Senast publicerat 27-11-2021 09:52

Regeringens proposition RP 12/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av överenskommelsen med Japan om social trygghet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner den i september 2019 mellan republiken Finland och Japan ingångna överenskommelsen om social trygghet samt antar en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen.

Överenskommelsen gäller den lagstiftning som tillämpas på pensionsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i fråga om personer som rör sig från en fördragsstat till en annan, i överenskommelsen fastställs alltså vilken fördragsstats lagstiftning som ska tillämpas. Med stöd av överenskommelsen ska arbetstagare som av ett företag utsänts till den andra fördragsstatens territorium för högst fem års tid omfattas av det utsändande landets pensions- och arbetslöshetsförsäkring under tiden för utlandskommenderingen och försäkringsavgifterna betalas till avgångslandet, medan det i den stat där arbetet utförs inte tas ut avgifter enligt den statens lagstiftning. En likadan bestämmelse gäller företagare som tillfälligt arbetar som företagare inom den andra fördragsstatens territorium. Överenskommelsen gäller också utbetalning av pensioner från ett land till ett annat, om pensionstagaren inte längre är bosatt i det land som betalar pensionen. Dessutom innehåller överenskommelsen i enlighet med internationell praxis bestämmelser om beaktande av försäkringsperioder, beräkning av pensioner, verkställigheten av överenskommelsen och administrativt samarbete.

Överenskommelsen träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då fördragsstaterna genom diplomatisk notväxling underrättat varandra om att deras respektive konstitutionella krav för ikraftträdandet av överenskommelsen har fullgjorts. I propositionen ingår ett förslag till lag om överenskommelsen med Japan om social trygghet. Lagen avses träda i kraft samtidigt som överenskommelsen träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

MOTIVERING

1 Bakgrund och beredning

1.1 Bakgrund

Förhandlingar om en överenskommelse om social trygghet med Japan har förts på finskt initiativ. Behovet i Finland av en överenskommelse har framförts särskilt av företrädare för näringslivet för att trygga Finlands konkurrenskraft. En grund för överenskommelsen är dessutom tillgodoseendet av pensionsrättigheterna för personer som har rört sig mellan fördragsstaterna.

Avtalsförhandlingarna har tagits upp vid ett möte mellan republikens president Niinistö och Japans premiärminister Abe våren 2016. I ”Joint Statement”-utlåtandet togs då in en skrivning om ett snabbt slutförande av förhandlingarna om överenskommelsen om social trygghet.

1.2 Beredning

Beredningen av överenskommelsen

Finland föreslog i december 2011 för Japan att länderna ska ingå en överenskommelse om social trygghet. Den första förhandlingsomgången med Japan fördes i oktober–november 2012 och förhandlingarna slutfördes i november 2018 efter fem förhandlingsomgångar. Överenskommelsen undertecknades i Helsingfors den 23 april 2019. Undertecknandet inföll under 100-årsjubileet av diplomatiska förbindelser mellan Finland och Japan.

Beredningen på nationell nivå

Från Finland deltog representanter för social- och hälsovårdsministeriet och Pensionsskyddscentralen i förhandlingarna. Dessutom har representanter för utrikesministeriet och Finlands ambassad i Tokyo delvis deltagit i förhandlingarna. Republikens president beviljade fullmakt att underteckna överenskommelsen vid statsrådets föredragning den 20 september 2019.

EU-beredningssektion 27 (frågor om social trygghet i anknytning till personers rörlighet) har utöver EU-ärenden även behandlat olika dimensioner utanför unionen av samordningen av social trygghet. Sektionens medlemmar, däribland Åland, har då informerats om förhandlingarna mellan Finland och Japan om överenskommelsen.

Bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden i fördragsärenden finns i 8 § i lagen om statsrådet (175/2003). Enligt paragrafens 1 mom. behandlas fördrag och andra internationella förpliktelser av det ministerium till vars ansvarsområde fördraget eller förpliktelsen enligt sakinnehållet hör. Propositionen har utarbetats vid social- och hälsovårdsministeriet.

Propositionen sändes på remiss till justitieministeriet, utrikesministeriet, dataombudsmannens byrå, Pensionsskyddscentralen, Keva och Sysselsättningsfonden.

2 Överenskommelsens syfte

Syftet med överenskommelsen är dels att säkerställa pensionsrättigheterna för personer som rör sig mellan fördragsstaterna, dels att undvika dubbla socialförsäkringsavgifter under utlandstjänstgöring inom den andra fördragsstatens territorium. Ett syfte med överenskommelsen är också att skapa förfaranden för administrativt samarbete mellan fördragsstaterna så att överenskommelsen kan verkställas.

Tillgodoseendet av pensionsrättigheterna uppnås genom bestämmelser om beaktande av försäkringsperioder och om export av pensioner. I Japan förutsätter ålderspension en försäkringstid på 10 år och efterlevandepension en försäkringstid på 20 år. Med stöd av bestämmelserna om beaktande av försäkringsperioder kan försäkringsperioder i Finland vid behov inkluderas i en persons försäkringsperioder i Japan, så att kravet på försäkringstid enligt japansk lagstiftning uppfylls och personen får rätt till pension. Bestämmelsen om beaktande av försäkringsperioder och försäkringsperioder i Japan kan också vara till nytta för den som ansöker om arbetspension i Finland, även om försäkringsperiodernas betydelse i det finska arbetspensionssystemet för närvarande är liten. För att i Finland få rätt till arbetslivspension krävs det att man har arbetat minst 38 år i ett ansträngande och slitsamt arbete. I den tiden kan man på basis av överenskommelsen inkludera försäkringsperioder från Japan i ett sådant arbete som uppfyller villkoren för arbetslivspension. Beaktandet av försäkringsperioderna kan också ha betydelse vid ansökan om rätt till invalidpensionens så kallade pensionsdel för återstående tid.

Med stöd av överenskommelsen ska ålders-, invalid- och familjepensioner i enlighet med Finlands arbetspensionssystem och Japans folkpensionssystem och pensionsförsäkring för arbetstagare betalas till personer som inte längre är bosatta i den fördragsstat där pensionen har tjänats in. Överenskommelsen säkerställer att finsk arbetspension betalas, även om pensionen med stöd av nationell lag betalas till utlandet oberoende av i vilket land pensionstagaren är bosatt. Också enligt japansk lagstiftning är export av pensioner i regel möjlig, men export av skattefinansierad sjukpension eller invalidpension är begränsad. Överenskommelsen säkerställer dock exporten av pensioner oberoende av begränsningar i den nationella lagstiftningen.

3 De viktigaste förslagen

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner överenskommelsen. Propositionen innehåller också ett förslag till så kallad blankettlag genom vilken de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. Bestämmelser om ikraftträdandet av lagen och av de bestämmelser i överenskommelsen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 Propositionens konsekvenser

Överenskommelsen säkerställer pensionsrättigheterna för personer som rör sig eller har rört sig mellan Finland och Japan. I överenskommelsen finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder och på basis av överenskommelsen utbetalas pensioner som tjänats in i den andra fördragsstaten också utanför fördragsstaten i fråga. Enligt Finlands arbetspensionslagstiftning betalas pension till utlandet utan begränsningar också utan överenskommelse om social trygghet. Överenskommelsen och bestämmelserna om sammanläggning av försäkringsperioder är till fördel bland annat för personer som återvänt till eller flyttat till Finland och vars försäkringsperioder från Japan inte räcker för att uppfylla den försäkringstid på tio år som krävs i Japan. En person kan få rätt till förmånen, när man enligt överenskommelsen beaktar också försäkringsperioder i Finland för att uppfylla kravet på försäkringsperioder enligt japansk lagstiftning.

Ungefär 1 500 japaner som har avslutat sitt arbete har tjänat in rätt till arbetspension i Finland. I slutet av 2020 var ungefär 750 japaner arbetspensionsförsäkrade i Finland. Till Japan betalades det vid utgången av 2019 arbetspension för 48 personer. Antalet pensionstagare och beloppet av de pensioner som betalas till den andra staten beror framöver på personers rörlighet mellan fördragsstaterna. Överenskommelsen har inga konsekvenser för statsfinanserna, eftersom den gäller pensioner som betalas ur arbetspensionssystemet.

Genom överenskommelsen skapas förfaranden för administrativt samarbete och bistånd mellan myndigheterna i Finland och Japan så att överenskommelsen kan verkställas. Överenskommelsen underlättar för pensionssökande. Ansökan lämnas in till myndigheten i bosättningslandet och ansökningsförfarandet framskrider via förbindelseorganen i Finland och Japan.

Det att dubbla försäkringsavgifter under utlandskommendering undviks med stöd av de bestämmelser i överenskommelsen som gäller arbetstagare och företagare förbättrar företagens konkurrenskraft i förhållande till andra företag som är verksamma på den internationella marknaden och inverkar dessutom på hur attraktivt det finska regelverket är när det gäller Finland som placeringsort för företag. Företagens administrativa förfaranden i fråga om utlandstjänstgöring i Japan förenklas, eftersom ett intyg över den tillämpliga lagstiftningen utfärdat av Pensionsskyddscentralen visar att en person omfattas av lagstiftningen i Finland och inte behöver anslutas till systemet i Japan. Under 2017–2019 har något färre än 30 utstationerade arbetstagare börjat arbeta i Japan.

Pensionsskyddscentralen fungerar som det förbindelseorgan som avses i överenskommelsen om social trygghet när det gäller uppgifter som hänför sig till verkställigheten av överenskommelsen och utfärdar i egenskap av behörig institution intyg över tillämplig lagstiftning åt arbetstagare utsända från Finland till Japan och företagare som tillfälligt vistas i Japan. Pensionsskyddscentralen ansvarar även för uppgifter som hänför sig till pensionsansökningar mellan Finland och Japan och samarbetar med de pensionsanstalter som avgör pensionsansökningar som har anhängiggjorts med stöd av överenskommelsen. Verkställigheten av överenskommelsen medför i någon mån extra arbete för Pensionsskyddscentralen. Förfarandena är förenliga med internationell praxis och likartade med de uppgifter som hänför sig till verkställigheten av andra överenskommelser om social trygghet som Finland ingått.

5 Remissvar

Utrikesministeriet uppmärksammade de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen och ansåg att propositionen bör preciseras till denna del. Utrikesministeriet uppmärksammade också det verkställighetsavtal som avses i artikel 19 och konstaterade att det i propositionen bör bedömas om det är fråga om delegering av behörighet att ingå fördrag eller om ett så kallat internationellt förvaltningsavtal. Utrikesministeriet anmärkte också på vissa tekniska detaljer.

Dataombudsmannen påpekade med avseende på bestämmelserna i artikel 22 att man i fråga om uppgifter som förmedlas på begäran vid prövningen i varje enskilt fall bör beakta bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Dessutom konstaterade dataombudsmannen att överenskommelsen bör ge den registrerade faktisk rätt till effektiva rättsmedel i form av till exempel bestämmelser om skydd och utplåning av uppgifter i överenskommelsen. Dataombudsmannen uppmärksammade också att nivån på skyddet av personuppgifter enligt japansk lagstiftning bör framgå i propositionen, till exempel genom att visa att det finns dataskyddslagstiftning eller en självständig dataskyddsmyndighet i Japan.

