4.1
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att kommunens skyldighet att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik stryks ur lagen om småbarnspedagogik genom att 22 § i lagen om småbarnspedagogik upphävs.
Enligt de nationella utvärderingarna är utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik ett komplext, tidskrävande, omfattande och betydande administrativt arbete. De lokala planerna för småbarnspedagogik upprepar ofta text som ingår i det riksomfattande dokument som dessa grundar sig på. Således har huvudmålet för de lokala planerna för småbarnspedagogik, konkretiseringen av grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik och beaktandet av lokala särdrag som styr den praktiska pedagogiska verksamheten varit bristfälligt och man har inte till alla delar lyckats trygga lika förutsättningar för de barn som deltar i småbarnspedagogik att växa, utvecklas och lära sig på ett övergripande sätt. Enligt förslaget är kommunen i fortsättningen inte skyldig att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik, men kan fortfarande utarbeta en sådan plan.
Vidare föreslås det att rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen ska lindras genom att 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik upphävs. Aktörerna inom småbarnspedagogiken registrerar för närvarande för varje arbetstagare som förts in i informationsresursen följande uppgifter om deltagandet i fortbildning: fortbildningens namn, slutdatum, antalet fortbildningsdagar och arbetstagarens yrkesbenämning. I fortsättningen ska uppgifter om fortbildning för personalen inte registreras.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
4.2.1
Ekonomiska konsekvenser
Den lokala planen för småbarnspedagogik är ett mångsidigt dokument som utarbetas tillsammans med flera olika sektorer inom kommunen. Den lokala planen ska uppdateras när det görs ändringar i grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik. Dessutom ska bedömningen och utvecklingen av de lokala planerna för småbarnspedagogik vara kontinuerlig och inte enbart vara bunden till förändringar i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Genomförandet av den lokala planen för småbarnspedagogik i den praktiska verksamheten bör också stödjas. Uppdateringen av den lokala planen för småbarnspedagogik och stödet för genomförandet beräknas ta i genomsnitt fem arbetsdagar per år för fem arbetstagare, varvid slopandet av planeringsskyldigheten skulle medföra en årlig besparing på 1,8 miljoner euro.
Genom en lagreform (580/2015) år 2015 ändrades namnet på lagen om barndagvård (36/1973) till lagen om småbarnspedagogik och bestämmelser bland annat om barnets individuella plan för småbarnspedagogik fogades till lagen. I det sammanhanget föreslogs det att utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik skulle vara frivilligt. I regeringens proposition med förslag till reformen (RP 341/2014 rd) ingår en konsekvensbedömning för kostnaderna för de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik, men inte för lokala planer för småbarnspedagogik, eftersom detta inte föreslogs vara förpliktande. Kulturutskottet förutsatte dock i sitt betänkande (KuUB 29/2014 rd) att också utarbetandet av grunderna för planen för småbarnspedagogik blir förpliktande. I utskottets betänkande konstateras att uppgiften inte kan anses vara helt ny, eftersom många kommuner och privata daghem redan har gjort upp lokala planer för småbarnspedagogik. Således fastställdes denna redan etablerade verksamhetsmodell genom lag fr.o.m. den 1 augusti 2015, och i och med den nya skyldigheten föreslogs inget tilläggsanslag för kommunerna. Av ovannämnda skäl anser undervisnings- och kulturministeriet att den besparing som slopandet av uppgiften medför inte kan dras av från statsandelarna till hundra procent.
Slopandet av skyldigheten att registrera kompletterande utbildning inom småbarnspedagogiken uppskattas spara ca 400 000 euro. Uppskattningsvis cirka 40 procent av personalen inom småbarnspedagogiken deltar årligen i fortbildning, och deltar i tre utbildningar var i snitt. Eftersom det tar uppskattningsvis 15 minuter att göra en anteckning om fortbildningen i Varda, innebär slopandet av registreringsskyldigheten att man sparar arbetstid. Dessutom betyder förslaget att aktörerna inom småbarnspedagogiken framöver kommer att ha en helhet mindre i informationsresursen som de ska se till att är uppdaterad och korrekt.
Att slopa skyldigheten att föra in uppgifter medför kostnader av engångsnatur för de aktörer inom småbarnspedagogiken som för in uppgifterna i informationsresursen med hjälp av systemintegration. Ett beslut om registreringen av uppgifter förutsätter att aktörerna ändrar gränssnitten och eventuellt också förändrar sitt verksamhetssätt. En uppskattning av kostnaderna försvåras av att olika aktörer inom småbarnspedagogiken har olika fortbildningssystem, vilket innebär att omfattningen av den förändring som föreslås varierar mellan kommunerna. Dessutom förekommer variationer i avtalen mellan aktörerna inom småbarnspedagogiken och systemleverantörerna.
