäckande och fås inte i realtid, och den kan inte användas som grund för offentligheten för beskattningsuppgifterna. 

Remissvaren föranleder inte till denna del något behov av att ändra propositionen, med beaktande av det som sägs ovan om beskattningsbeslutens laga kraft. 

5.3  Offentliggörande av ändrade beskattningsuppgifter

Finlands näringsliv rf och Skattebetalarnas Centralförbund rf framförde i sina yttranden att tidpunkten för offentliggörandet av ändrade beskattningsuppgifter bör regleras noggrannare än vad som föreslagits. Finlands näringsliv rf föreslog dessutom att finansministeriet begär Finansinspektionens utlåtande om hur den föreslagna utvidgade offentligheten för beskattningsuppgifter bäst kan samordnas med insiderregleringen. 

I den fortsatta beredningen har det förslag som gäller tidpunkten för offentliggörande av ändrade beskattningsuppgifter preciserats. I praktiken kan Skatteförvaltningen offentliggöra ändringar som gjorts i de offentliga beskattningsuppgifterna i slutet av månaden efter ändringen. Det är dock inte motiverat att föreskriva ett visst datum för offentliggörandet, eftersom man måste ha beredskap för kontroll av uppgifternas riktighet och testning med tanke på störningssituationer. Förslaget har till denna del ändrats så att de uppgifter som ändrats i ett beslut om ändring av beskattningen blir offentliga under den månad som följer efter Skatteförvaltningens beslut, dock tidigast den 20:e dagen i månaden. Därigenom ges den skattskyldige även enligt ordalydelsen i paragrafen tid att fullgöra sin skyldighet att offentliggöra insiderinformation. 

Skattebetalarnas Centralförbund rf och Företagarna i Finland rf framförde dessutom i sina yttranden att endast den senaste ändringen i beskattningsuppgifterna bör vara offentlig. Med tanke på propositionens syften skulle det att uppgifterna i den ursprungliga ordinarie beskattningen och de ändringar som senare gjorts i uppgifterna hålls tillgängliga tillgodose öppenheten och offentligheten för uppgifterna mer effektivt än offentligheten enbart för uppgifterna i det senaste beslutet. Utlåtandena ger inte anledning att ändra propositionen till denna del. 

5.4  Övriga frågor som lyfts fram i utlåtandena

Flera remissinstanser (bland annat Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf och Finnwatch ry) ansåg att offentligheten för skatteuppgifter bör utvidgas ytterligare, för att öka transparensen och göra informationen mer begriplig. I utlåtandena framfördes det att offentligheten bör utvidgas till att omfatta skattefria inkomster, såsom skattefria dividender eller gåvor.  

Syftet med denna proposition är att genomföra regeringsprogrammets mål att uppgifter som ändrats efter att beskattningen slutförts ska vara offentliga. Syftet har inte varit att utvidga offentligheten till att omfatta nya beskattningsuppgifter, utan endast att göra ändringar i de för närvarande offentliga beskattningsuppgifterna offentliga. Att utvidga informationsinnehållet i beskattningsuppgifterna till att omfatta nya uppgifter är en fråga som det inte är möjligt att utreda i denna proposition. 

8.1  Förhållande till budgetpropositionen

Avsikten är att investerings- och installationskostnaderna för det nya programmet för åtkomst till offentliga uppgifter ska täckas med den investeringsreserv på sammanlagt 1 280 000 euro som ingår i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023, och till denna del har anslagsbehovet redan beaktats i Skatteförvaltningens gällande anslagsram för 2022–2023. Skatteförvaltningens mål är att de offentliga beskattningsuppgifterna för de skatteår som för närvarande finns tillgängliga via programmet Julkis ska överföras till det nya programmet senast 2026. Samtidigt läggs programmet Julkis ned. Skatteförvaltningen kommer att täcka de årliga driftskostnaderna för programmet med medel ur den anslagsram som gäller vid den tidpunkten. 

9.1  Inledning

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om offentliga uppgifter i inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen ändras genom att det föreskrivs om offentlighet för uppgifter om ändringsbeskattning. De föreslagna ändringarna gäller både fysiska personers och samfunds offentliga beskattningsuppgifter. Lagförslaget bör bedömas med hänsyn till såväl den allmänna offentligheten som sekretessen och konfidentialiteten för uppgifterna. Regleringen är således betydelsefull med hänsyn till bestämmelserna om skydd för privatlivet i grundlagens 10 § och offentlighetsprincipen i grundlagens 12 §. 

9.2  Offentlighetsprincipen

Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har också rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. Bestämmelser om offentligheten för myndighetshandlingar och om genomförande av offentlighetsprincipen finns i offentlighetslagen. Offentlighetslagen tillämpas på beskattningshandlingar och beskattningsuppgifter bland annat till den del som gäller utlämnande av offentliga uppgifter och förfarandena i samband med detta, men offentligheten och sekretessen för uppgifter om inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen grundar sig till väsentliga delar på en speciallag, nämligen lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter.  

