2.1  Regeringens proposition om ändringar i klientavgifter inom småbarnspedagogiken

Regeringen slog under ramförhandlingarna våren 2017 fast att avgifterna för småbarnspedagogik för familjer med små och medelstora inkomster samt för familjer som har fler än ett barn som deltar i småbarnspedagogik sänks som ett led i avvecklingen av flitfällorna. Sänkningen av avgiften görs så att bestämningsgrunderna för inkomsterna som används vid fastställande av avgifter ändras. I överensstämmelse med låginkomstgränsen höjs inkomstgränsen för det avdrag som görs från familjens inkomster och det andra barnets avgift sänks så, att det andra barnets avgift alltid är högst 50 procent av det första barnets avgift. De nya inkomstgränserna och avgiftsprocenterna hade bifogats regeringens beslut. I fråga om avgiftssänkningen utfärdas en separat regeringsproposition med förslag till lag om ändring av 5 och 8 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016). Klientavgifterna sänks med cirka 71 miljoner euro, vilket innebär att kommunernas inkomster minskar med motsvarande belopp. Regeringen har vid ramförhandlingarna våren 2017 beslutat att kompensera förlusten av avgiftsintäkter och volymökningen genom att genast från den 1 januari 2018 höja de nedre gränserna för fastighetsskatten med 25 miljoner euro, genom att rikta 60 miljoner euro mer i samfundsskatteintäkter till kommunerna och dessutom genom att höja statsandelen för kommunal basservice. 

2.2  Lagen om skatteredovisning

Sänkningen av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken kompenseras delvis genom att kommunernas utdelning av intäkten av samfundsskatten höjs med 60 miljoner euro. Kompensationen genomförs genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten.  

Det föreslås att 12 d § 1 mom. i lagen om skatteredovisning ändras så att kommunernas andel av samfundsskatteintäkten höjs med 1,01 procentenheter och statens andel sänks i mostvarande mån från och med skatteåret 2018. Det föreslås således att statens utdelning sänks från 69,66 procent till 68,65 procent och att kommunernas utdelning höjs från 30,34 procent till 31,35 procent. 

2.3  Inkomstskattelagen

I 124 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund och väglag samt allmännyttiga samfund erhållit från en fastighet. I 3 mom. föreslås justeringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning. Inkomstskattesatsen för samfund som avses i 21 § 1 mom. i inkomstskattelagen höjs från 6,07 procent till 6,27 procent från och med skatteåret 2018. 

3.1  Allmänt

Alla skatteintäktskalkyler har beräknats i enlighet med debiteringskalkylen för samfundsskatten vid tidpunkten för överlämnandet av lagförslagen. De faktiska effekterna framgår vid debiteringen av den slutliga samfundsskatten när beskattningen har slutförts vid utgången av oktober det år som följer på skatteåret. 

3.2  Konsekvenserna från skatteåret 2018

Ändringen av kommunernas utdelning av samfundsskatten har beräknats som en relativ andel på 60 miljoner euro av det totala debiterade samfundsskattebeloppet under skatteåret 2018. Kalkylen för debiteringen av samfundsskatt under skatteåret 2018 är 5 917 miljoner euro. Då ökar höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 1,01 procentenheter på skatteårsnivå 2018 kommunernas intäkter av samfundsskatten med 60 miljoner euro. Effekterna av skatteårsnivån under de följande åren beror på de totala samfundsskatteintäkterna. Under kalenderåret 2018 är effekterna av den höjda utdelningen för kommunernas kassaflöde cirka 53 miljoner euro, eftersom en del av samfundsskatten för skatteåret 2018 kommer in under kalenderåret 2019. Statens intäkter från samfundsskatten sjunker på motsvarande sätt.