Justitieministeriet uppmärksammade med tanke på självstyrelselagen för Åland bestämmelsen om kommunikation i artikel 21 och de språk som enligt den får användas. Enligt artikeln får de behöriga myndigheter, behöriga institutioner och förbindelseorgan som verkställer överenskommelsen använda finska, svenska, japanska eller engelska. Därför står bestämmelsen om språk inte i strid med 59 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland. Justitieministeriet uttalade sig också om skyddet av personuppgifter i artikel 22 och konstaterade att Europeiska dataskyddsstyrelsen i december 2020 publicerade riktlinjer om vad som enligt den bör beaktas vid överföring av personuppgifter till ett tredjeland enligt artikel 46.2 a i den allmänna dataskyddsförordningen. Det är enligt ministeriet utifrån dessa riktlinjer, artikel 46 och skäl 108 i ingressen till den allmänna dataskyddsförordningen oklart om överenskommelsen innehåller tillbörliga garantier enligt artikel 46 i dataskyddsförordningen, men om överenskommelsen inte uppfyller villkoren för överföring av personuppgifter, kan det dock bli fråga om överföring med stöd av någon annan bestämmelse i förordningen.

Pensionsskyddscentralen granskade i sitt utlåtande propositionen med tanke på verkställigheten av överenskommelsen och ställde sig positiv till de överenskomna förfarandena.

På basis av utlåtandena har propositionen kompletterats och preciserats. Samtidigt har vissa tekniska frågor tagits i beaktande.

6 Bestämmelserna i konventionen och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Artikel 1.Definitioner. Artikeln behandlar vad som i överenskommelsen avses med de termer som nämns i den. Definitioner av det här slaget som indirekt inverkar på tolkning och tillämpning av bestämmelser som hör till den materiella lagstiftningens område hör till området för lagstiftningen. Definitioner som hör till området för lagstiftningen är bland annat lagstiftning, behörig institution, försäkringsperiod och förmån.

Artikel 2.Ärenden som omfattas av överenskommelsens tillämpningsområde. I artikeln anges vilken lagstiftning som omfattas av överenskommelsen. Med avseende på Japan tillämpas överenskommelsen på folkpensionssystemet och, med vissa undantag, på pensionsförsäkringen för arbetstagare samt på den arbetslöshetsförsäkring som ingår i det japanska systemet för arbetsförsäkring. Med avseende på Finland tillämpas överenskommelsen på lagstiftning som gäller ålderspension, invalidpension och familjepension inom arbetspensionssystemet samt lagstiftning som gäller arbetslöshetsförsäkring. Utkomstskydd för arbetslösa omfattas av överenskommelsens tillämpningsområde endast till den del det är fråga om att omfattas av arbetslöshetsförsäkring och att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.

Artikeln hör till området för lagstiftningen. Enligt grundlagsutskottets praxis hör bestämmelserna om överenskommelsens tillämpningsområde, som indirekt påverkar innehållet i och tillämpningen av de materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, till området för lagstiftningen.

Artikel 3.Personer som omfattas av tillämpningsområdet. Enligt artikeln gäller överenskommelsen personer som omfattas av eller har omfattats av finsk eller japansk lagstiftning. Dessutom ska överenskommelsen tillämpas på efterlevande och föräldralösa som har pensionsrätt efter en person som har omfattats av finsk eller japansk lagstiftning. Det personrelaterade tillämpningsområdet är omfattande och överensstämmer med andra överenskommelser om social trygghet som Finland har ingått.

Enligt grundlagsutskottets praxis hör bestämmelserna om överenskommelsens tillämpningsområde, som indirekt påverkar innehållet och tillämpningen av de materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, till området för lagstiftningen. Eftersom artikel 3 gäller det personrelaterade tillämpningsområdet hör den till området för lagstiftningen.

Artikel 4.Likabehandling. I artikeln föreskrivs om likabehandling av dem som är bosatta inom en fördragsstats territorium. Det innebär att fördragsstaternas medborgare är i jämlik ställning vid tillämpningen av den lagstiftning som omfattas av överenskommelsen. I finsk arbetspensionslagstiftning finns inga bestämmelser baserade på medborgarskap och inte heller lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring innehåller några begränsningar på grundval av medborgarskap.

Artikel 5.Betalning av förmåner utomlands. Enligt artikeln beviljas och betalas de pensioner som avses i överenskommelsen till personer som är bosatta inom den andra fördragsstatens territorium. Pension ska också betalas av en fördragsstat till personer som är bosatta i ett tredje land, om pension betalas till det egna landets medborgare i det landet. Enligt finsk arbetspensionslagstiftning betalas pensioner till pensionstagare oberoende av vilken stat de är bosatta i. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen eftersom det föreskrivs om beviljande och utbetalning av förmåner i arbetspensionslagstiftningen.

Bestämmelsen i punkt 3 syftar till att säkerställa betalningen av förmånerna till personer i den andra fördragsstaten också när valutareglering eller betalningsrestriktioner råder. Om utbetalningen av pensioner i enlighet med överenskommelsen förhindras på grund av sådana begränsningar ska fördragsstaternas regeringar utan dröjsmål förhandla om åtgärder för att säkerställa utbetalningen av pensionerna i enlighet med överenskommelsen.

Artikel 6.Allmän bestämmelse. Artikeln innehåller en huvudregel för tillämplig lagstiftning (lagval). Enligt den ska en arbetstagare eller företagare som arbetar inom en fördragsstats territorium med avseende på det arbetet omfattas av den statens lagstiftning. Pensions- och arbetslöshetsförsäkringen samt försäkringspremier och försäkringsavgifter fastställs enligt lagstiftningen i den stat där arbetet utförs. Bestämmelsen motsvarar den nationella lagstiftningen om pensions- och arbetslöshetsförsäkring enligt vilken arbete som utförs i Finland ska försäkras i Finland. Eftersom artikeln är en bestämmelse om lagval hör den till området för lagstiftningen.

Artikel 7.Särskilda bestämmelser. Artikeln innehåller sådana särskilda bestämmelser om utsända arbetstagare och företagare, genom vilka man avviker från huvudregeln i artikel 6. När det är fråga om att en arbetstagare som är anställd av och arbetar hos en arbetsgivare som är etablerad i endera fördragsstaten utstationeras till den andra fördragsstatens territorium för att arbeta, omfattas arbetstagaren av den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning i högst fem års tid. Enligt artikeln kan en arbetstagare också vara utsänd från en tredje stats territorium, om personen omfattas av den utsändande fördragsstatens lagstiftning. Om villkoren för utstationering av arbetstagare föreskrivs dessutom att villkoren uppfylls om arbetstagaren inte ingår ett arbetsavtal inom den andra fördragsstatens territorium eller om arbetstagaren ingår ett arbetsavtal där men är underställd den arbetsgivare som är etablerad inom den förstnämnda fördragsstatens territorium.

Artikeln gäller också företagare. Om en företagare som omfattas av lagstiftningen i någon av fördragsstaterna och som normalt är verksam inom en fördragsstats territorium tillfälligt arbetar som företagare på den andra fördragsstatens territorium tillämpas på företagaren endast den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning, förutsatt att arbetet inte varar längre än fem år.

Om arbetet som utsänd arbetstagare eller företagare inom den andra fördragsstatens territorium pågår längre än fem år kan tillämpningen av utresestatens lagstiftning förlängas för en enskild arbetstagare eller företagare genom en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna eller de behöriga institutionerna.

Denna specialbestämmelse i artikel 7, genom vilken det görs undantag från bestämmelserna om pensions- och arbetslöshetsförsäkring i den nationella lagstiftningen, hör till området för lagstiftningen.

Artikel 8.Arbetstagare som arbetar ombord på fartyg eller luftfartyg. Eftersom bestämmelserna i artikeln är bestämmelser om lagval hör de till området för lagstiftningen. Enligt punkt 1 tillämpas lagstiftningen i den fördragsstat inom vars territorium arbetsgivaren är belägen på personer som arbetar ombord på fartyg som för finsk eller japansk flagg. Enligt bestämmelsen omfattas sjömän och andra som arbetar ombord på ett fartyg av pensions- och arbetslöshetsförsäkringen i den fördragsstat där arbetsgivaren har sin hemort.

På en person som arbetar ombord på ett luftfartyg i internationell trafik tillämpas enligt bestämmelsen i punkt 2 lagstiftningen i den fördragsstat på vars territorium arbetsgivaren är belägen, om lagstiftningen i båda fördragsstaterna annars skulle tillämpas på personen. I fråga om flygbesättning bestäms lagvalet enligt arbetsgivarens hemort. Med stöd av bestämmelsen undgår flygpersonalen dubbla pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter.

Artikel 9.Medlemmar av diplomatiska och konsulära beskickningar samt tjänstemän. I punkt 1 föreskrivs att överenskommelsen inte inverkar på tillämpningen av bestämmelserna i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser eller Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Enligt Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser är anställda vid beskickningar och familjemedlemmar i deras hushåll befriade från bestämmelserna om social trygghet i stationeringslandet. Enligt artikel 33.5 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser hindrar bestämmelserna om befrielse inte att överenskommelser om social trygghet ingås. Eftersom det inte föreskrivs i konventionerna att dessa personer omfattas av den utsändande statens sociala trygghet kan bestämmelserna i Wienkonventionerna kompletteras med bestämmelser i överenskommelsen om social trygghet. Punkt 2 kompletterar till denna del bestämmelserna i konventionerna.

Enligt punkt 2 ska en fördragsstats tjänsteman, eller en person som kan betraktas som tjänsteman, som utsänds för att arbeta inom den andra fördragsstatens territorium fortfarande omfattas av den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning. Det är fråga om en bestämmelse om lagval som hör till området för lagstiftningen och enligt vilken en tjänsteman, till exempel en diplomatisk representant eller person som kan betraktas som tjänsteman, omfattas av lagstiftningen i den fördragsstat som den administration som är hans eller hennes arbetsgivare hör under. Med tjänsteman avses en person som står i tjänsteförhållande till staten eller en kommun. Personer som kan betraktas som tjänstemän är till exempel arbetstagare som arbetar för den offentliga förvaltningen eller kommunen i ett arbetsavtalsförhållande.

Artikel 10.Undantag från artiklarna 6–9 och artikel 12. I artikeln föreskrivs att de behöriga myndigheterna eller de institutioner som de har utsett får komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6–9 och artikel 12 till förmån för enskilda personer eller grupper av personer. En förutsättning för beviljande av undantag är att personen eller personerna omfattas av lagstiftningen i någondera fördragsstaten för att säkerställa att personen inte hamnar utanför pensions- eller arbetslöshetsförsäkringen på grund av att undantagsbestämmelsen tillämpas. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen.