Grundlagsutskottet har i sina ställningstaganden menat att det är viktigt att statsrådet gör en samlad utredning om hur beskattningsuppgifters och motsvarande uppgifters offentlighet och sekretess förhåller sig till offentlighetsprincipen i grundlagen (GrUU 40/2005 rd, s. 2/II, och GrUU 4/2014 rd, s.4/II). Utskottet har i sitt utlåtande GrUU 4/2014 rd, s. 3, konstaterat att avsikten med sekretessen i fråga om uppgifter som gäller enskilda skattskyldigas ekonomiska ställning är att skydda privatlivet, som tryggas i 10 § 1 mom. i grundlagen. Främjande av en annan grundläggande rättighet är ett sådant tvingande skäl som ger möjlighet att separat i lag begränsa handlingars offentlighet enligt 12 § 2 mom. i grundlagen (se t.ex. GrUU 2/2008 rd, s. 2 och GruU 3/2009 rd, s. 2). Handlingar som beskriver en persons ekonomiska ställning är sekretessbelagda också med stöd av 24 § 1 mom. 23 punkten i offentlighetslagen, vilken tillkommit med grundlagsutskottets medverkan.  

Den föreliggande propositionen handlar, som en åtgärd mot grå ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet, om att det ska föreskrivas att sådana ändringar i beskattningsuppgifterna som gjorts efter slutförd beskattning ska vara offentliga. Propositionen kommer att bidra till att främja och för egen del bredda genomförandet av den grundlagsfästa offentlighetsprincipen vid verkställandet av beskattningen. Offentligheten för uppgifter om ändringsbeskattningen kommer att ge mer omfattande och exakta uppgifter om den inkomstbeskattning och fastighetsbeskattning som verkställts. Offentligheten ska enligt förslaget gälla samtliga beslut om ändring av inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen. Uppgiften om vilket slags beslut ändringen baserar sig på kommer däremot inte att vara offentlig, utan uppgifterna kommer att vara offentliga i samma omfattning som i den ordinarie beskattningen. En motsvarande avgränsning kunde anses motiverad med hänsyn till å ena sidan det allmänintresse som anknyter till en riktig och enhetlig beskattning, vilket förutsätter tillgång till täckande och tillförlitliga uppgifter för beskattningen, och å andra sidan de enskilda intressen som anknyter till skyddet för de deklarationsskyldigas privatliv och personuppgifter samt till affärs- och yrkeshemligheter.  

I lagförslaget ingår också ett förslag om att minska informationsinnehållet i förteckningen över offentliga uppgifter i fråga om inkomstbeskattningen så att uppgiften om beloppet av förskott inte längre ska vara offentlig. Uppgiften om beloppet av förskott kan efter den lagändring som gäller tillgodoräknande av förskott Lagen om ändring av lagen om beskattningsförfarande (50/2017) utöver betald förskottsskatt även innehålla sådan tillgodoräknad förskottsskatt som den skattskyldige de facto inte har betalat. Relevansen av uppgiften om förskottets belopp har förändrats till följd av lagändringar så att uppgiften i vissa situationer till och med kan anses vara vilseledande. Uppgiften om det sammanlagda beloppet förskott som en enskild offentlig beskattningsuppgift främjar inte heller längre de allmänna mål som eftersträvas genom offentligheten för beskattningsuppgifterna. En begränsning av offentligheten till denna del kan anses utgöra ett nödvändigt undantag från offentlighetsprincipen.  

Det föreslås inga ändringar i sättet att offentliggöra beskattningsuppgifter eller i utlämnandet av uppgifter om offentliga beskattningsuppgifter. De offentliga uppgifterna om inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen kommer att finnas tillgängliga via ett separat program på de kundterminaler som finns på Skatteförvaltningens serviceställen. I programmet kan man ta del av uppgifter om såväl den ordinarie beskattningen som om de ändringar som gjorts efter slutförd beskattning. Uppgifter ska fortfarande också lämnas i form av utdrag och per telefon. Skatteförvaltningens informationstjänst kommer att svara för elektroniska utlämnanden. Med stöd av lagförslaget ska således bestämmelserna i den allmänna lagen, dvs. offentlighetslagen, tillämpas på utlämnande av offentliga uppgifter om inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen. 

9.3  Skyddet för privatlivet och skyddet av personuppgifter

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd av personuppgifter utfärdas genom lag. Allmänna bestämmelser om skydd av personuppgifter finns i den allmänna dataskyddsförordningen och i den nationella dataskyddslagen. 

Den reglering som föreslås i propositionen ska med stöd av 2 § i dataskyddslagen omfattas av den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt paragrafen tillämpas dataskyddsförordningen på sådan behandling av personuppgifter som utförs i samband med verksamhet som avses i artikel 2.2 led a och b i dataskyddsförordningen, dvs. i samband med verksamhet som inte omfattas av unionsrätten. Dataskyddsförordningen är således tillämplig och förpliktande lagstiftning vid behandlingen av personuppgifter i inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen. Inom ramen för förordningen är det möjligt att utfärda och behålla nationell lagstiftning som gör bestämmelserna i förordningen mer exakta och som preciserar dem. 