Den årliga kostnadsbesparingen som förslaget innebär uppgår till sammanlagt 2,2 miljoner euro, varav besparingen för staten enligt statsandelsprocenten för basservice uppgår till 540 000 euro. Besparingen för staten riktas till moment 28.90.30, Statsandel till kommunerna för ordnande av för basservice, från och med 2025.
4.2.2
Konsekvenser för myndigheterna
Enligt 2 § i lagen om småbarnspedagogik ska småbarnspedagogiken vara systematisk. Slopandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik innebär att Utbildningsstyrelsen ska se över grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik och stödmaterialet för genomförandet av den. I den paragraf som enligt förslaget ska upphävas, 22§ 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik, förutsätts att man i den lokala planen beaktar samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för verkställigheten av uppgifter inom småbarnspedagogiken, undervisningen samt social- och hälsovården och övriga samarbetspartner som avses i 7 § och skapar de samarbetsstrukturer som behövs. Barnskyddslagen (417/2007) förutsätter dock att samarbetet mellan myndigheterna ska planeras i fråga om servicehelheten för barn och unga. Enligt 12 § 1 mom. i barnskyddslagen ska kommunen eller flera kommuner tillsammans göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd. Planen ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Med stöd av 4 mom. i samma paragraf ska planen över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd innehålla uppgifter för planperioden om ordnande av samarbetet mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga.
Att slopa registreringen av uppgifter om fortutbildning bedöms i viss mån innebära extra arbete av engångsnatur för Utbildningsstyrelsen. Enligt 68 § i lagen om småbarnspedagogik meddelar Utbildningsstyrelsen närmare föreskrifter om informationsstrukturen för de uppgifter som förs in i informationsresursen. Förslaget innebär att Utbildningsstyrelsen ska uppdatera den föreskrift om en informationsresurs som avses 68 § i lagen om småbarnspedagogik samt ändra anvisningarna till aktörerna inom småbarnspedagogiken om de uppgifter som ska föras in i den informationsresursen. Dessutom bör Utbildningsstyrelsen förhindra att uppgifter om fortbildning för personalen registreras med hjälp av Vardas användargränssnitt och dataöverföringsgränssnitt efter det lagen har trätt i kraft. Utbildningsstyrelsen bör eventuellt också bearbeta avsnittet om information om fortbildningar i tjänsten Min Studieinfo, där arbetstagaren kan se sina egna arbetstagaruppgifter som förts in i Varda.
Enligt 73 mom. i paragrafen kan uppgifter som ingår i informationsresursen lämnas ut till myndigheter via tjänsten med stöd av den rätt att få uppgifter myndigheten har enligt lag eller på grundval av en lagstadgad uppgift. För närvarande lämnas kompletterande uppgifter om fortbildningar via gränssnittet till Statistikcentralen och till Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Om skyldigheten att registrera dessa uppgifter upphör, innebär det att Statistikcentralen i fortsättningen inte får uppgifterna i fråga för statistikföring och att NCU i fortsättningen inte längre får någon bakgrundsinformation för verktyget för utvärdering av fortbildning i kvalitetsutvärderingssystemet för småbarnspedagogiken. Förslaget kan förutsätta ändringar i Statistikcentralens och NCU:s Varda–gränssnitt samt i de system som utnyttjar dessa data.
4.2.3
Konsekvenser för kommunerna
Om de lokala planerna för småbarnspedagogik skopas, minskar kommunernas planeringsskyldighet samt det administrativa arbete som behövs för att utarbeta, utvärdera och uppdatera planerna.
Slopandet av skyldigheten att föra in uppgifter om fortutbildningar bedöms på sikt minska den administrativa bördan för aktörerna inom småbarnspedagogiken. Det är sannolikt att aktörerna inom småbarnspedagogiken själva fortsätter att lokalt följa upp hur personalen deltar i fortbildningar. En aktör inom småbarnspedagogiken behöver dock inte i fortsättningen föra in uppgifter om fortbildningar i de lokala system för aktörer inom småbarnspedagogiken där uppgifter om fortutbildning förvaltas i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrift om Varda. Dessutom ska aktören i fortsättningen inte bevara uppgifter om fortbildning i Varda med hjälp av ett dataöverföringsgränssnitt eller ett användargränssnitt i Varda. Således upphör också skyldigheten enligt 67 § i lagen om småbarnspedagogik att sörja för kvaliteten, aktualiteten och riktigheten för de uppgifter om fortbildningar som förts in i informationsresursen. Därmed bedöms åtgärden lindra kommunernas lagstadgade registreringsskyldighet. Om skyldigheten att föra in uppgifter slopas, medför det eventuellt kostnader av engångsnatur för de aktörer inom småbarnspedagogiken som för in dessa uppgifter i informationsresursen med hjälp av systemintegration. Att i enlighet med förslaget upphöra med registreringen av dessa uppgifter innebär att aktörerna måste ändra gränssnitten och eventuellt också förändra sin registreringspraxis. Kostnadsbildningen har bedömts i avsnittet Ekonomiska konsekvenser.