Artikel 11.Make och barn. Bestämmelsen är förpliktande för Japan. Enligt artikeln ska medföljande make och barn till en arbetstagare utsänd till Japan av en finländsk arbetsgivare eller en företagare som tillfälligt arbetar i Japan befrias från tillämpningen av den japanska lagstiftningen om folkpension. Enligt artikeln har maken eller barnen dock möjlighet att på begäran omfattas av det japanska folkpensionssystemet, inom vilket alla som är bosatta i Japan är försäkrade oberoende av nationalitet och för vilket alla försäkrade betalar försäkringsavgifter. Med personer som är bosatta i Japan avses personer som är införda i en kommuns register över invånare. Också utländska medborgare har skyldighet att registrera sig, om vistelsen i landet varar längre än tre månader.

Artikel 12.Lagstiftning om tillämpligt finskt system för arbetslöshetsförsäkring och japanskt system för arbetsförsäkring. Artikeln innehåller bestämmelser om den lagstiftning som ska tillämpas på arbetslöshetsförsäkring i fråga om utsända arbetstagare. Bestämmelserna motsvarar specialbestämmelserna i artikel 7 om den lagstiftning som ska tillämpas på arbetstagare som är utsända till den andra fördragsstaten av en arbetsgivare som är etablerad i en av fördragsstaterna. Också i fråga om arbetslöshetsförsäkring ska lagstiftningen i den utsändande staten tillämpas i högst fem års tid. De behöriga myndigheterna eller institutionerna får komma överens om förlängning av tiden. Eftersom artikeln är en bestämmelse om lagval hör den till området för lagstiftningen.

Artikel 13.Obligatorisk försäkring. Bestämmelserna om tillämplig lagstiftning tillämpas på den obligatoriska försäkringen i båda fördragsstaterna. I Japan är pensionssystemet indelat i folkpension och pensionsförsäkring för arbetstagare. Alla som är bosatta i Japan omfattas av folkpensionssystemet. Japanska medborgare som är bosatta utomlands har möjlighet att frivilligt höra till systemet. På samma sätt kan man frivilligt höra till pensionssystemet för arbetstagare. Inom den privata sektorn i Japan är pensionsförsäkring obligatorisk för alla arbetstagare som arbetar i företag med fler än fem anställda. I fråga om företagare är det endast obligatoriskt att omfattas av det japanska folkpensionssystemet. Det är viktigt för Japan att frivilliga försäkringar inte omfattas av överenskommelsen så att den nationella lagstiftningen även i fortsättningen ska vara tillämplig på de frivilliga försäkringarna. Inom det finska arbetspensionssystemet gäller obligatorisk försäkring i regel alla arbetstagare och företagare.

Artiklarna 14–17. Artiklarna gäller försäkringsperioder som behövs för förmåner i Japan, händelser som erkänns som likvärdiga och beräkning av förmånsbelopp. Bland dessa finns i artikel 14 en bestämmelse om sammanläggning av försäkringsperioder för rätten till förmåner i Japan. Den behöriga institutionen ska vid behov beakta även försäkringsperioder som fullgjorts i Finland. Försäkringsperioder enligt finsk arbetspensionslagstiftning läggs samman med försäkringsperioder som fullgjorts i Japan, för att kravet på tio års försäkringsperiod enligt japansk lagstiftning ska uppfyllas och personen få rätt till ålderspension från Japan. Enligt artikel 15 erkänns en läkarundersökning i Finland som likvärdig med en läkarundersökning i Japan när det i Japan avgörs om en person har rätt till förmån vid arbetsoförmåga. På motsvarande sätt uppfylls kravet för att beviljas japansk familjepension på att en person vid tidpunkten för sin död ska omfattas av det japanska systemet genom att personen vid sin död var försäkrad inom det finska arbetspensionssystemet.

Artikel 18.Förmåner enligt finsk lagstiftning. Artikeln innehåller specialbestämmelser om finska förmåner. Den behöriga institutionen i Finland ska vid behov beakta försäkringsperioder som fullgjorts enligt japansk lagstiftning. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen, eftersom där föreskrivs om försäkringsperioder som utgör villkor för en förmån. I praktiken kan en person vid ansökan om arbetslivspension utnyttja de försäkringsperioder som intjänats i Japan, om personen i övrigt uppfyller villkoren för arbetslivspension. Dessutom beaktas japanska försäkringsperioder när det utreds om en person har rätt till invalidpensionens pensionsdel för återstående tid. Enligt punkt 2 beräknas förmånsbeloppet enbart enligt finsk lagstiftning och enligt punkt 3 ska vid beräkning av förmånsbeloppet beaktas endast den berörda personens förvärvsinkomster inom finskt territorium. De senare bestämmelserna är informativa och förtydligar att överenskommelsen inte inverkar på fastställandet av arbetspensioner i Finland.

Artikel 19.Administrativt samarbete. Enligt bestämmelsen ska de behöriga myndigheterna sinsemellan komma överens om administrativa åtgärder och utse förbindelseorgan för tillämpningen av överenskommelsen. I praktiken genomförs bestämmelsen i artikeln genom ett verkställighetsavtal mellan social- och hälsovårdsministeriet och den behöriga myndigheten i Japan. Det är fråga om ett internationellt förvaltningsavtal, genom vilket man kommer överens om frågor av teknisk natur som gäller samarbetet mellan myndigheter. Verkställighetsavtalet innehåller bestämmelser om bland annat intyg över tillämplig lagstiftning, pensionsansökningsblanketter, samarbete och utbyte av statistik. Punkt 1 gäller också utbyte av information om ändringar i lagstiftningen, om ändringarna inverkar på verkställigheten av överenskommelsen. Enligt punkt 2 ska de behöriga myndigheterna och institutionerna bistå varandra vid verkställigheten av överenskommelsen i den utsträckning som den egna lagstiftningen tillåter.

Artikel 20.Avgifter och legalisering. I artikeln föreskrivs det att de befrielser från och nedsättningar av administrativa avgifter som tas ut för handlingar eller för avgifter för konsulära tjänster i enlighet med fördragsstatens lagstiftning ska breddas till att omfatta handlingar som utfärdas för tillämpning av överenskommelsen eller av en fördragsstats lagstiftning. Sådana avgifter regleras i lag, så bestämmelsen hör till området för lagstiftningen.

Enligt punkt 2 kräver handlingarna inte legalisering eller andra motsvarande formaliteter av diplomatiska eller konsulära myndigheter.

Artikel 21.Kommunikation. Enligt artikeln kan behöriga myndigheter, behöriga institutioner och förbindelseorgan använda finska, svenska, japanska eller engelska vid tillämpningen av överenskommelsen. Enligt punkt 2 får ansökningar eller andra handlingar inte avslås på den grund att de är skrivna på den andra fördragsstatens officiella språk.

Artikel 22.Förmedling av och sekretess för uppgifter. Enligt punkt 1 ska de behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i en fördragsstat förmedla personuppgifter till de motsvarande myndigheterna, institutionerna eller förbindelseorganen i den andra fördragsstaten till den del uppgifterna behövs för verkställigheten av överenskommelsen om social trygghet. Uppgifterna används enbart för verkställigheten av överenskommelsen, om inte lagstiftningen i den andra fördragsstaten förutsätter något annat. Med stöd av bestämmelsen förmedlas från Finland uppgifter som hänför sig till pensionsansökan, vilket innebär uppgifter om försäkringsperioder samt om tidpunkten då arbetet inleds och avslutas. Om det är fråga om förlängning av den femårsperiod som avses i artikel 7 förmedlas personuppgifter om utsända arbetstagare och om företagare som är tillfälligt verksamma i Japan. Med stöd av bestämmelsen förmedlas från Finland inga sådana uppgifter som hör till de särskilda kategorier av personuppgifter, till exempel uppgifter om hälsotillstånd, som avses i artikel 9 i allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679.

Enligt punkt 2 får ovannämnda myndigheter, institutioner eller förbindelseorgan i fördragsstaterna på begäran och i enlighet med de lagar och bestämmelser som de tillämpar förmedla andra personuppgifter än de som avses i punkt 1 till behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan i den andra fördragsstaten, om det behövs för genomförandet av lagstiftningen i den andra fördragsstaten. Dessa uppgifter används enbart för genomförande av lagstiftningen i den andra fördragsstaten i fråga, om inte lagstiftningen i den andra fördragsstaten förutsätter något annat. Om begäran om uppgifter i enlighet med punkt 2 framställs av Japan ska Pensionsskyddscentralen i egenskap av förbindelseorgan och pensionsanstalterna i egenskap av behöriga institutioner från fall till fall bedöma om det finns förutsättningar för att lämna de begärda uppgifterna med iakttagande av dataskyddslagstiftningen.

Enligt punkt 3 ska på uppgifter som en fördragsstat tar emot tillämpas den statens lagar och bestämmelser om sekretess för personuppgifter och därtill bestämmelserna i punkt 3 a–e, som gäller bland annat personuppgifters exakthet, användning, korrigering och raderande samt avbrytande av behandling av personuppgifter.

Enligt punkt 3 a ska personuppgifter vara exakta och relevanta och de ska endast lämnas ut i den utsträckning som behövs för de ändamål för vilka de förmedlas. Sådana uppgifter är till exempel de uppgifter om en persons namn, födelsetid, adress och bankkontouppgifter som ska uppges i en pensionsansökan. Om det förmedlas inexakta uppgifter eller sådana uppgifter som det strider mot lagstiftningen i den förmedlande fördragsstaten att förmedla, ska den som förmedlat uppgifterna meddela den andra fördragsstaten om detta och mottagaren utan dröjsmål korrigera eller radera uppgifterna.

Enligt punkt 3 b ska de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som förmedlar och tar emot uppgifter effektivt skydda personuppgifterna så att de inte är olagligt eller olovligen tillgängliga eller olagligt eller olovligen lämnas ut eller ändras.

Enligt punkt 3 c ska de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som tar emot personuppgifter radera de personuppgifter som mottagits i enlighet med den mottagande fördragsstatens lagstiftning, om uppgifterna inte längre behövs för det ändamål för vilket de har förmedlats.

I punkt 3 d föreskrivs det om åtgärder vid kränkning av skyddet för personuppgifter. Ändamålsenliga åtgärder för korrigering ska vidtas i enlighet med lagstiftningen i båda fördragsstaterna. Bestämmelsen innebär att en person har rätt till administrativ och rättslig prövning i fördragsstaterna.

I punkt 3 e föreskrivs det om de skyddsåtgärder som kan vidtas på begäran av personen. På begäran av en person ska felaktiga uppgifter korrigeras i enlighet med lagstiftningen i den fördragsstat från vilken uppgifterna har förmedlats. Den behöriga myndighet, behöriga institution eller det förbindelseorgan som har tagit emot uppgifterna ska omedelbart underrättas om korrigeringen. På begäran av en person ska dessa myndigheter, institutioner eller förbindelseorgan avbryta behandlingen av personuppgifterna och omedelbart meddela den myndighet, institution eller det förbindelseorgan som förmedlat uppgifterna om detta.