Den rättsliga grunden för den behandling av personuppgifter som hänför sig till inkomstbeskattning och fastighetsbeskattning är artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt artikel 6.1 c är behandlingen av personuppgifter tillåten, om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Den föreslagna utvidgningen av offentligheten för beskattningsuppgifter så att den även gäller uppgifter som uppkommit efter att beskattningen avslutats uppfyller kravet enligt dataskyddsförordningen på att uppgifter ska vara korrekta och hållas uppdaterade. Den uppfyller också i enlighet med artikel 6.3 i dataskyddsförordningen ett mål av allmänt intresse. De föreslagna ändringarna är också proportionerliga för att säkerställa att de offentliga uppgifterna om personbeskattningen är korrekta och uppdaterade. 

Nationellt handlingsutrymme

Grundlagsutskottet har konstaterar att det i princip räcker med att bestämmelserna om skydd av och behandling av personuppgifter är harmoniserade med den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt utskottets uppfattning gör de detaljerade bestämmelserna i förordningen det också möjligt att i fråga om myndighetsverksamhet lagstifta betydligt mer generellt om skydd för och behandling av personuppgifter jämfört med vår nuvarande nationella regleringsmodell (GrUU 14/2018 rd, s. 4). Det ingår inte i grundlagsutskottets konstitutionella uppdrag att bedöma regleringen av den nationella verkställigheten med avseende på den materiella EU-rätten (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, s. 4). Grundlagsutskottet understryker emellertid fortfarande att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas (se t.ex. GrUU 1/2018 rd och GrUU 25/2005 rd). Grundlagsutskottet har framhållit att det i regeringspropositioner särskilt i fråga om bestämmelser som är av betydelse med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna finns anledning att tydligt klargöra ramarna för det nationella handlingsutrymmet (se t.ex. GrUU 17/2019 rd, s. 2–3, GrUU 29/2018 rd, s. 3, GrUU 26/2018 rd, s. 4, GrUU 14/2018 rd, s. 7, GrUU 1/2018 rd, s. 3, GrUU 26/2017 rd, s. 42, GrUU 2/2017 rd, s. 2 och GrUU 44/2016 rd, s. 4). 

Grundlagsutskottet har konstaterat att skyddet för personuppgifter härefter i första hand bör tillgodoses med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nya nationella allmänna lagstiftningen och att lagstiftaren bör vara restriktiv när det gäller att införa nationell speciallagstiftning (GrUU 14/2018 rd, s.4–5 och GrUU 26/2018 rd, s. 2–3). 

Artiklarna 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen ger medlemsstaterna möjlighet att utnyttja det nationella handlingsutrymmet. I de nämnda punkterna ingår uttryckliga hänvisningar till de i dataskyddsförordningens kapitel IX föreskrivna specifika situationer då uppgifter behandlas och utifrån vilka det nationella handlingsutrymmet kan utnyttjas. I denna proposition grundar sig utnyttjandet av det nationella handlingsutrymmet på artikel 86 i dataskyddsförordningen, där det föreskrivs om behandling av personuppgifter och om allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Enligt artikeln är det möjligt att i enlighet med medlemsstatens nationella rätt jämka samman allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar med rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen. Bestämmelser om offentlighet i fråga om beskattningsuppgifter finns i den speciallag som gäller offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. I det föreliggande lagförslaget har man jämkat samman skyddet för privatlivet och skyddet av personuppgifter med offentlighetsprincipen. Offentligheten för uppgifterna utvidgas så att de uppgifter om inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen som blir offentliga är korrekta på det sätt som förutsätts i den allmänna dataskyddsförordningen, dvs. uppgifterna motsvarar den beskattning, jämte ändringar, som verkställts under det berörda skatteåret. De offentliga uppgifterna ger en mer rättvisande bild av beskattningen när också de uppgifter som föranleds av ändringssökande görs tillgängliga. Skyddet för privatlivet och skyddet av personuppgifter har beaktats i propositionen så att besluten om ändring av beskattningen med tillhörande handlingar inte är offentliga, utan offentliga är de i lagen föreskrivna uppgifter som beskriver slutresultatet av beskattningen. På utlämnande av de offentliga uppgifterna tillämpas dessutom offentlighetslagen med dess begränsningar av användningsändamålet när offentliga personuppgifter lämnas ut lagrade i elektronisk form. 

Enligt regeringens uppfattning är propositionen inte problematiskt med tanke på 10 § 1 mom. eller 12 § 2 mom. i grundlagen. Det nationella handlingsutrymme som den allmänna dataskyddsförordningen medger har utnyttjats på korrekt sätt i propositionen. 

Regeringen anser att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.