I och med den ändring som föreslås kommer det inte längre att finnas uppgifter på riksnivå om personalens deltagande i fortbildningar. Om det behövs sådana uppgifter, bör det företas en separat datainsamling i detta syfte.
4.2.4
Konsekvenser för privata producenter av småbarnspedagogik
Enligt förslaget slopas också de privata serviceproducenternas skyldighet att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogiken och att föra in uppgifter om fortutbildningar i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Därmed kan den arbetstid som lagts ner på utarbetandet av en lokal plan för småbarnspedagogik och för registrering av uppgifter om fortutbildningar omfördelas på ett ändamålsenligt sätt.
4.2.5
Konsekvenser för barn
Enligt de riksomfattande utvärderingar som nationella centret för utbildningsutvärdering gjort (2017, 2019, 2023) har de lokala planerna för småbarnspedagogik inte överallt lyckats konkretisera dokumentet grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik. I de lokala planerna för småbarnspedagogik upprepas ofta text som ingår i de riksomfattande grunderna, varvid deras huvudsakliga syfte som en handling som styr den pedagogiska verksamheten i vardagen och beaktar lokala verksamhetsmodeller och praxis har varit bristfälligt och man inte till alla delar har lyckats trygga lika förutsättningar för de barn som deltar i småbarnspedagogiken att växa, utvecklas och lära sig på ett övergripande sätt. Enligt utvärderingarna utarbetas i de flesta kommuner utöver den lokala planen för småbarnspedagogik dessutom planer för varje verksamhetsställe. Vid utarbetandet av dessa planer är det möjligt att utöver de lokala särdragen beakta personalens, barnens och deras familjers perspektiv. Därför är en plan för varje verksamhetsställe sannolikt både en mer konkret lösning och en smidigare lösning med tanke på genomförandet än en plan för varje anordnare. I de kommuner där den lokala planen för småbarnspedagogik och processen för att utarbeta den har upplevts vara fungerande och där den lokala planens mål har uppnåtts, kan utarbetandet av den lokala planen för småbarnspedagogik fortsätta även framöver, även om skyldigheten att göra det slopas. Om sådana kommuner där det har konstaterats att den lokala planen för småbarnspedagogik fungerar slutar utarbeta planen när skyldigheten upphör, kan slopandet av skyldigheten ha negativa konsekvenser för kvaliteten på småbarnspedagogiken. Slopandet av skyldigheten kan också försätta barn och barnfamiljer i en ojämlik ställning, om endast en del kommuner gör upp lokala planer för småbarnspedagogiken.
Vid justitieministeriet bereds som bäst en regeringsproposition där det föreslås att bestämmelsen om skyldigheten att främja småbarnspedagogik i diskrimineringslagen (1325/2014) ändras så att bestämmelserna om skyldigheten att utarbeta verksamhetsspecifika likabehandlingsplaner för småbarnspedagogiken upphävs. I stället för de verksamhetsställesvisa planerna åläggs anordnare och serviceproducenter av småbarnspedagogik enligt förslaget att utarbeta en likabehandlingsplan för småbarnspedagogik för anordnaren eller serviceproducenten i sin helhet. Slopandet av planeringsskyldigheterna för småbarnspedagogiken kan som helhet betraktat ha negativa konsekvenser för kvaliteten på småbarnspedagogiken och tillgodoseendet av barnets bästa. De eventuella negativa konsekvenserna kan accentueras särskilt i fråga om barn i svagare ställning, såsom till exempel barn med utvecklingsstörning.
Slopandet av skyldigheten att registrera fortbildning ändrar inte på den lagstadgade uppgiften för aktörerna inom småbarnspedagogiken att erbjuda personalen fortbildning. Registreringen av fortbildningarna bedöms således inte ha några direkta konsekvenser för de barn som deltar i småbarnspedagogik eller för kvaliteten på den småbarnspedagogik de deltar i. Slopandet av skyldigheten kan ha konsekvenser för kunskapsunderlaget gällande fortutbildning och därmed indirekt påverka kvaliteten på småbarnspedagogiken.