Vid verkställigheten av överenskommelsen om social trygghet behandlas personuppgifter och uppgifter överförs också till Japan. Uppgifter överförs i de nämnda pensionsansökningarna. Enligt artikel 45 i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 får personuppgifter överföras till ett tredjeland, om Europeiska kommissionen har fattat ett så kallat beslut om adekvat skyddsnivå i fråga om dataskyddet i landet. Om det inte har fattats ett beslut om adekvat skyddsnivå, får en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde enligt artikel 46.1 i dataskyddsförordningen överföra personuppgifter till ett tredjeland endast efter att ha vidtagit lämpliga skyddsåtgärder och på villkor att lagstadgade rättigheter för registrerade och effektiva rättsmedel för registrerade finns tillgängliga. Enligt artikel 46.2 kan en sådan skyddsåtgärd vara ett rättsligt bindande och verkställbart instrument mellan myndigheter eller offentliga organ.

Europeiska kommissionen har den 23 januari 2019 antagit genomförandebeslut (EU) 2019/419 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om Japans adekvata skyddsnivå för personuppgifter enligt lagen om skydd av personuppgifter. Beslutet gäller dock inte behandling av uppgifter och skyddsnivå inom offentliga organ utan gäller kommersiella aktörer. Därför ska det förfarande som anges i artikel 46 i dataskyddsförordningen tillämpas. Överenskommelsen om social trygghet är ett rättsligt bindande och verkställbart instrument för att skydda överföringen av personuppgifter till Japan. Artikel 22 i överenskommelsen innehåller bestämmelser om utlämnande av personuppgifter, syftet med användningen av personuppgifterna, hur lång tid de används, tillförlitlighet och om de rättsmedel som en person har tillgång till. De här bestämmelserna är juridiskt bindande och ger lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa iakttagande av dataskyddskraven. Dessutom visar lagen om skydd av personuppgifter gällande statliga organ (lag nr 58 från 2003) nivån på skydd av personuppgifter i Japan.

Enligt 10 § i grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd av personuppgifter genom lag. Bestämmelser om skydd av personuppgifter finns i dataskyddslagen och i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen.

Artikel 23.Inlämnande av ansökningar, besvärsskrifter och meddelanden. Enligt artikeln bestäms när en ansökan eller besvärsskrift blir anhängig enligt den dag när ansökan eller besvärsskriften har lämnats in till den andra fördragsstatens behöriga myndighet, behöriga institution eller förbindelseorgan. Bestämmelsen avviker från förmånslagstiftningen och hör därför till området för lagstiftningen.

Enligt punkt 3 ska vid betalning av dröjsmålsförhöjning enligt finsk arbetspensionslagstiftning inte beaktas den tid som har förflutit innan den behöriga institutionen eller förbindelseorganet i Finland har tagit emot en skriftlig ansökan om förmån. Även denna bestämmelse hör till området för lagstiftningen, eftersom det föreskrivs om dröjsmålsförhöjning i arbetspensionslagstiftningen. I den japanska lagstiftningen finns det inga bestämmelser om dröjsmålsränta.

Artikel 24.Tvistlösning. Bestämmelsen gäller tvistlösning. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av överenskommelsen ska lösas genom samråd mellan fördragsstaterna.

Artikel 25.Rubriker. Enligt artikeln ska rubrikerna i överenskommelsen inte påverka tolkningen av den. Rubrikerna har lagts till endast för att underlätta hänvisningar.

Artikel 26.Händelser och beslut som föregår överenskommelsens ikraftträdande. Enligt punkt 1 kan en person inte få rätt till en förmån med stöd av överenskommelsen innan den har trätt i kraft. Enligt punkt 2 ska försäkringsperioder som fullgjorts och andra relevanta rättsliga händelser som inträffat före överenskommelsens ikraftträdande beaktas vid tillämpningen av överenskommelsen. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen, eftersom det är fråga om omständigheter som utgör villkor för en förmån. Punkt 3 gäller personer som vid tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande arbetar som utsända arbetstagare eller företagare i den andra fördragsstaten. Deras arbete ska anses ha påbörjats vid ikraftträdandet av överenskommelsen och utstationeringstiden på fem år räknas från denna tidpunkt. Det är fråga om grunder för individens rättigheter och skyldigheter vid tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen.

Artikel 27.Ikraftträdande. Bestämmelsen är en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse för en överenskommelse. Fördragsstaterna ska underrätta varandra genom diplomatisk notväxling om att deras respektive konstitutionella krav för ikraftträdandet av överenskommelsen har fullgjorts. Överenskommelsen träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då notväxlingen har ägt rum.

Artikel 28.Ikraftträdande och uppsägning. Enligt punkt 1 gäller överenskommelsen tills vidare. Den kan sägas upp genom ett skriftligt meddelande på diplomatisk väg. En eventuell uppsägning av överenskommelsen träder i kraft efter tolv månader, räknat från ingången av månaden efter uppsägningsmånaden. Enligt punkt 2 ska rätten att få och att betala ut förmåner kvarstå om överenskommelsen sägs upp.

7 Specialmotivering till lagförslaget

1 §. Paragrafen innehåller en sedvanlig blankettlagsbestämmelse genom vilken de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. Vilka bestämmelser som hör till området för lagstiftningen redovisas ovan i avsnitt 6.

2 §. Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas enligt förslaget genom förordning av statsrådet.

3 §. Lagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

8 Ikraftträdande

Det föreslås att lagen ska träda i kraft samtidigt som överenskommelsen träder i kraft, vid en tidpunkt som fastställs genom förordning av statsrådet.

Överenskommelsen träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då fördragsstaterna har slutfört den diplomatiska notväxling genom vilken de underrättar varandra om att deras respektive konstitutionella krav för ikraftträdandet av överenskommelsen har fullgjorts.

9 Bifall av Ålands lagting

Den finska arbetslöshetsförsäkringen omfattas av överenskommelsens materiella tillämpningsområde till den del det är fråga om vilken fördragsstats lagstiftning som ska tillämpas på en utsänd arbetstagare. Arbetslöshetsförsäkringen indelas i säkerställande av grundläggande försörjning och av försörjning på basis av inkomster. Arbetslösas grundläggande försörjning anses vara sådan socialvård enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen för Åland som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. För att bestämmelsen ska kunna träda i kraft i landskapet måste lagtinget enligt 59 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland ge sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.

10 Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

10.1 Behovet av riksdagens samtycke

I 94 § 1 mom. i grundlagen sägs att riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis täcker riksdagens grundlagsenliga befogenhet att godkänna internationella förpliktelser alla de bestämmelser i internationella förpliktelser som i materiellt hänseende hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse i en överenskommelse anses höra till området för lagstiftningen, om den gäller utövande eller inskränkning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen. En bestämmelse ska anses höra till området för lagstiftningen också om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, om den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen ska föreskrivas i lag eller om det finns gällande bestämmelser i lag om den sak som bestämmelsen avser eller det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och GrUU 45/2000 rd).

Överenskommelsen innehåller bestämmelser som enligt det som anförts ovan hör till området för lagstiftningen. Sådana är bestämmelserna i artiklarna 1–3 om definitioner och om det materiella och personrelaterade tillämpningsområdet. Det är bestämmelser som det finns gällande bestämmelser om i lagstiftningen om social trygghet. Sådana är bestämmelserna i artikel 18 om beaktande av försäkringsperioder och bestämmelserna i artikel 5 om export av förmåner. Sådana är ytterligare bestämmelserna om lagval i artiklarna 6–10 och 12 där det är fråga om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. Bestämmelserna om anhängighet i fråga om ansökningar och om dröjsmålsförhöjning är sådana som det finns gällande bestämmelser om i lagstiftningen om social trygghet. Sådana är dessutom bestämmelserna i artikel 26 om beaktande av försäkringsperioder som fullgjorts och andra relevanta rättsliga händelser före överenskommelsens ikraftträdande. Artikel 20 i överenskommelsen gäller befrielse från administrativa avgifter som det föreskrivs om i lag. Artikel 22 innehåller sådana bestämmelser om skyddet av personuppgifter som det föreskrivs om i lag. Bestämmelserna som hör till området för lagstiftningen redovisas artikel för artikel i avsnitt 6. Följaktligen behövs till denna del riksdagens godkännande.

10.2 Behandlingsordning

Överenskommelsen innehåller inte bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller i 95 § 2 mom. i grundlagen. Enligt regeringens uppfattning kan överenskommelsen godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av överenskommelsen godkännas i vanlig lagstiftningsordning.

Kläm 1

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att

riksdagen godkänner den i Helsingfors den 23 september 2019 mellan Republiken Finland och Japan ingångna överenskommelsen om social trygghet.

Kläm 2

Eftersom överenskommelsen innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag:

Lagförslag

Lag om överenskommelsen med Japan om social trygghet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den i Helsingfors den 23 september 2019 mellan Republiken Finland och Japan ingångna överenskommelsen om social trygghet gäller som lag sådana Finland har förbundit sig till dem.

2 §

Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 §

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Helsingfors den 18 februari 2021

Statsminister Sanna Marin

Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen

Fördragstext

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPUBLIKEN FINLAND OCH JAPAN OM SOCIAL TRYGGHET

Republiken Finland och Japan, som önskar ordna sina ömsesidiga förbindelser inom sektorn för social trygghet, har kommit överens om följande:

DEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Definitioner

1. I denna överenskommelse avses med

a) termerna ”fördragsstat” och ”den andra fördragsstaten” Republiken Finland eller Japan enligt sammanhanget i fråga,

b) termen ”Finland” Republiken Finland,

c) termen ”medborgare” med avseende på Finland, finska medborgare enligt den finska medborgarskapslagen,

med avseende på Japan, japanska medborgare enligt den japanska lagstiftningen om medborgarskap,

d) termen ”lagstiftning” med avseende på Finland, finska lagar och bestämmelser som gäller de finska system som avses i artikel 2.2,

med avseende på Japan, japanska lagar och bestämmelser som gäller de japanska system som avses i artikel 2.1,

e) termen ”behörig myndighet” med avseende på Finland, social- och hälsovårdsministeriet,

med avseende på Japan, behöriga statliga organisationer i fråga om de japanska system som avses i artikel 2.1,

f) termen ”behörig institution” med avseende på Finland, den institution eller det ämbetsverk som ska verkställa de finska system som avses i artikel 2.2,

med avseende på Japan, den försäkringsanstalt eller den sammanslutning av försäkringsanstalter som ska verkställa de japanska systemen enligt artikel 2.1,

g) termen ”försäkringsperiod” med avseende på Finland, avgiftsperioder eller andra perioder som i arbetspensionssystemet betraktas som likvärdiga med avgiftsperioder,

med avseende på Japan, avgiftsperioder enligt japansk lagstiftning som gäller de japanska pensionssystem som avses i artikel 2.1 a eller andra perioder som enligt den lagstiftningen ska beaktas vid fastställande av rätten till förmåner, försäkringsperiod avser dock inte sådana perioder som beaktas vid fastställande av rätten till förmåner enligt den lagstiftningen utifrån andra överenskommelser om social trygghet jämförbara med denna överenskommelse, och

h) termen ”förmån” pensioner eller andra penningförmåner på grundval av pensionssystemet i en fördragsstat.

2. Vid tillämpningen av denna överenskommelse ska sådana termer som inte definieras i överenskommelsen ha den innebörd de har enligt tillämplig lagstiftning.

Artikel 2

Ärenden som omfattas av överenskommelsens tillämpningsområde

Denna överenskommelse ska tillämpas

1. med avseende på Japan,

a) på följande japanska pensionssystem:

i) folkpension (med undantag för folkpensionsfonden), och

ii) pensionsförsäkring för arbetstagare (med undantag för arbetstagarnas pensionsfond),

vid tillämpningen av denna överenskommelse ska folkpensionen dock inte omfatta ålderdomstrygghetspension eller någon annan pension som beviljas som social förmån under en övergångsperiod eller som komplettering och som helt eller huvudsakligen betalas med anslag ur statsbudgeten, och artikel 12 ska inte tillämpas på de japanska pensionssystem som avses i punkt 1 a, samt

b) på arbetslöshetsförmåner enligt det japanska systemet för arbetsförsäkring,

vid tillämpningen av denna överenskommelse ska artiklarna 5–7, artikel 9.2, artikel 11, artiklarna 14–18, artikel 23, artikel 26 (med undantag för punkt 3) och artikel 28.2 dock inte tillämpas på det japanska system som avses i punkt 1 b.

2. med avseende på Finland, på de finska system som hänför sig till

a) ålderspension, invalidpension och familjepension enligt arbetspensionssystemet,

vid tillämpningen av denna överenskommelse ska artikel 12 dock inte tillämpas på det arbetspensionssystem som avses i punkt 2 a,

b) arbetslöshetsförsäkring,

vid tillämpningen av denna överenskommelse ska artiklarna 5–7, artikel 11, artikel 14–18, artikel 23, artikel 26 (med undantag för punkt 3) och artikel 28.2 dock inte tillämpas på det finska system som avses i punkt 2 b.

Artikel 3

Personer som omfattas av tillämpningsområdet

Denna överenskommelse tillämpas på personer som omfattas eller har omfattats av en fördragsstats lagstiftning, och på familjemedlemmar eller efterlevande vars rättigheter härleds från dessa personer.

Artikel 4

Likabehandling

Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse, ska personer som avses i artikel 3 och som är bosatta inom en fördragsstats territorium behandlas lika som medborgarna i den staten vid tillämpning av fördragsstatens lagstiftning.

Artikel 5

Betalning av förmåner utomlands

1. Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse, ska en sådan bestämmelse i en fördragsstats lagstiftning, som begränsar rätten till eller utbetalning av förmåner enbart på den grunden att personen är bosatt utanför fördragsstatens territorium inte tillämpas på personer som är bosatta inom den andra fördragsstatens territorium.

2. Förmåner enligt en fördragsstats lagstiftning betalas till personer som avses i artikel 3 och som är bosatta inom en tredje stats territorium på samma villkor som för medborgare i fördragsstaten i fråga.

3. Förmåner enligt denna överenskommelse kan betalas i endera fördragsstatens valuta. Om någondera fördragsstaten utfärdar föreskrifter om begränsning av valutaväxling eller av betalningar ska fördragsstaternas regeringar utan dröjsmål samråda om åtgärder som behövs för att säkerställa att fördragsstaten i fråga betalar ut förmånerna i enlighet med denna överenskommelse.

DEL II

BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING

Artikel 6

Allmän bestämmelse

Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse, ska en person som arbetar som arbetstagare eller som företagare inom en fördragsstats territorium endast omfattas av den fördragsstatens lagstiftning med avseende på den anställningen eller på arbetet som företagare.

Artikel 7

Särskilda bestämmelser

1. Om en arbetstagare som omfattas av lagstiftningen i en fördragsstat och som är anställd inom den statens territorium av en arbetsgivare som är etablerad inom den statens territorium sänds ut antingen från den fördragsstatens eller från en tredje stats territorium för att arbeta på den andra fördragsstatens territorium och

a) inte ingår ett arbetsavtal inom den andra fördragsstatens territorium, eller

b) ingår ett arbetsavtal med en arbetsgivare som är etablerad inom den andra fördragsstatens territorium men är underställd den arbetsgivare som är etablerad inom den förstnämnda fördragsstatens territorium, ska arbetstagaren i fråga om den anställningen endast omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda fördragsstaten, som om arbetstagaren arbetade inom den statens territorium, förutsatt att tiden som utsänd arbetstagare inte förväntas överstiga fem år.

2. Om tiden som utsänd arbetstagare enligt punkt 1 överstiger fem år, kan fördragsstaternas behöriga myndigheter eller institutioner komma överens om att arbetstagaren fortsatt ska omfattas endast av lagstiftningen i den förstnämnda fördragsstaten.

3. Om en person som omfattas av en fördragsstats lagstiftning och normalt arbetar som företagare inom den statens territorium tillfälligt arbetar som företagare inom den andra fördragsstatens territorium, ska företagaren omfattas enbart av den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning, som om företagaren arbetade inom den förstnämnda fördragsstatens territorium, förutsatt att företagsverksamheten inom den andra fördragsstatens territorium inte förväntas överstiga fem år.

4. Om tiden som företagare inom den andra fördragsstatens territorium enligt punkt 3 överstiger fem år, kan fördragsstaternas behöriga myndigheter eller institutioner komma överens om att företagaren fortsatt ska omfattas endast av lagstiftningen i den förstnämnda fördragsstaten.

Artikel 8

Arbetstagare som arbetar ombord på fartyg eller luftfartyg

1. Personer som arbetar ombord på fartyg som för någondera fördragsstatens flagg ska med avseende på den anställningen omfattas endast av lagstiftningen i den fördragsstat inom vars territorium arbetsgivaren är belägen.

2. Om en person arbetar ombord på ett luftfartyg i internationell trafik och lagstiftningen i båda fördragsstaterna annars är tillämplig på personen, ska på personen med avseende på den anställningen endast lagstiftningen i den fördragsstat inom vars territorium arbetsgivaren är belägen tillämpas.

Artikel 9

Medlemmar av diplomatiska och konsulära beskickningar samt tjänstemän

1. Denna överenskommelse inverkar inte på tillämpningen av bestämmelserna i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från den 18 april 1961 eller i Wienkonventionen om konsulära förbindelser från den 24 april 1963.

2. Om inte något annat följer av punkt 1 ska en tjänsteman i en fördragsstat, eller en person som enligt fördragsstatens lagstiftning betraktas som tjänsteman, som sänds ut för att arbeta inom den andra fördragsstatens territorium omfattas endast av den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning, som om personen arbetade inom den förstnämnda fördragsstatens territorium.

Artikel 10

Undantag från artiklarna 6–9 och artikel 12

På begäran av en arbetstagare och arbetsgivare eller en person som är företagare får fördragsstaternas behöriga myndigheter eller de institutioner som dessa myndigheter har utsett komma överens om att bevilja undantag från bestämmelserna i artiklarna 6–9 och artikel 12 till förmån för enskilda personer eller grupper av personer, förutsatt att dessa personer eller grupper av personer omfattas av någondera fördragsstatens lagstiftning.

Artikel 11

Make och barn

Om en person arbetar inom Japans territorium och endast omfattas av finsk lagstiftning i enlighet med artikel 7, artikel 9.2 eller artikel 10, ska medföljande make eller barn vara befriade från tillämpning av japansk lagstiftning som gäller det japanska pensionssystem som avses i artikel 2.1 b, förutsatt att de krav i den japanska lagstiftningen som gäller verkställigheten av överenskommelser om social trygghet uppfylls. På begäran av maken eller barnen tillämpas detta dock inte.

Artikel 12

Lagstiftning om tillämpligt finskt system för arbetslöshetsförsäkring och japanskt system för arbetsförsäkring

Trots bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 ska, med avseende på det japanska system som avses i artikel 2.1 b och med avseende på det finska system som avses i artikel 2.2 b, följande bestämmelser tillämpas:

1. Om en arbetstagare som avses i artikel 2.1 b och omfattas av tillämpningsområdet för det japanska systemet eller som avses i artikel 2.2 b och omfattas av tillämpningsområdet för det finska systemet arbetar inom en fördragsstats territorium som anställd hos en arbetsgivare som är etablerad inom det territoriet och denna arbetsgivare sänder ut personen från den fördragsstatstatens eller en tredje stats territorium för att arbeta på den andra fördragsstatens territorium och arbetstagaren

a) inte ingår ett arbetsavtal inom den andra fördragsstatens territorium, eller

b) ingår ett arbetsavtal med en arbetsgivare som är etablerad inom den andra fördragsstatens territorium men är underställd den arbetsgivare som är etablerad inom den förstnämnda fördragsstatens territorium, ska arbetstagaren i fråga om den anställningen endast omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda fördragsstaten, som om personen arbetade inom den statens territorium, förutsatt att arbetet som utsänd arbetstagare inte förväntas överstiga fem år.

Artikel 13

Obligatorisk försäkring

Artiklarna 6–8, artikel 9.2, artikel 11 och artikel 12 ska endast tillämpas på obligatoriska försäkringar enligt lagstiftningen i vardera fördragsstaten.

DEL III

FÖRMÅNSBESTÄMMELSER

Kapitel I

Förmånsbestämmelser som gäller japanska förmåner

Artikel 14

Sammanläggning

1. Om en person inte har tillräckligt många försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till förmåner i Japan, ska den behöriga institutionen i Japan när den i enlighet med denna artikel fastställer rätten till förmåner i Japan beakta försäkringsperioder enligt finsk lagstiftning till den del de inte är överlappande med försäkringsperioderna enligt japansk lagstiftning.

Det ovannämnda ska dock inte tillämpas på sådana engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystemen som avses i artikel 2.1 a och som betalas med anledning av dödsfall eller utträde ur systemet.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska försäkringsperioderna enligt finsk lagstiftning beaktas som försäkringsperioder för pensionsförsäkringen för arbetstagare och som motsvarande försäkringsperioder för folkpensionen.

Artikel 15

Särskilda bestämmelser om invalidpension och familjepension

1. Om det enligt japansk lagstiftning för rätt till invalidpension eller familjepension (med undantag för engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystemen som avses i artikel 2.1 a och som betalas med anledning av dödfall) krävs att tidpunkten för den första läkarundersökningen eller dödsfallet infaller under en specifik försäkringsperiod, ska detta villkor för rätten till dessa förmåner anses vara uppfyllt om denna tidpunkt infaller under försäkringsperioderna enligt finsk lagstiftning och detta verifieras av den behöriga institutionen i Finland.