4.2.6
Konsekvenser för informationshanteringen och konsekvenser för dataskyddet
Utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för kommunernas informationshantering, om planerna har beaktats i de informationshanteringsmodeller som avses i 5 § i lagen om informationshantering inom kommunerna (906/2019) och slopandet av skyldigheten att utarbeta sådana planer förutsätter ändringar i informationshanteringsmodellen och praxis för informationshanteringen. De lokala planerna för småbarnspedagogik är handlingar som enligt Riksarkivets gallringsbeslut (KA/13089/07.01.01.03.01/2018, på finska) ska förvaras varaktigt. Förslaget innebär att handlingarna inte längre arkiveras. Slopandet av skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik bedöms inte ha några konsekvenser för dataskyddet.
Slopandet av skyldigheten att registrera uppgifter om fortbildning bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för Utbildningsstyrelsens och de småbarnspedagogiska aktörernas informationshantering. Utbildningsstyrelsen och aktörerna inom småbarnspedagogiken ska bedöma om det föreslagna upphörandet av bevarandet av uppgifter förutsätter ändringar i deras modell för informationshantering enligt 5 § i informationshanteringslagen
.
Förslaget innebär att Utbildningsstyrelsen bör uppdatera föreskriften om den informationsresurs som avses i 68 § i lagen om småbarnspedagogik samt ändra anvisningarna till aktörerna inom småbarnspedagogiken om de uppgifter som ska föras in i informationsresursen.
Förslaget anses ha konsekvenser för informationssystemen. De aktörer inom småbarnspedagogiken som registrerar uppgifter i informationsresursen med hjälp av systemintegration skar göra de ändringar i gränssnitten som ändringen förutsätter. Utbildningsstyrelsen ska göra de tekniska ändringar som den föreslagna ändringen förutsätter, såsom förhindra att ny fortutbildning förs in i informationsresursen Varda med hjälp av ett användargränssnitt eller ett datagränssnitt efter det att lagen har trätt i kraft. Utbildningsstyrelsen bör eventuellt också bearbeta vyn för uppgifter om fortbildningar i tjänsten Min Studieinfo, där arbetstagaren kan se de uppgifter om sig själv som arbetstagare som förts in i informationsresursen.
Slopandet av skyldigheten att registrera fortbildning bedöms inte ha några konsekvenser för dataskyddet för de registrerade. Utbildningsstyrelsen ska dock se till att de uppgifter som den personansvariga åläggs enligt 67 § i lagen om småbarnspedagogik samt den registrerades rättigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) fortfarande tillgodoses i fråga om de uppgifter om fortutbildning för personalen som har lagrats i informationsresursen före ikraftträdandet av den föreslagna lagen. Den personuppgiftsansvarige är i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen skyldig att visa att dataskyddsbestämmelserna iakttas (artiklarna 5.2, 24 och 25 i den allmänna dataskyddsförordningen). Den personuppgiftsansvarige ska vidta åtgärder för att säkerställa att varje fysisk person som utför arbete under den personuppgiftsansvariges överinseende, och som får tillgång till personuppgifter, endast behandlar dessa på instruktion från den personuppgiftsansvarige och att personalen har tillräcklig kunskap om behandlingen av sådana uppgifter (artiklarna 29 och 32.4 i den allmänna dataskyddsförordningen). När de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik revideras ska uppmärksamhet fästas vid behandlingen av personuppgifterna för varje barn. Dessutom ska den lagstiftning som tillämpas på verksamheten och som påverkar behandlingen av personuppgifter beaktas när informationssystem planeras och förnyas.
De uppgifter om fortbildning som lagras i Varda är enligt Riksarkivets beslut sådana uppgifter som ska förvaras varaktigt (KA/14277/07.01.01.03.01/2020). Enligt beslutet ska samtliga uppgifter om personalen inom småbarnspedagogiken bevaras permanent. Enligt propositionen ska förvaringen i fortsättningen inte inkludera uppgifter om fortbildning för personalen inom småbarnspedagogiken som förts in i informationsresursen.
Slopandet av skyldigheten att föra in uppgifter om fortbildning bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för informationshanteringen vid Statistikcentralen och Nationella centret för utbildningsutvärdering. De uppgifter om fortutbildning som med stöd av 73 § i lagen om småbarnspedagogik lämnas till Statistikcentralen och Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) kan med utgångspunkt i förslaget inte längre utnyttjas av dessa organisationer. Att registreringen av sådana uppgifter upphör innebär att Statistikcentralen i fortsättningen inte får uppgifterna i fråga för statistikföring och att NCU i fortsättningen inte heller får i frågavarande uppgifter som bakgrundsinformation för verktyget för utvärdering av fortbildningen i kvalitetsutvärderingssystemet inom småbarnspedagogiken. Förslaget kan förutsätta ändringar i Statistikcentralens och NCU:s Varda–gränssnitt samt i de system som utnyttjar dessa data.