Om emellertid rätten till invalidpension eller familjepension enligt den japanska folkpensionen (med undantag för de engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystemen som avses i artikel 2.1 a och som betalas med anledning av dödsfall) uppkommer utan tillämpning av denna artikel, ska denna artikel inte heller tillämpas vid fastställandet av rätten till invalidpension eller familjepension enligt pensionsförsäkringen för arbetstagare på grundval av samma försäkringsfall (med undantag för de engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystemen som avses i artikel 2.1 a och som betalas med anledning av dödsfall).

2. Artikel 5.1 inverkar inte på de bestämmelser i japansk lagstiftning som kräver att en person som har fyllt 60 men inte 65 år vid tidpunkten för den första läkarundersökningen eller för dödsfallet ska vara bosatt inom Japans territorium för att rätten till grundinvalidpension eller grundfamiljepension ska uppstå.

Artikel 16

Beräkning av förmånsbelopp

1. Om rätten till en japansk förmån fastställs på grundval av artikel 14.1 eller artikel 15.1 ska den behöriga institutionen i Japan beräkna förmånsbeloppet enligt japansk lagstiftning, om inte något annat följer av punkterna 2–4.

2. Om de villkor som anges i artikel 14.1 eller artikel 15.1 uppfylls för grundinvalidpension och andra sådana förmåner som beviljas till ett fast belopp oberoende av försäkringsperiod, ska det belopp som beviljas beräknas enligt det sammanlagda antalet avgiftsperioder och avgiftsfria perioder i det pensionssystem från vilket förmånerna betalas ut, i proportion till detta sammanlagda antal avgiftsperioder, dessa avgiftsfria perioder och de försäkringsperioder som följer finsk lagstiftning.

3. Om de villkor som anges i artikel 14.1 eller artikel 15.1 uppfylls för invalidpension och familjepension på grundval av pensionsförsäkringen för arbetstagare och till den del det förmånsbelopp som ska beviljas beräknas enligt en specifik period enligt japansk lagstiftning, ska när försäkringsperioderna för pensionsförsäkringen för arbetstagare är färre än den nämnda perioden det förmånsbelopp som ska beviljas beräknas enligt försäkringsperioderna för pensionsförsäkringen för arbetstagare i proportion till det sammanlagda antalet försäkringsperioder för pensionsförsäkringen för arbetstagare och försäkringsperioderna enligt finsk lagstiftning. Om emellertid det sammanlagda antalet försäkringsperioder är större än den specifika perioden i fråga, ska detta sammanlagda antal betraktas som lika med perioden i fråga.

4. Om de villkor som anges i artikel 14.1 uppfylls för den tilläggspension för makar som ingår i ålderspensionen för arbetstagare och för andra förmåner som kan beviljas till ett fast belopp i sådana fall där försäkringsperioderna för en arbetspensionsförsäkring är lika många eller flera än den specifika perioden enligt japansk lagstiftning, ska det förmånsbelopp som beviljas beräknas enligt försäkringsperioderna för pensionsförsäkringen för arbetstagare i proportion till den specifika perioden i fråga.

Artikel 17

Undantag från artikel 4

Artikel 4 ska inte inverka på sådana bestämmelser om tilläggsperioder som enligt japansk lagstiftning är tillämpliga på japanska medborgare på den grunden att de är bosatta utanför Japans territorium.

Kapitel II

Förmånsbestämmelser som gäller finska förmåner

Artikel 18

Förmåner enligt finsk lagstiftning

1. När antalet försäkringsperioder har fullgjorts enligt båda fördragsstaternas lagstiftning ska den behöriga institutionen i Finland, när den fastställer rätten till förmåner enligt den lagstiftning institutionen tillämpar, vid behov beakta de försäkringsperioder som har fullgjorts enligt japansk lagstiftning, förutsatt att dessa försäkringsperioder inte sammanfaller med försäkringsperioderna enligt finsk lagstiftning.

2. Om den berörda personen har rätt till en förmån enligt tillämpning av punkt 1, ska den behöriga institutionen i Finland beräkna förmånsbeloppet enbart och direkt utifrån de försäkringsperioder som har fullgjorts med stöd av finsk lagstiftning.

3. Den behöriga institution i Finland som beviljar förmåner enligt punkt 2 ska endast beakta den berörda personens förvärvsinkomster inom det egna territoriet.

DEL IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 19

Administrativt samarbete

1. De behöriga myndigheterna i båda fördragsstaterna ska

a) komma överens om de administrativa åtgärder som behövs för verkställigheten av denna överenskommelse,

b) bland sina behöriga institutioner utse förbindelseorgan för direkt kommunikation med varandra i syfte att underlätta verkställigheten av överenskommelsen, och

c) utan dröjsmål förmedla information om ändringar i sin lagstiftning i den mån dessa ändringar inverkar på verkställigheten av överenskommelsen.

2. De behöriga myndigheterna och institutionerna i båda fördragsstaterna ska inom ramen för sin behörighet bistå med den hjälp som behövs för verkställigheten av denna överenskommelse. Detta bistånd lämnas avgiftsfritt.

Artikel 20

Avgifter och legalisering

1. Till den del det i en fördragsstats lagstiftning och andra tillämpliga lagar och bestämmelser bestäms om befrielse från eller nedsättning av administrativa avgifter som tas ut för handlingar eller avgifter för konsulära tjänster i enlighet med fördragsstatens lagstiftning, ska dessa bestämmelser också tillämpas på handlingar som ska lämnas in vid tillämpningen av denna överenskommelse och av den andra fördragsstatens lagstiftning.

2. Handlingar som läggs fram för de ändamål som avses i denna överenskommelse eller i en fördragsstats lagstiftning kräver inte legalisering eller andra motsvarande formaliteter av diplomatiska eller konsulära myndigheter.

Artikel 21

Kommunikation

1. Vid verkställandet av denna överenskommelse får de behöriga myndigheterna, de behöriga institutionerna och förbindelseorganen i båda fördragsstaterna kommunicera sinsemellan direkt på finska, svenska, japanska eller engelska och med den berörda personen oavsett var den är bosatt.

2. Vid verkställandet av denna överenskommelse får de behöriga myndigheterna, de behöriga institutionerna och förbindelseorganen i en fördragsstat inte avslå ansökningar eller andra handlingar på den grund att de är skrivna på finska, svenska, japanska eller engelska.

Artikel 22

Förmedling av och sekretess för uppgifter

1. De behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i en fördragsstat ska i enlighet med statens lagar och bestämmelser förmedla de personuppgifter som samlats in i enlighet med lagstiftningen i den staten till de behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i den andra fördragsstaten, till den del dessa uppgifter behövs för verkställigheten av denna överenskommelse. Om inte den andra fördragsstatens lagar och bestämmelser förutsätter något annat, används dessa uppgifter enbart för verkställigheten av denna överenskommelse.

2. De behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i en fördragsstat får på begäran av de behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i den andra fördragsstaten och i enlighet med den förstnämnda fördragsstatens lagar och bestämmelser förmedla sådana andra personuppgifter än de som avses i punkt 1 som har samlats in i enlighet med den förstnämnda fördragsstatens lagstiftning till de behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i den andra fördragsstaten, till den del det behövs för genomförandet av lagstiftningen i den andra fördragsstaten. Om inte den andra fördragsstatens lagar och bestämmelser förutsätter något annat, används dessa uppgifter enbart för genomförande av lagstiftningen i den andra fördragsstaten.

3. På uppgifter som en fördragsstat mottagit och som avses i punkterna 1 och 2 tillämpas den fördragsstatens lagar och bestämmelser om sekretess för personuppgifter samt följande bestämmelser:

a) de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som förmedlar uppgifterna ska säkerställa att de personuppgifter som förmedlas är exakta och relevanta och endast lämnas ut i den utsträckning som behövs för de ändamål för vilka de förmedlas. Om det förmedlas inexakta uppgifter eller sådana uppgifter som enligt den förmedlande fördragsstatens lagar och bestämmelser inte får förmedlas, ska de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som förmedlar uppgifterna omedelbart underrätta de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som tar emot uppgifterna om detta. De behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som tar emot uppgifterna ska utan dröjsmål korrigera eller radera uppgifterna,

b) både de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som förmedlar och de som tar emot uppgifter ska effektivt skydda personuppgifterna så att de inte är olagligt eller olovligen tillgängliga eller olagligt eller olovligen lämnas ut eller ändras,

c) de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som tar emot personuppgifter ska radera de förmedlade personuppgifterna i enlighet med den mottagande fördragsstatens lagar och bestämmelser, om uppgifterna inte längre behövs för det ändamål för vilket de har förmedlats,

d) om rättigheter som hänför sig till skyddet av personuppgifter kränks, ska ändamålsenliga åtgärder för korrigering vidtas i enlighet med lagarna och bestämmelserna i båda fördragsstaterna, och

e) på begäran av den berörda personen ska

i) de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som förmedlat uppgifterna korrigera inexakta personuppgifter i enlighet med lagarna och bestämmelserna i den fördragsstat som förmedlat dem och utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som har tagit emot uppgifterna om korrigeringen, och

ii) de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som har tagit emot uppgifter omedelbart avbryta behandlingen av personuppgifterna i enlighet med den mottagande fördragsstatens lagar och bestämmelser samt underrätta de behöriga myndigheter, behöriga institutioner eller förbindelseorgan som har förmedlat uppgifterna om detta.

Artikel 23

Inlämnande av ansökningar, besvärsskrifter och meddelanden

1. När skriftliga förmånsansökningar, besvärsskrifter eller meddelanden som omfattas av en fördragsstats lagstiftning lämnas in till en behörig myndighet, behörig institution eller ett förbindelseorgan i den andra fördragsstaten som enligt den statens lagstiftning är behörig att ta emot motsvarande ansökningar, besvärsskrifter eller meddelanden, ska dessa förmånsansökningar, besvärsskrifter eller meddelanden betraktas som inlämnade samma dag till den förstnämnda statens behöriga myndighet, behöriga institution eller förbindelseorgan och behandlas med iakttagande av den förstnämnda fördragsstatens förfaranden och lagstiftning.

2. De behöriga myndigheterna, behöriga institutionerna eller förbindelseorganen i en fördragstat ska utan dröjsmål sända förmånsansökningar, besvärsskrifter eller andra meddelanden som lämnats in i enlighet med punkt 1 till den behöriga myndigheten, behöriga institutionen eller förbindelseorganet i den andra fördragsstaten.

3. Dröjsmålsförhöjning som påförs för dröjsmål vid utbetalning av förmåner enligt finsk lagstiftning ska räknas från den dag då den behöriga institutionen eller förbindelseorganet i Finland har tagit emot den skriftliga ansökan om förmån.

Artikel 24

Tvistlösning

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna överenskommelse ska lösas genom samråd mellan fördragsstaterna.

Artikel 25

Rubriker

Rubrikerna till delar, kapitel och artiklar i denna överenskommelse har lagts till endast för att underlätta hänvisningar och de ska inte inverka på tolkningen av överenskommelsen.

DEL V

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Händelser och beslut som föregår överenskommelsens ikraftträdande

1. Denna överenskommelse grundar inte en rätt till några förmåner för tiden före dess ikraftträdande.

2. Vid verkställandet av denna överenskommelse ska försäkringsperioder som fullgjorts före ikraftträdandet och andra i rättsligt hänseende betydelsefulla händelser före ikraftträdandet beaktas.

3. Vid tillämpningen av artikel 7.1, artikel 7.3 eller artikel 12.1 på en person som har arbetat inom en fördragsstats territorium före ikraftträdandet av denna överenskommelse ska de perioder av arbete som utsänd arbetstagare eller företagare som avses i artikel 7.1, artikel 7.3 eller artikel 12.1 anses ha påbörjats vid ikraftträdandet av överenskommelsen.

4. Beslut som fattats före ikraftträdandet av denna överenskommelse ska inte påverka de rättigheter som uppkommer till följd av överenskommelsen.

5. Tillämpningen av denna överenskommelse får inte minska beloppet av de förmåner till vilka rätten har uppkommit före ikraftträdandet av denna överenskommelse.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna överenskommelse träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då fördragsstaterna har slutfört den diplomatiska notväxling genom vilken de underrättar varandra om att deras respektive konstitutionella krav för ikraftträdandet av överenskommelsen har fullgjorts.

Artikel 28

Ikraftträdande och uppsägning

1. Denna överenskommelse gäller tills vidare. En fördragsstat får säga upp överenskommelsen genom att skriftligen underrätta den andra fördragsstaten om detta via diplomatiska kanaler. I det fallet ska överenskommelsen gälla till den sista dagen i den tolfte månaden som följer på den månad då uppsägningen meddelats.

2. Om denna överenskommelse sägs upp i enlighet med punkt 1 kvarstår rätten att få och att betala ut förmåner enligt överenskommelsen.

Till bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna överenskommelse.

Upprättad i Helsingfors den 23 september 2019 i två exemplar på engelska.

För Republiken Finland

Aino-Kaisa Pekonen

För Japan

Takashi Murata

AGREEMENT BETWEEN THE REPUBLIC OF FINLAND AND JAPAN ON SOCIAL SECURITY

The Republic of Finland and Japan, Being desirous of regulating their mutual relations in the field of social security, Have agreed as follows:

PART I

GENERAL PROVISIONS

Article 1

Definitions

1. For the purpose of this Agreement:

(a) the terms “a Contracting State” and “the other Contracting State” mean the Republic of Finland or Japan, as the context requires;

(b) the term “Finland” means the Republic of Finland;

(c) the term “national” means, as regards Finland, a Finnish national within the meaning of the Nationality Act of Finland,

as regards Japan, a Japanese national within the meaning of the law on nationality of Japan;

(d) the term “legislation” means, as regards Finland, the laws and regulations of Finland concerning the Finnish systems specified in paragraph 2 of Article 2,

as regards Japan, the laws and regulations of Japan concerning the Japanese systems specified in paragraph 1 of Article 2;

(e) the term “competent authority” means, as regards Finland, the Ministry of Social Affairs and Health,

as regards Japan, many of the Governmental organizations competent for the Japanese systems specified in paragraph 1 of Article 2;

(f) the term “competent institution” means, as regards Finland, any of the institutions or agencies responsible for the implementation of the Finnish systems specified in paragraph 2 of Article 2,

as regards Japan, any of the insurance institutions, or any association thereof, responsible for the implementation of the Japanese systems specified in paragraph 1 of Article 2;

(g) the term “period of coverage” means, as regards Finland, a period of contributions or any other period recognized as equivalent to a period of contributions under the Earnings-Related Pension Scheme,

as regards Japan, a period of contributions under the legislation of Japan concerning the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2, and any other periods taken into account under that legislation for establishing entitlement to benefits, however, a period which shall be taken into account, for the purpose of establishing entitlement to benefits under that legislation, pursuant to other agreements on social security comparable with this Agreement, shall not be included; and

(h) the term “benefit” means a pension or any other cash benefit under the pension systems of a Contracting State.

2. For the purpose of this Agreement, any term not defined in this Agreement shall have the meaning assigned to it under the applicable legislation.

Article 2

Matters Covered

This Agreement shall apply,

1. as regards Japan,

(a) to the following Japanese pension systems:

(i) the National Pension (except the National Pension Fund); and

(ii) the Employees’ Pension Insurance (except the Employees’ Pension Fund);

however, for the purpose of this Agreement, the National Pension shall not include the Old Age Welfare Pension or any other pensions which are granted on a transitional or complementary basis for the purpose of welfare and which are payable wholly or mainly out of national budgetary resources and Article 12 shall not apply to the Japanese pension systems specified in (a) of this paragraph; and

b) to the Japanese employment insurance system concerning the unemployment benefits;

however, for the purpose of this Agreement, Articles 5 to 7, paragraph 2 of Article 9, Article 11, Articles 14 to 18, Article 23, Article 26 (except paragraph 3) and paragraph 2 of Article 28 shall not apply to the Japanese system specified in (b) of this paragraph.

2. as regards Finland, to the Finnish systems concerning:

(a) old-age, disability and survivor’s pensions under the Earnings-Related Pension Scheme;

however, for the purpose of this Agreement, Article 12 shall not apply to the Earnings-Related Pension Scheme specified in (a) of this paragraph; and

(b) the Unemployment Insurance;

however, for the purpose of this Agreement, Articles 5 to 7, Article 11, Articles 14 to 18, Article 23, Article 26 (except paragraph 3) and paragraph 2 of Article 28 shall not apply to the Finnish system specified in (b) of this paragraph.

Article 3

Persons Covered

This Agreement shall apply to a person who is or has been subject to the legislation of a Contracting State, as well as family members or survivors who derive rights from such person.

Article 4

Equality of Treatment

Unless otherwise provided in this Agreement, the persons specified in Article 3, who ordinarily reside in the territory of a Contracting State, shall receive equal treatment with nationals of that Contracting State in the application of the legislation of that Contracting State.

Article 5

Payment of Benefits Abroad

1. Unless otherwise provided in this Agreement, any provision of the legislation of a Contracting State which restricts entitlement to or payment of benefits solely because the person ordinarily resides outside the territory of that Contracting State shall not be applicable to persons who ordinarily reside in the territory of the other Contracting State.

2. Benefits under the legislation of a Contracting State shall be paid to the persons specified in Article 3, who ordinarily reside in the territory of a third country, under the same conditions as if they were nationals of that Contracting State.

3. Payments of benefits under this Agreement may be made in the currency of either Contracting State. In case provisions for restricting the exchange of currencies or remittance are introduced by either Contracting State, the Governments of the Contracting States shall immediately consult on the measures necessary to ensure the payments of benefits by that Contracting State under this Agreement.

PART II

PROVISIONS CONCERNING THE APPLICABLE LEGISLATION

Article 6

General Provision

Unless otherwise provided in this Agreement, a person who works as an employee or a self-employed person in the territory of a Contracting State shall, with respect to that employment or self-employment, be subject only to the legislation of that Contracting State.

Article 7

Special Provisions

1. Where an employee who is covered under the legislation of a Contracting State and employed in the territory of that Contracting State by an employer with a place of business in that territory is sent by that employer, either from that territory or from a territory of a third country, to work in the territory of the other Contracting State and:

(a) does not conclude an employment contract in the territory of that other Contracting State; or

(b) concludes an employment contract with an employer with a place of business in the territory of that other Contracting State, but is under the direction of the employer with a place of business in the territory of the first Contracting State, that employee shall be subject only to the legislation of the first Contracting State, with respect to that employment, as if that employee were working in the territory of the first Contracting State, provided that the period of such detachment is not expected to exceed five years.

2. If the detachment referred to in paragraph 1 of this Article continues beyond five years, the competent authorities or the competent institutions of both Contracting States may agree that the employee remains subject only to the legislation of the first Contracting State.

3. Where a person who is covered under the legislation of a Contracting State and who ordinarily works as a self-employed person in the territory of that Contracting State, works temporarily as a self-employed person in the territory of the other Contracting State, that person shall be subject only to the legislation of the first Contracting State as if that person were working in the territory of the first Contracting State, provided that the period of the self-employed activity in the territory of that other Contracting State is not expected to exceed five years.

4. If the self-employed activity in the territory of the other Contracting State referred to in paragraph 3 of this Article continues beyond five years, the competent authorities or the competent institutions of both Contracting States may agree that the self-employed person remains subject only to the legislation of the first Contracting State.

Article 8

Employees Working on Board a Sea-Going Vessel or on an Aircraft

1. A person who works as an employee on board a sea-going vessel flying the flag of either Contracting State shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of the Contracting State in whose territory the employer is located.

2. Where a person works as an employee on an aircraft in international traffic and would otherwise be subject to the legislation of both Contracting States, that person shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of the Contracting State in whose territory the employer is located.

Article 9

Members of Diplomatic Missions, Members of Consular Posts and Civil Servants

1. This Agreement shall not affect the provisions of the Vienna Convention on Diplomatic Relations of April 18, 1961, or the Vienna Convention on Consular Relations of April 24, 1963.

2. Subject to paragraph 1 of this Article, where any civil servant of a Contracting State or any person treated as such in the legislation of that Contracting State is sent to work in the territory of the other Contracting State, that person shall be subject only to the legislation of the first Contracting State as if that person were working in the territory of the first Contracting State.

Article 10

Exceptions to Articles 6 to 9 and Article 12

At the request of an employee and an employer or a self-employed person, the competent authorities of both Contracting States or the competent institutions designated by those competent authorities may agree to grant an exception to Articles 6 to 9 and Article 12 in the interest of particular persons or categories of persons, provided that such persons or categories of persons shall be subject to the legislation of one of the Contracting States.

Article 11

Spouse and Children

While a person works in the territory of Japan and is subject only to the legislation of Finland in accordance with Article 7, paragraph 2 of Article 9 or Article 10, the spouse or children coming with that person shall be exempted from the legislation of Japan concerning the Japanese pension system specified in paragraph 1(a)(i) of Article 2, provided that the requirements specified in the legislation of Japan concerning the enforcement of the agreements on social security are fulfilled. However, when those spouse or children so request, the foregoing shall not apply.

Article 12

Applicable Legislation regarding the Finnish unemployment insurance system and the Japanese employment insurance system

Notwithstanding the provisions of Article 6 and 7, as regards the Japanese system specified in paragraph 1(b) of Article 2 and the Finnish system specified in paragraph 2(b) of Article 2, the following provisions shall apply:

1. Where an employee who is covered under the Japanese system specified in paragraph 1(b) of Article 2 or the Finnish system specified in paragraph 2(b) of Article 2 and employed in the territory of a Contracting State by an employer with a place of business in that territory is sent by that employer, either from that territory or from a territory of a third country, to work in the territory of the other Contracting State and:

(a) does not conclude an employment contract in the territory of that other Contracting State; or

Article 13

Compulsory Coverage

Articles 6 to 8, paragraph 2 of Article 9, Article 11 and Article 12 shall apply only to compulsory coverage under the legislation of each Contracting State.

PART III

PROVISIONS CONCERNING BENEFITS

Chapter 1

Provisions concerning Japanese Benefits

Article 14

Totalization

1. Where a person does not have sufficient periods of coverage to fulfill the requirement for entitlement to Japanese benefits, the competent institution of Japan shall take into account, for the purpose of establishing entitlement to those benefits under this Article, the periods of coverage under the legislation of Finland insofar as they do not coincide with the periods of coverage under the legislation of Japan.

However, the foregoing shall not apply to lumpsum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death or withdrawal.

2. In applying paragraph 1 of this Article, the periods of coverage under the legislation of Finland shall be taken into account as periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance and as corresponding periods of coverage under the National Pension.

Article 15

Special Provisions concerning Disability Benefits and Survivors’ Benefits

1. Where the legislation of Japan requires for entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) that the date of the first medical examination or of death lies within specified periods of coverage, this requirement shall be deemed to be fulfilled for the purpose of establishing entitlement to those benefits if such a date lies within the periods of coverage under the legislation of Finland and certified as such by the competent institution of Finland.

However, if entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) under the National Pension is established without applying this Article, this Article shall not be applied for the purpose of establishing entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) based on the same insured event under the Employees’ Pension Insurance.

2. Paragraph 1 of Article 5 shall not affect the provisions of the legislation of Japan which require a person who is aged 60 or over but under 65 on the date of the first medical examination or of the death to reside ordinarily in the territory of Japan for the acquisition of entitlement to the Disability Basic Pension or the Survivors’ Basic Pension.

Article 16

Calculation of the Amount of Benefits

1. Where entitlement to a Japanese benefit is established by virtue of paragraph 1 of Article 14 or paragraph 1 of Article 15, the competent institution of Japan shall calculate the amount of that benefit in accordance with the legislation of Japan, subject to paragraphs 2 to 4 of this Article.

2. With regard to the Disability Basic Pension and other benefits, the amount of which is a fixed sum granted regardless of the period of coverage, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of paragraph 1 of Article 14 or paragraph 1 of Article 15, the amount to be granted shall be calculated according to the proportion of the sum of the periods of contribution and the premium-exempted periods under the pension system from which such benefits will be paid to the sum of those periods of contribution, those premium-exempted periods and the periods of coverage under the legislation of Finland.

3. With regard to disability benefits and survivors’ benefits under the Employees' Pension Insurance, insofar as the amount of those benefits to be granted is calculated on the basis of the specified period determined by the legislation of Japan when the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance are less than that specified period, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of paragraph 1 of Article 14 or paragraph 1 of Article 15, the amount to be granted shall be calculated according to the proportion of the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance to the sum of the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance and the periods of coverage under the legislation of Finland. However, when the sum of the periods of coverage exceeds that specified period, that sum of the periods of coverage shall be regarded as equal to that specified period.

4. With regard to the Additional Pension for Spouses which is included in the Old-age Employees’ Pension and any other benefits that may be granted as a fixed sum in cases where the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance equal or exceed the specified period determined by the legislation of Japan, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of paragraph 1 of Article 14, the amount to be granted shall be calculated according to the proportion of the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance to that specified period.

Article 17

Exception to Article 4

Article 4 shall not affect the provisions on complementary periods for Japanese nationals on the basis of ordinary residence outside the territory of Japan under the legislation of Japan.

Chapter 2

Provisions concerning Finnish Benefits

Article 18

Benefits under Finnish Legislation

1. When periods of coverage have been completed under the legislation of both Contracting States, the competent institution of Finland shall, in determining eligibility for benefits under the legislation which it applies, take into account, if necessary, periods of coverage completed under the legislation of Japan, provided that such periods of coverage do not overlap with periods of coverage under its legislation.

2. Where the person concerned is entitled to the benefit through the application of paragraph 1 of this Article, the competent institution of Finland shall calculate the amount of the benefit solely and directly on the basis of the periods of coverage completed under the legislation of Finland.

3. The competent institution of Finland that grants the benefits referred to in paragraph 2 of this Article shall take exclusively into account the earnings received by the person concerned in its territory.

PART IV

MISCELLANEOUS PROVISIONS

Article 19

Administrative Collaboration

1. The competent authorities of both Contracting States shall:

(a) agree on the administrative measures necessary for the implementation of this Agreement;

(b) designate, among the competent institutions, the liaison agencies which may communicate directly to each other in order to facilitate the implementation of this Agreement; and

(c) communicate to each other, as soon as possible, all information about changes to their respective legislation insofar as those changes affect the implementation of this Agreement.

2. The competent authorities and competent institutions of both Contracting States, within the scope of their respective authorities, shall provide any assistance necessary for the implementation of this Agreement. This assistance shall be provided free of charge.

Article 20

Charges or Fees and Legalization

1. Insofar as the legislation and other relevant laws and regulations of a Contracting State contain provisions on an exemption or reduction of administrative charges or consular fees for documents to be submitted under the legislation of that Contracting State, those provisions shall also apply to documents to be submitted in the application of this Agreement and the legislation of the other Contracting State.

2. Documents which are presented for the purpose of this Agreement and the legislation of a Contracting State shall not require legalization or any other similar formality by diplomatic or consular authorities.

Article 21

Communication

1. In implementing this Agreement, the competent authorities, competent institutions and liaison agencies of both Contracting States may communicate directly in Finnish, Swedish, Japanese or English language with each other and with any person concerned wherever the person may reside.

2. In implementing this Agreement, the competent authorities, competent institutions and liaison agencies of a Contracting State may not reject applications or any other documents for the reason that they are written in Finnish, Swedish, Japanese or English language.

Article 22

Transmission and Confidentiality of Information

1. The competent authorities, competent institutions or liaison agencies of a Contracting State shall, in accordance with its laws and regulations, transmit to the competent authorities, competent institutions or liaison agencies of the other Contracting State information about an individual collected under the legislation of the first Contracting State insofar as that information is necessary for the implementation of this Agreement. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing this Agreement.

2. The competent authorities, competent institutions or liaison agencies of a Contracting State may, upon the request of the competent authorities, competent institutions or liaison agencies of the other Contracting State, transmit, in accordance with the laws and regulations of the first Contracting State, other information about an individual than that referred to in paragraph 1 of this Article collected under the legislation of the first Contracting State, to the competent authorities, competent institutions or liaison agencies of that other Contracting State insofar as it is necessary for the implementation of the legislation of that other Contracting State. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing that legislation of that other Contracting State.

3. Information referred to in paragraphs 1 and 2 of this Article received by a Contracting State shall be governed by the laws and regulations of that Contracting State for the protection of confidentiality of personal data and the following provisions:

(a) the transmitting competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall ensure that personal data to be transmitted are accurate, relevant and limited to what is necessary in relation to the purposes for which they are transmitted. In case of transmission of inaccurate data or data whose transmission is incompatible with the laws and regulations of the transmitting Contracting State, the transmitting competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall immediately notify the receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies of this fact. The receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall correct or delete this data without delay;

(b) both the transmitting and the receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall protect personal data effectively against unauthorized or unlawful access, disclosure or alteration;

(c) transmitted personal data shall be deleted by the receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies in accordance with the laws and regulations of the receiving Contracting State if they are no longer required for the purpose for which they were transmitted;

(d) in case of the infringement of the rights related to the personal data protection, appropriate remedial measures shall be taken in accordance with the laws and regulations of each Contracting State; and

(e) upon request of the person concerned:

(i) the transmitting competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall correct the inaccurate data in accordance with the laws and regulations of the transmitting Contracting State, and inform the receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies of that correction without delay; and

(ii) the receiving competent authorities, competent institutions or liaison agencies shall suspend the processing of the data in accordance with the laws and regulations of the receiving Contracting State, and inform the transmitting competent authorities, competent institutions or liaison agencies of that suspension without delay.

Article 23

Submission of Applications, Appeals and Declarations

1. When a written application for benefits, an appeal or any other declaration under the legislation of a Contracting State is submitted to a competent authority, competent institution or liaison agency of the other Contracting State which is competent to receive similar applications, appeals or declarations under the legislation of that other Contracting State, that application for benefits, appeal or declaration shall be deemed to be submitted on the same date to the competent authority, competent institution or liaison agency of the first Contracting State and shall be dealt with, according to the procedure and legislation of the first Contracting State.

2. The competent authority, competent institution or liaison agency of a Contracting State shall send the application for benefits, appeal or any other declaration submitted in accordance with paragraph 1 of this Article to the competent authority, competent institution or liaison agency of the other Contracting State without delay.

3. An increased amount for delay in the payment of benefits under the legislation of Finland shall be calculated from the date when the competent institution or liaison agency of Finland receives the written application for benefits.

Article 24

Resolution of Disagreement

Any disagreement regarding the interpretation or application of this Agreement shall be resolved by consultation between the Contracting States.

Article 25

Headings

The headings of Parts, Chapters and Articles of this Agreement are inserted for convenience of reference only and shall not affect the interpretation of this Agreement.

PART V

TRANSITIONAL AND FINAL PROVISIONS

Article 26

Events and Decisions prior to the Entry into Force

1. This Agreement shall not establish any entitlement to benefits for any period prior to its entry into force.

2. In the implementation of this Agreement, periods of coverage completed before its entry into force as well as other legally relevant events occurring before its entry into force shall also be taken into account.

3. In applying paragraph 1 or 3 of Article 7 or paragraph 1 of Article 12, in the case of a person who has been working in the territory of a Contracting State prior to the entry into force of this Agreement, the periods of detachment or self-employed activity referred to in paragraph 1 or 3 of Article 7 or paragraph 1 of Article 12 shall be considered to begin on the date of entry into force of this Agreement.

4. Decisions made before the entry into force of this Agreement shall not affect any rights to be established by virtue of this Agreement.

5. The application of this Agreement shall not, for a beneficiary, result in any reduction in the amount of benefits to which entitlement was established before the entry into force of this Agreement.

Article 27

Entry into Force

This Agreement shall enter into force on the first day of the third month following the month in which the Contracting States shall have completed an exchange of diplomatic notes informing each other that their respective constitutional requirements necessary for the entry into force of this Agreement have been fulfilled.

Article 28

Duration and Termination

1. This Agreement shall remain in force for an indefinite period. Either Contracting State may give to the other Contracting State, through diplomatic channels, written notice of termination of this Agreement. In that event, this Agreement shall remain in force until the last day of the twelfth month following the month in which the termination was notified.

2. If this Agreement is terminated in accordance with paragraph 1 of this Article, rights regarding entitlement to and payment of benefits acquired under this Agreement shall be retained.

In witness whereof, the undersigned, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Agreement.

Done at Helsinki on 23 September, 2019 in duplicate in the English language.

For the Republic of Finland: